2347724 GU09112 Riksdagens protokoll 2006/07:112 Torsdagen den 24 maj 2006/07 112 2007-05-24 00:00:00 (forts. från 11 §) Vissa energipolitiska frågor (forts. NU11) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt B372EB08-3D5B-4DFF-9316-405708CD3248 129 MIKAEL OSCARSSON (kd) kd Herr talman! Energipolitiken är både komplex och mångfasetterad. Beslut som fattas påverkar såväl klimatförändringarna som den ekonomiska tillväxten liksom hushållens och företagens ekonomi. När beslut fattas måste alla dessa aspekter tas in, och det är farligt att stirra sig blind på endast en faktor. Bilden blir inte mindre komplex av att energipolitiken är en global fråga. Beslut som Sverige fattar berör andra länder liksom beslut som fattas i andra länder berör vårt land. Därför måste energipolitiska frågor, i de fall det är möjligt, samordnas på global nivå. Herr talman! Det är bra med minskad energianvändning. Det är dock viktigt på vilket sätt det sker. Med fel metod kan det ske till priset av ökad arbetslöshet, lägre tillväxt och ökande utsläpp. Det har helt klart funnits en befogad oro över den tidigare regeringens oklara energipolitiska inriktning. Inte minst Miljöpartiets och Vänsterpartiets inställning har oroat. Den föregående regeringens avveckling av fullt fungerande kärnkraftverk var direkt skadlig för både miljön och svensk ekonomi. Att Sverige nu har en regering som sagt att det inte blir mer kärnkraftsavveckling denna mandatperiod är viktigt för den svenska industrin. Den får därigenom klarare spelregler än tidigare då ett ständigt avvecklingshot hängde över den. Det är bra att regeringen har slagit fast att det är oljeberoendet som ska bekämpas snarare än kärnkraften. Oljan utgör en nästan lika stor andel som kärnkraften av det totala energianvändandet, ungefär en tredjedel. Det finns alltså en stor potential att minska oljeberoendet. Oljekommissionens förslag, att industrin fram till 2020 ska minska sitt oljeberoende med 25-40 procent, blir förmodligen omöjligt att klara av om kärnkraften samtidigt ska avvecklas. Herr talman! Sveriges utsläpp av koldioxid per invånare är ett av de absolut lägsta i hela EU. Utsläppen av koldioxid per invånare i USA är mer än tre gånger så stora som i Sverige. Mot den bakgrunden och med tanke på Sveriges storlek är det naivt att inbilla sig något annat än att de stora besluten måste fattas på global nivå om de ska ge någon märkbar effekt. Regeringen har varit pådrivande i EU för att sätta upp tydliga mål för att minska de klimatpåverkande utsläppen. Dessa internationella avtal och åtaganden ställer också krav på Sverige. Under det andra halvåret av 2007 ska förhoppningsvis EU-kommissionen komma med tydliga direktiv för hur målet att reducera koldioxidutsläppen med mellan 20 och 30 procent ska kunna förverkligas. En viktig del av arbetet kommer med all sannolikhet att vara att effektivisera energianvändandet samt att gå från oljeberoende till förnybar energiproduktion. Det finns utan tvekan en stor potential att energieffektivisera, och det är ingen hemlighet att den sparade terawattimmen är den bästa. Varifrån den nya energin ska komma beror på en rad faktorer som marknaden själv råder över. Staten kan till viss del genom ekonomiska styrmedel styra inriktningen. Genom forskning och teknik kan man finna nya vägar att producera billig och ren energi. Därför är forskning och utveckling av mycket stor betydelse. Transportsektorn är viktig att ställa om. Etanol och biogas är för närvarande huvudspår, men i forskningen kan man naturligtvis komma fram till nya rön. Stora förhoppningar ställs till den så kallade andra generationens biodrivmedel där man ska kunna framställa etanol till lägre kostnader. EU:s energiministrar har också slagit fast att 10 procent av transportsektorns konsumtion ska bestå av biobränslen. Regeringen har också infört en särskild miljöbilspremie. Även andra ekonomiska fördelar för miljöbilar finns, och regeringen har sagt att flera åtgärder kan bli aktuella. Herr talman! Regeringen har tillsatt en klimatberedning som bland annat ska föreslå hur man med styrmedel och andra åtgärder kan uppnå de klimatpolitiska målen. Energipolitiken kommer att vara en viktig del i det arbetet. Regeringen ska återkomma med en finansiering av en klimatmiljard som ska användas till energiforskning och till investeringsstöd. Arbetet med en nationell handlingsplan för energieffektivisering är i gång. Uppdraget är förlängt. Statens energimyndighet ska göra en sammanställning av redan genomförda åtgärder och vilka effekter de faktiskt har haft. Pengar avsätts för att stärka miljötekniken, och solvärmestödet till hushållen förlängs. Forskning för att minska tillverkningskostnaderna för solenergi är också någonting som prioriteras. Ytterligare medel har avsatts för att stödja utbyggnaden av vindkraft liksom bildandet av vindkraftscentrum. Alla dessa projekt och satsningar visar att alliansregeringen tar energiomställningen på allvar. Vi ska klara att energieffektivisera och ställa om till hållbar produktion utan att den ekonomiska tillväxten tar stryk eller att svensk industri tvingas att flytta till andra länder. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner. 0973782197017 GU01NU11 N 2010-01-01 00:00:00 85040 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU09112/#anf129