<anforande>
<dok_hangar_id>2347846</dok_hangar_id>
<dok_id>GT0998</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:98 Torsdagen den 30 mars</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>98</dok_nummer>
<dok_datum>2006-03-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 5 §) Vissa näringspolitiska frågor (forts. NU13)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>4ECCD25D-58FE-45FF-9452-13DC1C82C515</anforande_id>
<anforande_nummer>85</anforande_nummer>
<talare>BERIT HÖGMAN (s) replik</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Egentligen blir detta en diskussion om både utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Om du uppskattar att ungdomar har något att göra så gör det mig bekymrad att du ska regera tillsammans med ett parti som aldrig har velat ha regionala högskolor och som dessutom inte är berett att bygga ut dem så att de klarar dimensioneringen för framtiden.
Kan du ge något exempel där bristen på lagar och det omyndigförklarande som ert lagförslag när det gäller ungdomar innebär har lett till att fler ungdomar har jobb? Exempelvis försökte man någon gång på 80-talet att ha ett särskilt ungdomskollektivavtal inom industrin. Det ledde praktiskt taget inte till ett enda ungdomsarbetstillfälle till. Ge de konkreta exemplen! Var har ert förslag givit något annat resultat än demonstrationer och kravaller?
</anforandetext>
<intressent_id>0552248175312</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01NU13</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>96875</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0998/#anf85</protokoll_url_www>
</anforande>
