<anforande>
<dok_hangar_id>2347715</dok_hangar_id>
<dok_id>GU09103</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:103 Onsdagen den 9 maj</dok_titel>
<dok_rm>2006/07</dok_rm>
<dok_nummer>103</dok_nummer>
<dok_datum>2007-05-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Stöd till ungdomsorganisationer och trossamfund</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>AF4E03C3-0E6E-4B77-925A-FB32D9FFDA12</anforande_id>
<anforande_nummer>184</anforande_nummer>
<talare>ESABELLE RESHDOUNI (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Ulf Holm har under den allmänna motionstiden tagit upp frågan om statsbidrag till politiska ungdomsförbund. Han föreslår en översyn.
Varje år fördelar Ungdomsstyrelsen statsbidrag till ungdomsorganisationer. För att kunna söka bidrag måste ungdomsorganisationerna leva upp till målsättningarna för statsbidraget. 2007 får 88 organisationer dela på 184,2 miljoner. Bidraget är en viktig del i ungdomspolitiken.
Många politiska och ideella organisationer bidrar till förståelsen för demokratin och dess uppbyggnad. Men de politiska ungdomsorganisationerna har en särställning när det gäller att väcka partipolitiskt intresse och skapa delaktighet hos unga människor. Miljöpartiet menar att dagens bidragssystem till politiska ungdomsorganisationer har blivit omodernt eftersom det i huvudsak är uppbyggt på medlemstal.
Dessvärre uppdagades det för några år sedan att vissa politiska ungdomsförbund hade fuskat med bidraget. Fusket handlade om att organisationerna uppgav felaktiga medlemstal, och i och med det kunde de kvittera ut mer pengar än de var berättigade till. Det är förstås fullständigt oacceptabelt att det fuskas. De politiska partiernas ungdomsförbund borde tvärtom vara föredömen. Bland deras medlemmar finns ju många av morgondagens politiker. Att i unga år börja sitt politiska engagemang i organisationer som det råder tvivel om när det gäller huruvida de har tillförskansat sig skattemedel som de inte är berättigade till leder till legitimitetsproblem för den politiska demokratin. Det är mycket allvarligt.
De politiska ungdomsförbunden har liksom moderpartierna problem med vikande medlemssiffror, även om det finns undantag. Det är allvarligt. Varje organisation borde självkritiskt granska varför det har blivit så. Hur är det med öppenheten? Finns det ett välkomnande klimat i organisationen? Hur ser det ut med den interna demokratin i de organisationer som ska värna den stora samhällsdemokratin?
Detta är viktiga frågeställningar då det enligt vår mening också är viktigt hur många fysiska personer som kontinuerligt deltar i den demokratiska beslutsprocessen. Det krävs utan tvekan en kritisk massa som väl avspeglar samhällsaktiviteterna.
Med det vill jag ha sagt att partierna, som i hög grad är bärare av vårt demokratiska system, faktiskt har en skyldighet att se till att medlemsrekryteringen hålls uppe. För tydlighetens skull vill jag i det sammanhanget säga att det i allra högsta grad gäller även Miljöpartiet de gröna. När Ulf Holm föreslår att vi behöver utreda om vi ska gå över till ett annat system än medlemsantalet handlar det alltså inte om att vi inte inser vikten av många politiskt aktiva ungdomar.
Men precis som när det gäller skattepolitik och en del annat finns det fördelar med schabloniserade generella modeller. Då kommer man bort från subjektiva bedömningar av exempelvis vilka kriterier som gäller för att verkligen kunna räknas som medlem eller inte. Om man utgår från valresultatet finns det kontrollerade officiella siffror som ingen behöver tveka om. Om man dessutom har ett till storleken anständigt grundbidrag i botten bör det vara möjligt att på ett rimligt sätt säkerställa mångfalden.
En svårighet med det nuvarande bidragssystemet är kontrollen av de organisationer som tar emot bidrag. Samtidigt förhindrar grundlagens anonymitetsskydd en kontroll av medlemsregistret.
Anonymitetsskyddet är en central del av demokratin. Politiska organisationers medlemsregister måste också i fortsättningen vara skyddade från intrång från stat och myndigheter. Det talar starkt för ett förändrat bidragssystem som går att utvärdera och som inte frestar till missbruk i form av friserade medlemssiffror eller fusk med medlemstalet.
Integrations- och jämställdhetsministern har i ett frågesvar till riksdagen uttalat att hon överväger att ge en särskild utredare i uppdrag att titta närmare på vissa frågor som rör statsbidraget till ungdomsorganisationer. Vi anser att en sådan utredning bör tillsättas snarast och beredas skyndsamt och att modellen med ett fast grundbelopp, lika för alla, samt en del baserad på partiernas mandat i riksdagen kan vara ett alternativ.
Därmed vill jag yrka bifall till reservation 1 och 2.
</anforandetext>
<intressent_id>0182190010218</intressent_id>
<rel_dok_id>GU01KrU11</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>84137</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GU09103/#anf184</protokoll_url_www>
</anforande>
