2347846 GT0998 Riksdagens protokoll 2005/06:98 Torsdagen den 30 mars 2005/06 98 2006-03-30 00:00:00 (forts. från 5 §) Vissa näringspolitiska frågor (forts. NU13) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt A06FDF23-3DE3-4EF8-BAC3-D1AC4D1938B1 94 GUNILLA WAHLÉN (v) v Herr talman! Detta motionsbetänkande bygger på 134 motionsyrkanden. Det finns en lång rad konkreta förslag om hur framför allt de små och medelstora företagen ska ges förutsättningar att utvecklas och växa i det svenska näringslivet. Det berör de mest skiftande branscher, som skog, trä, cement, gruvor, design, turism, läkemedel med flera. Men oavsett bransch finns många viktiga delar som handlar om kapitalförsörjning, innovationer, rådgivning och stimulans till kvinnors, invandrares, ungas och handikappades möjligheter till företagande. Men även forskningens betydelse för utvecklingen av företagen tydliggörs i detta betänkande. Herr talman! Frågan man kan ställa sig är när statliga medel ska användas inom det privata näringslivet. Det enkla svaret kan vara att staten ska gå in och stödja de områden där marknaden själv inte klarar att tillgodose de behov som finns för att gynna en utveckling av småföretagen och deras behov av kunskap, forskning och kapital för att vi ska behålla ett fungerande näringsliv. Men självklart är det mer komplicerat än så. Det handlar om konkurrens på lika villkor och en skyldighet att följa nationella och internationella lagar och regler på en rad områden, och det handlar om tillgång till utbildad arbetskraft. Vänsterpartiet har flera viktiga motioner på området som jag tänker belysa, men vi står bakom detta betänkande. Jag börjar med kapitalförsörjningen. Almi Företagspartner, som finns i alla regioner, Industrifonden, Norrlandsfonden, Nutek, Vinnova och det senaste tillskottet Innovationsbron AB är exempel på statliga instanser som finns för att underlätta kapitalförsörjning. Innovationsbron AB består bland annat av de sju teknikbrostiftelserna och har fått medel från Industrifonden och Vinnova. De kommer att under en tioårsperiod satsa 2 miljarder för att stärka förutsättningarna för kommersialisering av forskningsresultat och idéer från näringslivet. Stödet till bildandet av kreditgarantiföreningar och kooperativ utveckling är andra exempel på insatser som ska gynna framför allt småföretag. Medvetenheten om att vissa regioner och branscher har svårigheter att få tillgång till såddkapital och riskkapital är stor samtidigt som omvärldsförutsättningarna snabbt förändras. Eva Flyborg gav en väldigt bra beskrivning med exempel från Kina, hur en omvärldsförändring snabbt påverkar de förhållanden vi har i Sverige. Vi behöver en stor öppenhet och kunskap för att snabbt kunna anpassa våra system när det gäller bland annat utbildning och forskning till förändrade förutsättningar. Vänsterpartiet har under en rad år förespråkat att man ska skapa riskkapitalfonder av medel från vattenkraftsföretagen och se över om man inte kan skapa så kallade Kanadafonder. Finnvera, som är ett finskt statligt finansieringsbolag, är ett annat exempel som kan vara intressant även för Sveriges del. Som sagt: Vi behöver en stor öppenhet och kunskap för att följa utvecklingen och vidta åtgärder för att säkra olika typer av finansiering till framför allt de små företagen, men även för att befintliga företag ska kunna växa. Inom ramen för anslaget för näringslivsutveckling främjas kooperativt och socialt företagande med 35 miljoner. Medlen är till för att användas för att alla som så önskar ska ha tillgång till kvalificerad information om kooperativt och annat liknande företagande inom den sociala ekonomin samt att de som startar kooperativa och andra liknande företag inom den sociala ekonomin ska ha tillgång till professionell rådgivning. Bidraget ska vidare främja en långsiktigt hållbar lokal utveckling och tillväxt i samhället. Huvuddelen av dessa medel utbetalas som bidrag till verksamheten vid lokala kooperativa utvecklingscentrum, LKU, som finns i landets olika delar. LKU är viktiga, och de kan behöva förstärkas i framtiden. Herr talman! Insatser för kvinnors, invandrares och ungdomars företagande har vid ett flertal tillfällen debatterats i denna kammare. När det gäller kvinnors företagande har vi framhållit att statens insatser inom det näringspolitiska området för att synliggöra kvinnors företagande och undanröja hinder för kvinnors entreprenörskap är mycket betydelsefulla. Enligt regleringsbrevet för år 2006 ska Nutek använda 19 miljoner för att främja kvinnors och invandrares företagande. Vidare framgår det av regleringsbrevet att Nutek ska avsätta 15 miljoner till basfinansiering av lokala och regionala resurscentrum samt minst 36 miljoner för bidrag till projekt som de driver. Affärsrådgivning för kvinnor erbjuds hos Nyföretagarcentrum inom Jobs and Society och hos Almi Företagspartners regionala bolag. Almi har ökat sina insatser och samarbetet med Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum, IFS. Nutek har fått i uppgift att redovisa hur företagandet ser ut bland utrikes födda kvinnor och män samt skillnader i företagande mellan utrikes och inrikes födda. Nutek ska analysera orsakerna till eventuella skillnader, definiera problem som är specifika för utrikes födda företagare och lämna förslag på åtgärder. Uppdraget ska redovisas den 15 mars. IFS är en ideell förening, och syftet med verksamheten var och är fortfarande att hjälpa invandrare med att starta och utveckla företag i Sverige. De har rådgivning på 28 olika språk. IFS har i uppgift att främja invandrares företagande i Sverige genom att stimulera till ökat företagande, öka kompetensen hos de enskilda invandrarföretagarna, verka för att förbättra klimatet för invandrarföretagen och skapa nätverk mellan invandrarföretag och andra företag och organisationer. Insatser för ungdomar, kvinnor och invandrare är av mycket stor betydelse för en bra utveckling av svenskt småföretagande och näringsliv. Dessa insatser behöver förstärkas och intensifieras. Herr talman! Tiden medger inte att jag kan belysa alla delar i detta betänkande, men jag vill avslutningsvis beröra branschsamtalen, strategiprogrammen och turismen. I december 2005 presenterades ett strategiprogram för skogs- och träindustrin, flyg- och rymdindustrin, fordonsindustrin, metallurgiindustrin, IT- och telekomindustrin och läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikindustrin. Branschsamtalen och strategiprogrammens huvudsakliga syfte är att med hjälp av strategier för global konkurrenskraft och hållbar utveckling, för forskning och utveckling, för affärsutveckling och för försörjning och utveckling av kompetens utveckla svenskt näringsliv för att säkra arbetstillfällen och hållbar tillväxt i hela landet. Riksdagen beslutade i juni 2005 om en politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring. Vi fastställde vid detta tillfälle bland annat att målet för turistpolitiken är att Sverige ska ha en hög attraktionskraft som bidrar till att Sverige är ett bra turistland. I propositionen finns förslag på åtgärder som ska utveckla turistpolitiken. Här kan nämnas uppbyggnad av ett nätverk för turismforskning gemensamma marknadsföringsinsatser stärkt samverkan inom Sverigefrämjandet och former och inriktning av samarbete med Sveriges Rese- och Turistråd AB, utrikesförvaltningen och Exportrådet förstärkt statistikunderlag som rör turismen framför allt med hänsyn till kön men också regional statistik ökad tillgänglighet till turistattraktioner för handikappade eller människor och företagare som är funktionshindrade. En utredning pågår med uppgift att föreslå alternativa modeller för ytterligare gemensamma marknadsföringsinsatser för turistnäringen och offentliga aktörer. Utredningen ska kartlägga olika internationella modeller för samfinansiering av marknadsföring, analysera möjligheterna till ökade gemensamma marknadsföringsinsatser för svensk turism samt föreslå alternativa modeller för att öka de gemensamma marknadsföringsresurserna. Uppdraget ska redovisas i oktober 2006. Det här ser jag som ett smart sätt att utveckla svensk turistpolitik, att vi har kunskap om var vi lägger resurserna för att få bäst nytta av de resurser som näringslivet och staten gemensamt lägger på turistpolitiken. Insatserna för företag inom turistbranschen behöver förstärkas vad gäller utbildning och forskning, men för att få ett heltäckande begrepp om vilka åtgärder och insatser som är nödvändiga för att stärka denna viktiga näring för framtiden är samarbete mellan det offentliga och näringslivet av avgörande betydelse. Jag har i en tidigare debatt i kammaren hävdat att vi behöver ett strategiprogram och branschsamtal även inom turistbranschen. Herr talman! Vänsterpartiet har ett särskilt yttrande angående Kanadafonder i detta betänkande men inga reservationer. Vi står bakom utskottets betänkande. 0814945477312 GT01NU13 N 2010-01-01 00:00:00 96884 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0998/#anf94