<anforande>
<dok_hangar_id>2347835</dok_hangar_id>
<dok_id>GT0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:87 Onsdagen den 15 mars</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>2006-03-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Motioner om företags- och kapitalbeskattning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>5F85BA06-7F7A-4313-B398-58A3D5C0C111</anforande_id>
<anforande_nummer>150</anforande_nummer>
<talare>FREDRIK OLOVSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag har förberett mig för replikerna också, så nu får ni ta lite repliker.
Jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer, och så är det avklarat.
Nu har vi fått lyssna till den borgerliga oppositionen. Det finns ingen hejd på hur illa sakernas tillstånd är i vårt land i allmänhet och för företagare i synnerhet. Det där är inte särskilt trovärdigt. Visst kan vi göra saker och ting mycket bättre än vad vi gör i dag, men Sverige är i grund och botten ett bra land att leva i och att driva företag i. Vi ser att det går väldigt bra för Sverige och svensk företagsamhet. Den svenska konkurrenskraften är väldigt god. Företagens vinster befinner sig på en hög nivå, mycket hög skulle man till och med kunna säga i många fall. Det har inte startats så många nya företag i Sverige på två decennier, och företagskonkurserna har halverats de senaste tio åren.
I World Economic Forums årliga rankning över de mest konkurrenskraftiga ekonomierna i världen placerar sig Sverige på tredje plats. Världsbanken placerar oss i toppen när det gäller företagsklimatet. På samma sätt håller vi oss i topp när det gäller innovationer. När vi jämför den svenska tillväxten och annan ekonomisk utveckling med andra länders i EU ser vi att vi tillhör dem som lyckas bäst. Tillväxten är bättre, arbetslösheten är lägre, och sysselsättningsgraden är mycket högre.
Det finns förstås en rad skäl till att det är på det här sättet. Jag tänkte peka på tre som jag tror spelar roll och som dessutom har en politisk botten. 
För det första håller den socialdemokratiska regeringen, med benäget stöd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet och i bjärt kontrast till den förra borgerliga regeringen, ordning i de offentliga finanserna, grunden för hög tillväxt, låg inflation och låga räntor.
För det andra visar sig den svenska modellen, som den svenska arbetarrörelsen står som garant för, med ett omdaningstryck i ekonomin kombinerat med ordentliga trygghetssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik vara framgångsrik och lyckosam när globaliseringen skärper konkurrensen ytterligare.
För det tredje gör vår fokusering på forskning, kunskap och utbildning oss starkare i en värld där det bara är hög kvalitet och mycket kunskap som kan motivera högre priser på varor och tjänster och därmed också de högre löner och det högre välstånd som följer med det. 
Det är alltså inte bara skatter som avgör ett lands konkurrenskraft och företagsklimat. Det är en mängd andra faktorer som är viktiga för att man ska vara framgångsrik.
Det betyder inte att skatterna är oviktiga. Tvärtom har vi, precis som Marie Engström sade tidigare, under de senaste åren genomfört en rad skatteförändringar som har förbättrat situationen för landets företag och företagare. Nystartade företag kan skjuta upp inbetalningarna av preliminärskatt i tre månader. Vi har infört skattefrihet på kapitalvinster och utdelningar på näringsbetingade andelar, vi har avskaffat arvs- och gåvoskatten för att underlätta generationsskiften bland småföretag, och vi har sänkt skatten för fåmansbolagen med 1 miljard kronor, för att nämna några av förändringarna. Sedan tidigare har Sverige också en konkurrenskraftig nivå på bolagsskatten. Vi är beredda att fortsätta diskutera förbättringar och förändringar. Det är också skälet till att finansministern bjuder in till en bred skattediskussion i höst.
Fru talman! Vi socialdemokrater vill vårda den ekonomiska styrkeposition som Sverige har skaffat sig under de senaste tio åren. Det gör vi genom att hålla ordning på de offentliga finanserna och därmed även lägga grunden för tillväxt, arbete och företagande genom låga räntor och låg inflation.
Vi socialdemokrater vill fortsätta att förbättra klimatet för företagande. Det gör vi genom att fortsätta att förenkla för företagen, inte minst på skatteområdet, satsa mer på riskkapital, exportfrämjande insatser och mer på forskning och utveckling i småföretagen.
Vi socialdemokrater vill fortsätta att utveckla den svenska modellen. Det gör vi genom att förstärka trygghetssystemen, fortsätta att utveckla jobbpolitiken och stå upp för fackliga rättigheter och kollektivavtal.
Därmed säger vi också nej till de borgerligas stora skattesänkningar, som ska betalas genom nedskärningar i tryggheten och genom att vi får betala mer själva för vår välfärd. Vi får betala mer om vi blir sjuka och går till en läkare och mer för medicinen, om vi behöver det.
Vi tror inte att ökade klyftor gör Sverige bättre, att otrygghet ger fler jobb eller att Sverige blir produktivare om de män och kvinnor som ska kombinera familjebildning och arbetsliv får en kortare föräldraförsäkring och en lägre ersättning.
Frågan är ju ändå, fru talman: Varför ska vi försämra tryggheten och förutsättningarna för vanligt folk när det går allt bättre för Sverige och för svenska företag?
</anforandetext>
<intressent_id>0653904370212</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01SkU17</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>95719</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0987/#anf150</protokoll_url_www>
</anforande>
