2347840 GT0992 Riksdagens protokoll 2005/06:92 Onsdagen den 22 mars 2005/06 92 2006-03-22 00:00:00 Internationell terrorism föredragning av utskottsärende med eventuell debatt E20BF0E4-0D0B-4CB0-988C-CA487F23DE96 135 KENNETH G FORSLUND (s) s Fru talman! För ett kort ögonblick, när Annika Qarlsson inledde med att konstatera att det snöade ute och började prata om en möjlig konspiration trodde jag att det skulle bli ett budskap från alliansen om att de ansåg att det var sossarnas fel. Det är ju så mycket som anses vara det där, har jag tyckt mig märka. Men åter till ordningen! Terrorism framstår i dag som vår tids farsot. Men terrorism är ingenting nytt. När jag växte upp under 1970- och 1980-talen handlade nyhetssändningarna allt som oftast om olika terroristdåd. Det var Eta, det var RAF, det var IRA och det var säkert också andra som jag inte kommer ihåg just nu som utförde olika spektakulära dåd, riktade mot enskilda nyckelpersoner som var symboler för det som de ansåg sig bekämpa i sin terrorism, som kläddes i politiska motiv. Den terrorism vi ser i dag kläs i religiösa motiv, i varje fall ganska ofta. Det är inte enbart muslimska religiösa motiv, utan det förekommer även i kristna förklädnader. Det gäller Oklahomabombaren likaväl som al-Qaida. Den terrorism som vi ser i dag har ju precis som allt annat blivit global, och därmed har vi en internationell terrorism som vi inte upplevde på 1970- och 1980-talen, men vi kanske kan undra över detta: Om kanske framför allt vänsterterroristerna på 1970-talet hade haft globaliseringens möjligheter och Internet, hade de då försökt ta steget ut över nationsgränsen, ut över den egna kontinentens begränsningar och försökt bli internationella? Jag vill peka på det här perspektivet för att visa att det är viktigt att inte utmåla internationell terrorism som någonting nödvändigtvis muslimskt. Det handlar om extremister som klär sina dåd i olika dräkter, politiska eller religiösa. Så tror jag egentligen att det alltid har varit med terrorism. Terrorism är verkligen ingenting nytt. Vi kan i vart fall historiskt belägga ända tillbaka till 1000-talet att det har funnits terrorism, och sannolikt skulle det gå att hitta exempel på terrorism även före det. På 1000-talet utfördes terrorismen av kristna korsfarare och muslimska assassiner. Det var den tidens terrorister, och de utförde väl så blodiga och skoningslösa handlingar som det vi ser i dag. I det betänkande från utrikesutskottet som vi nu debatterar har utskottet fokuserat på sex olika punkter vad gäller den internationella terrorismen. Den första gäller definitionen, alltså vad som är terrorism. Vi försöker också söka svaret på frågan vilka terrorismens orsaker och mål är, och - det kanske viktigaste av allt i denna diskussion - hur terrorismen kan förebyggas. Den fjärde och femte punkten gäller på vilket sätt kampen mot terrorism kan bedrivas samt hur den kan bedrivas på ett rättssäkert sätt. I vår kamp mot terrorism, och mot dem som hotar demokratin, får vi inte bli lika goda kålsupare genom att slänga demokrati och rättssäkerhet överbord. Den sjätte punkten handlar om vad som kan göras för att förhindra att terrorister får tillgång till massförstörelsevapen, vilket måste sägas vara den absoluta mardrömmen i hela terroristscenariot. Det är viktigt att definiera vad terrorism är, men det är inte lätt. FN har i sitt arbete i närmare femtio år försökt definiera begreppet men har ännu inte nått fram till en definition. Nu finns det beslut från stats- och regeringschefernas möte i höstas. Arbetet går vidare, och kanske kan man - förhoppningsvis - gå i mål under våren så att vi får en global definition av vad terrorism är. Det måste i så fall vara en definition som antas enhälligt i FN. EU har också gjort en del arbete på detta område och är kanske för ögonblicket de som kommit längst genom det rambeslut som definierar vad terrorism är. Det är säkert inte ett i alla stycken perfekt rambeslut, och det kan säkerligen bli bättre, men det är i alla fall ett första viktigt steg på vägen. Precis som andra här har visat är det inte enkelt att definiera vad en terrorist är. Det är ett faktum som också utnyttjas av sådana som inte vill ha demokrati. Den senaste veckan har vi kunnat se hur man i Vitryssland, ett land inte långt från oss, tagit fram terroriststämpeln och försökt sätta den på de människor som fredligt demonstrerar och kräver sin rätt att få rösta i fria och demokratiska val, människor som vill att deras röster verkligen ska räknas, en och en, för det som de röstat på. Det försöker Alexander Lukasjenko göra till terrorism. I vårt arbete mot terrorismen tror jag att det allra viktigaste är att främja demokrati och bekämpa fattigdom. Fattigdomen måste bekämpas av två skäl: dels för att den är en potentiell grogrund för terrorism, dels för att den ger argument för dem som söker människor till att utföra de terrordåd som de så att säga är beställare av. Det är så en del av terrorismen fungerar. Det finns hjärnor bakom som rekryterar människor till den, och de gör det med olika argument. Ett av argumenten är den fattigdom som finns. Det är viktigt att vi i första hand förebygger terrorism. Det måste vara vårt förstahandsalternativ. Vapen och krig mot terrorism är alltför trubbigt och kan aldrig vara ett förstahandsalternativ. Det är oerhört viktigt att vi fortsätter vårt arbete mot terrorismen och att vi gör det tillsammans med andra länder. Vi måste emellertid hela tiden vara uppmärksamma på oss själva och det vi gör så att vi inte faller för stundens upphetsning i samband med plötsliga händelser, exempelvis terroristdåd som utförs. Vi får inte gripas av denna stundens upphetsning och glömma våra centrala mål om att demokrati och rättssäkerhet ska råda. Med detta vill jag yrka bifall till utrikesutskottets förslag i betänkande nr 9 om internationell terrorism. 0257612529618 GT01UU9 N 2010-01-01 00:00:00 96229 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0992/#anf135