<anforande>
<dok_hangar_id>2347840</dok_hangar_id>
<dok_id>GT0992</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:92 Onsdagen den 22 mars</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>92</dok_nummer>
<dok_datum>2006-03-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Internationell terrorism</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>ADD1FD76-4D7D-4350-AA96-94D66B6CAD41</anforande_id>
<anforande_nummer>141</anforande_nummer>
<talare>KENNETH G FORSLUND (s) replik</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag tycker att Sveriges engagemang för att utbilda irakiska poliser är högst rimligt. Det är också någonting som man skulle kunna överväga att göra även i fortsättningen. Däremot är jag tveksam till att Sverige skulle utbilda militärer i ett annat land. Poliser - ja, det tycker jag går att argumentera hem. Däremot är jag tveksam till militärer. Där börjar vi nå en gräns som jag är tveksam till om Sverige ska vara beredd att passera.
Sedan är det som Birgitta Ohlsson säger när hon ger bakgrundsbilden intressant, att Socialdemokraterna var skeptiska till den amerikanska invasionen av Irak, till skillnad från Folkpartiet. Ja, det är riktigt. Birgitta Ohlsson hade möjligen också kunnat tillägga att Socialdemokraterna, till skillnad från Folkpartiet, inte ville skicka svensk trupp till den här amerikanskt ledda invasionen av Irak.
</anforandetext>
<intressent_id>0257612529618</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01UU9</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>96235</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0992/#anf141</protokoll_url_www>
</anforande>
