2347836 GT0988 Riksdagens protokoll 2005/06:88 Torsdagen den 16 mars 2005/06 88 2006-03-16 00:00:00 Vissa frågor om regional utvecklingspolitik föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 0030831E-C226-45FF-BDD0-996A0E814C11 133 SYLVIA LINDGREN (s) s Fru talman! Intresset för regional utvecklingspolitik är stort. Det märks inte minst mot bakgrund av alla de motioner som lagts omfattande 162 motionsyrkanden. Många yrkanden har det gemensamt att de lyfter fram det lokala och det regionala, orten och området, och tar upp det alldeles speciella som man vill vidareutveckla utifrån de närliggande områdena. Vårt land präglas av både likheter och olikheter. Här finns både starka regioner och regioner som har problem. Varje region har dock unika resurser och unika konkurrensfördelar. Det är därför viktigt för vår nation i sin helhet att alla regioner, även storstadsregionerna, kan utnyttja de fördelar som deras storlek, befolkningssammansättning och geografiska läge ger. Sverige är, tillsammans med våra nordiska grannar, förebilder för resten av EU. Det är något som vi ska vara stolta över, även om vi absolut inte får känna oss nöjda med det. Nej, arbetet med att stärka svensk konkurrenskraft är ett ständigt pågående arbete. Det får aldrig stanna av. De nordiska länderna har byggt upp samhällen som kombinerar ambitiösa välfärdsåtaganden med öppna, kunskapsintensiva och konkurrenskraftiga ekonomier. En bidragande förklaring till den svenska konkurrenskraften är den breda omfattningen av kollektivavtal när det gäller regler och löner. Därigenom skapas både tydlighet och likvärdiga konkurrensförutsättningar mellan företagen. Den trygghet som kollektivavtalen ger bidrar till att yrkesverksamma accepterar snabba förändringar och strukturomvandlingar i högre grad. I stort sett alla indikationer som vi har visar på en positiv utveckling nu och för de år som ligger framför oss. De senaste siffrorna från Konjunkturinstitutet tyder på att fjolårets tillväxt hamnar på 2,7 % och att tillväxten för såväl 2006 som 2007 kommer att hamna över 3 %. Investeringarna stiger kraftigt, och industrins orderingång fortsätter att utvecklas starkt, i huvudsak driven av kraftig utländsk efterfrågan på svenska varor, tjänster och produkter. Fru talman! Dagens strukturomvandling är större än tidigare omställningar, inte minst för att den drabbar i stort sett alla branscher, alla orter och alla typer av jobb, från klassiska industriarbeten till moderna tjänsteyrken, från jobb som kräver låg formell utbildning till högt specialiserade ingenjörer. För att klara utmaningen måste vi stärka konkurrenskraften. Det handlar om att bygga ut de regionala högskolorna, förbättra den grundläggande utbildningen, se till att vi har en bra infrastruktur, skapa möjligheter för människor att gå från gamla till nya jobb och inte minst göra det ännu lättare för våra företagare att bli företagare och också växa som företagare. Vi måste utnyttja tillväxtkraften i hela landet. Fru talman! Det är därför som vi socialdemokrater driver en regional utvecklingspolitik, för att tillväxtpotentialen i hela landet ska och måste tas till vara. Tills inte alltför länge sedan var detta en politik som också till stora delar överensstämde med Centerpartiets politik. Men jag tycker att det är beklagligt att det i den mörkblå alliansen inte verkar ges något utrymme för regionalpolitiken. Jag beklagar att Centerpartiet har sålt sig så billigt. Fru talman! Det är viktigt att stärka kopplingen mellan sammanhållningspolitikens mål, Lissabonstrategins prioriteringar och en svensk strategi för regional utveckling på olika nivåer. Därför ser jag också fram emot den nationella strategi som ska vara klar i vår och behandlas av EU-kommissionen i september oktober. Processen har föregåtts av diskussionsunderlag. I september startades sex olika regionala dialogkonferenser som avslutades med en gemensam konferens i januari. I arbetet med sammanhållningspolitikens mål, det vill säga väl fungerande och hållbara arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet och med beaktande av jämställdhets- och miljöaspekter, kommer den nationella strategin att utgöra en viktig utgångspunkt för det regionala programarbetet framöver. Viktiga delar i det systemet är sektorssamordning och regionalt hänsynstagande inom olika politikområden samt en tydlig ansvarsfördelning mellan stat, region och kommun. Fru talman! En bättre samordning av EU:s sammanhållningspolitik och den nationella regionala utvecklingspolitiken kommer att ge en tydligare struktur, bättre fokusering och effektivisering. Administrationen av strukturfondsarbetet kan effektiviseras ordentligt, och det är ett arbete som nu pågår i regeringen. Tillsammans med det uppdrag om en halvtidsutvärdering av de regionala tillväxtprogrammen som ITPS fått och som ska redovisas i sommar hoppas jag att den regionala utvecklingspolitiken ska stärkas ytterligare. Fru talman! Enligt utskottets uppfattning bör Ansvarskommitténs utredningsarbete avvaktas när det gäller grundstenarna i den förvaltningsmässiga strukturen. Kommittén har bland annat i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur ansvaret för uppgifter med anknytning till regional utveckling ska fördelas mellan staten och den kommunala nivån. Däremot är det viktigt att det lokala inflytandet kommer till uttryck inom arbetet med tillväxtprogrammen. I partnerskapen ska företrädare för den privata, den offentliga och den ideella sektorn, inklusive arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna, ingå. Utskottet vill liksom tidigare understryka vikten av att andelen kvinnor i partnerskapen ökar så att en mer jämn fördelning mellan könen kan uppnås. Vidare stöder utskottsmajoriteten tanken att den kommunala nivåns medverkan bör utvecklas för att åstadkomma ett fördjupat lokalt perspektiv i näringslivsfrågor. I enlighet med tidigare ställningstaganden anser utskottet att möjligheterna till tillväxt i hela landet måste tas till vara. Senast hösten 2005, i betänkandet NU2, beskrevs att lands- och glesbygdens kännemärke är småföretagande och att det avgörande för välfärden och tillväxten är att de människor som driver dessa tusentals små verksamheter kan verka i ett näringsklimat som är uppmuntrande och underlättande. Fru talman! Från utskottets utgångspunkt är det väsentligt att såväl miljöperspektivet som de sociala perspektiven, inte minst jämställdheten, verkligen kommer till uttryck i det fortsatta arbetet på ett bättre sätt än tidigare. Medvetenheten om miljön som tillväxtfaktor måste också finnas med redan från början. Fru talman! Jag beklagar att Moderaternas företrädare inte hade möjlighet att stanna och att det inte heller finns någon annan moderat i församlingen när vi diskuterar regionalpolitiken. Man pratade i början mycket om enigheten inom alliansen, och då är det ju viktigt att se till att enigheten också framtonar i dess helhet. Det går inte att blunda för att det borgerliga alternativet när det gäller regionalpolitiken i budgeten innebär en spännvidd i regionalpolitiska ambitioner på mer än 2,2 miljarder kronor, detta på ett politikområde som i regeringens budget omfattar 3,3 miljarder. Den borgerliga alliansen har bara enat sig bakom ett enda anslag, och det är att transportbidraget ska behållas. Det är dessutom en uppfattning som man delar med regeringen. Så var det alltså med den sammanhållningen. Det är beklagligt att det inte har kommit ut mer i produkt av den enighet som man säger sig ha. Vi socialdemokrater vill driva en tydlig strategi för regional utveckling. Det har vi också gjort, vilket man kan se om man tittar på hur utvecklingen har sett ut. Steg 1 var en genomlysande parlamentarisk utredning som sedan landade i en proposition som lade grunden för en tillväxtorientering. Nu ser vi till att ta nästa kliv i denna riktning, mot en nationell strategi för ett rundare Sverige. Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i dess helhet och avslag på samtliga reservationer. 0977023188809 GT01NU12 N 2010-01-01 00:00:00 95935 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0988/#anf133