2347716 GU09104 Riksdagens protokoll 2006/07:104 Torsdagen den 10 maj 2006/07 104 2007-05-10 00:00:00 Jakt och viltvård föredragning av utskottsärende med eventuell debatt D7797965-BD44-4041-8ACD-11ACA4F378C4 23 TINA EHN (mp) mp Herr talman! Vi debatterar betänkande nr 10. Jag yrkar bifall till Miljöpartiets reservation nr 2. Det handlar om jakt och viltvård. Jag tänkte ägna några ord åt just viltvård. Den bästa viltvården är att värna och bevara naturen och sköta om den på ett sådant sätt att alla organismer får sitt livsutrymme i skog och mark. Att bevara en biologisk mångfald i skogslandskapet och utveckla nyckelbiotoper är därför en viktig del i Miljöpartiets skogspolitik så att allt vilt kan leva i livskraftiga stammar. Det gäller även det jaktbara viltet. Därför är det så viktigt att vi har resurser i framtiden för att värna den biologiska mångfalden. Vi tror inte att det är möjligt att förena målet biologisk mångfald med att minska resurserna till densamma. De stora granarna och de små linneablommorna, de stora rovdjuren och de envisa och smått otrevliga fästingarna - otrevliga ur ett mänskligt perspektiv kanske - tillhör alla den biologiska mångfalden. Eftersom vi har förstått detta har vi också satt upp olika mål därför att vi tror att det behövs och är bra. Men det är klart att vissa blir hårt drabbade. En varg som river tamdjur är inte en trevlig syn. Ingen kan påstå det. Likväl skulle man kunna tro att det finns fler vargar i Sverige än träd ibland. Debatten blir högljudd och upprörd. För tio dagar sedan började det nya tillägget i jaktförordningens § 28 att gälla i Sverige. Nu är det möjligt att skjuta rovdjur vid hot mot hund, oavsett var man befinner sig. Det här öppnar för en möjlighet till okontrollerbar jakt av de stora rovdjuren. Detta går helt emot de av riksdagen fastställda målen om en livskraftig rovdjursstam. Det är en underlig hantering av ett ärende eftersom man innan man nått målen om livskraftiga rovdjursstammar har inlett ett försök på två år som säger någonting helt annat. Många är de hundägare som jagar och som ser vargen som ett hot mot sina hundar. Statistiken från ett av de vanligaste försäkringsbolagen visar att det var 84 hundar som skadades eller dödades mellan 2000 och 2005. Under samma period skadades eller dödades 135 hundar av vådaskott från jägare. Den riktigt stora risken för jägarnas jakthundar torde vara trafiken. Där skadades eller dödades ca 5 000 jakthundar under samma period. Om debatten om § 28 för många jägares del handlar om att värna och skydda sina jakthundar tycker jag kanske att man borde lägga krutet på att skydda sina hundar mot trafikskador och mot jägarna själva. Det finns med i reservation 2 från Miljöpartiet för den som är intresserad av att stödja det. Den förändring av jakt- och fiskemöjligheterna i fjällområdena som genomfördes 1993 var inte populär i alla läger. Det förstår man ju eftersom de som har haft rätt att jaga på ett område gärna vill behålla den rätten och blir oroliga när rätten öppnas för andra. I grunden har Miljöpartiet varit emot införandet av den fria småviltsjakten och ansett att det är samebyarna själva som ska ha rätten att administrera småviltjakten. Man kan ha olika synpunkter på om Sverige borde ha gått med i EU eller inte, men nu är vi där. En viktig princip i EU är att man inte ska diskriminera företag eller personer från EU-länder. Det gäller både för Sverige och för andra länder. Det är den här principen som EU och till exempel Sveriges egen myndighet, Kommerskollegium, kommit fram till att vi bryter mot med de nuvarande reglerna. Man kan gott anta att den förändring som diskuteras kommer att leda till en sämre situation för en del jägare i Sverige, men hur stor den blir är inte lätt att säga. Det kommer förmodligen också att leda till en bättre situation för andra, för jägare från andra EU-stater och för en del företag i besöksnäringen i Sverige. Hur stor den förbättringen blir kan jag inte stå här och säga. Samtidigt som de här två besluten klubbades av regeringen höjde man också viltvårdsavgiften som går till främjandet av viltvård. 60 procent går till jägarorganisationens arbete med jakt och viltvård, och ca 20 procent av bidragen går till viltvårdsforskning. Kostnaderna för jaktkort och jägarexamen finansieras också av de här pengarna. Viltvården är ganska intressant. Det finns många spännande saker som man håller på med där. Man ser till att det finns saltstenar, platser i närheten av vatten för djuren och man stödutfodrar. Man skapar passager och anlägger viltåkrar. De senaste passagerna som man har sett väldigt mycket av är grodtunnlar som man gör för att grodorna inte ska bli överkörda av bilarna. Man anlägger våtmarker, planteringar, bevarar spelplatser för tjäder och man utfodrar vildsvin. Jag säger som Jacob sade: Jag är ingen jägare. Däremot tycker jag ändå att jakt som är hänsynsfull är okej. Den hållbara jakten ger kött på ett både ekologiskt försvarbart och energieffektivt sätt. Men jag har ändå läst att man ibland driver frågor som man kan ifrågasätta. Svenska Jägareförbundet har tydligen varit ute och drivit frågan om att kunna föra in kungsörnen under begreppet rovdjur i lagstiftningen. Då blir man lite fundersam. Det är väl tolv får som har blivit anfallna av kungsörn på Gotland. Det är väl någonting jag tycker att man kan ha i beaktande. I betänkandet tar vi upp grytjakten, som Jacob nämnde här. Det är en jakt där djur ofta hetsas mot djur och där faktiskt alla kan bli förlorare i slutändan. Den är dessutom inte förenlig med våra lagar, och den är inte försvarbar. Därför är förslaget om ett förbud mot den här jakten helt i enlighet med min åsikt. 0154189076919 GU01MJU10 N 2010-01-01 00:00:00 84165 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU09104/#anf23