<anforande>
<dok_hangar_id>2347847</dok_hangar_id>
<dok_id>GT0999</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:99 Fredagen den 31 mars</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>99</dok_nummer>
<dok_datum>2006-03-31 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Mänskliga rättigheter, FN-systemet m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>075FC872-02EC-4188-B009-40FA2AFF3041</anforande_id>
<anforande_nummer>38</anforande_nummer>
<talare>CECILIA WIKSTRÖM (fp) replik</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag vill uppmana Veronica Palm att läsa på om processuella rättigheter och vad de innebär. De sociala och kulturella rättigheterna är processuella, medan de grundläggande politiska rättigheterna är ovillkorliga och bör införas överallt i hela världen. Därom är vi överens med FN-stadgan och allting annat.
Veronica Palm gör hela tiden självmål. Det är bara att beklaga att en debatt i denna kammare inte kan ha någon form av intellektuell stringens. Det ser vi lite då och då. I dag har vi ytterligare ett bevis på det. Det är märkligt att först säga att organisationsfriheten på något sätt skulle vara underordnad och i nästa andetag säga att rätten till organisation, och därmed rätten till fackföreningarnas krav på semester, är lika grundläggande som de stora fundamentala mänskliga fri- och rättigheterna på vilka vi bygger hela synen på vad mänskliga rättigheter är. Det är oerhört anmärkningsvärt, och jag kan bara beklaga att det sker i denna kammare. Nivån borde vara lite högre.
</anforandetext>
<intressent_id>0638431210311</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01UU15</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>96939</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0999/#anf38</protokoll_url_www>
</anforande>
