2347720 GU09108 Riksdagens protokoll 2006/07:108 Onsdagen den 16 maj 2006/07 108 2007-05-16 00:00:00 Fiskeripolitik föredragning av utskottsärende med eventuell debatt EFC7CBCF-471B-4F34-9DC4-F1CDBA6EDB72 52 RUNE WIKSTRÖM (m) m Herr talman! Jag är uppvuxen på ön Möja i Stockholms skärgård, och jag liksom mina förfäder har varit yrkesfiskare hela livet. Jag har följaktligen trampat ett fiskebåtsdäck under hela mitt yrkesverksamma liv. I dag har vi samlats här i kammaren för att ta ställning till miljö- och jordbruksutskottets betänkande om fiskeripolitiken. I miljö- och jordbruksutskottets betänkande MJU14 har de 37 motioner som väckts under den allmänna motionstiden behandlats. Många motioner tar upp frågor som tidigare har behandlats av utskottet. Andra motioner tar upp frågor där riksdagen i huvudsak har delegerat beslutanderätten till regeringen. Mot denna bakgrund har samtliga motioner avstyrkts. De flesta av dem har avstyrkts i avvaktan på resultatet av pågående arbete och utredningar på området. Herr talman! Sverige är ett land som har mycket goda förutsättningar att bruka sina vattentillgångar för både försörjning och rekreation. Dessa förutsättningar har skapat en tradition baserad på fiskerinäringen i många kustsamhällen. Vikten av denna tradition av kulturella arv är dock svår att mäta i enbart antalet sysselsatta i näringen. Mot slutet av förra året fanns runt 1 550 svenska fiskefartyg med tillstånd att fiska yrkesmässigt ute till havs och ca 1 900 personer med yrkesfiskarlicens. Enligt uppskattningar har varje yrkesfiskare cirka fem personer sysselsatta på landbacken också. Förutom det traditionella fisket finns också en yrkeskår av vattenbrukare som under kontrollerade former odlar och föder upp fisk och skaldjur. Det är en uppfödning för försäljning och konsumtion. Dessa företags betydelse för en levande landsbygd bör uppmärksammas. Vattenbruk kan bli ett viktigt inslag i den framtida svenska landsbygdsutvecklingen. Det finns stora förutsättningar för en konkurrenskraftig produktion. Men ingen ska tro att den odlade fisken äter prinskorv och köttbullar. Det går åt stora mängder fisk för att föda upp dem, och det måste man ta med i beräkningen. Inom Sverige finns det också ett par miljoner sportfiskare. Sportfisket omsätter också stora belopp, främst i småföretag i glesbygden där sådana här olika initiativ är mycket viktiga. För att det svenska fisket ska överleva krävs en långsiktigt hållbar fiskeripolitik där naturresurserna brukas på ett uthålligt sätt. För att säkra beståndets förnyelse är det nödvändigt att förhindra såväl överfiske som illegalt fiske. Det är särskilt viktigt att betona att miljöproblemen utgör ett större hot än vad yrkesfisket i sig gör. Den senaste tidens klimatförändringar till trots har havsmiljön ofta kommit i skymundan i den politiska debatten. Regeringen har nyligen i vårpropositionen avsatt ½ miljard kronor som fram till år 2010 ska satsas på havsmiljön i både Östersjön och Västerhavet. För att det småskaliga yrkesfisket ska överleva krävs också en politik som främjar fiskarnas förutsättningar och villkor. Regeringen har i vårpropositionen tagit ett stort steg i denna riktning genom att slopa fastighets- och förmögenhetsskatterna. Borttagandet av dessa skatter underlättar fiskarnas villkor eftersom många småskaliga yrkesfiskare i sitt kustnära boende blev upptaxerade till miljonärer genom den tidigare socialdemokratiska regeringens politik. Hade den socialistiska terrorn mot kustbefolkningen fått fortsätta hade ursprungsbefolkningens saga inom en snar framtid varit all. Alliansregeringens politik visar att det är möjligt att skapa goda förutsättningar för det småskaliga fisket att överleva på sikt. Men då får inga nya dumma beslut fattas av Fiskeriverket, och vi måste komma till rätta med säl- och skarvproblematiken. Herr talman! En mycket stor del av insatserna inom det svenska fisket bedrivs inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Den sätter ramar för uttag av vissa kvoterade fiskarter. Denna politik kompletteras med bestämmelserna för bland annat kust- och inlandsfiske, fritidsfisket och fiskevården som i huvudsak är nationella regler. Den gemensamma fiskeripolitiken är central för att säkra såväl fiskens som fiskenäringens långsiktiga hållbarhet. EU fäster stor vikt vid upprättande av förvaltnings- och återhämtningsplaner. Eftersom nästan hela Östersjöns kust i dag ligger inom EU är förutsättningar att åstadkomma positiva resultat med en gemensam politik mycket goda. Det är viktigt att Sverige tar en mer aktiv roll och blir en pådrivande kraft i utvecklingen av fiskeripolitiken inom EU. Herr talman! Det är både nödvändigt och önskvärt att fisket kontrolleras. Kontrollarbetet kan göras enklare och mer effektivt för att minska den administrativa bördan för fisket. Regeringens målsättning att företagens kostnader för regelbördan ska ha minskats med 25 procent till år 2010 bör uppmärksammas i sammanhanget. Fiskares administrativa börda är större än för någon annan inom svenskt näringsliv. Oavsett om man är yrkesfiskare på hel- eller deltid, vattenbrukare eller turistentreprenör är man företagare och beroende av den allmänna företagarpolitiken. Småföretagare är en viktig grupp i dagens samhälle. De måste känna tilltro till myndigheter och politiker och till att regelverken är motiverade. Gällande regelverk måste anpassas till det småskaliga fisket. Förtroendet mellan yrkesfiskare, myndigheter, politiker och forskare bör förbättras. Yrkesfiskarna har stora kunskaper om fiskbestånd, hav och miljö som i dag inte tas till vara i tillräcklig omfattning. De praktiska yrkesutövarna bör ges möjlighet att delta i och påverka förvaltningsprocessen. Då ökar också ansvaret för att leva upp till dessa regler. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer. 0743231788202 GU01MJU14 N 2010-01-01 00:00:00 84520 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU09108/#anf52