<anforande>
<dok_hangar_id>2347835</dok_hangar_id>
<dok_id>GT0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:87 Onsdagen den 15 mars</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>2006-03-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Motioner om företags- och kapitalbeskattning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>1751F462-F415-4690-AE77-F66FC07DAF2E</anforande_id>
<anforande_nummer>141</anforande_nummer>
<talare>LENNART HEDQUIST (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1. Jag yrkar också bifall till reservation 23. Reservation 23 har inte någon m-beteckning, men där föreslås delvis bifall till en kommittémotion från Moderaterna. Det är ett misstag att vi inte står bakom den reservationen. Beträffande övriga reservationer där vi moderater finns med avstår jag från att yrka bifall till dem, men vi står självfallet bakom samtliga m-reservationer och alliansreservationer.
Herr talman! Vi har nyligen haft en debatt här i riksdagen angående företagsbeskattningen i anslutning till att riksdagen behandlade regeringens proposition om de så kallade 3:12-reglerna. När det beslutet togs kunde man notera att det var ett antal förbättringar. Men det var också lika många försämringar, så det kom väl att gå ungefär jämnt ut för företagsamheten som helhet.
Från alliansens sida är en väldigt prioriterad fråga efter ett regeringsskifte att få till stånd ett bättre företags- och företagarklimat. I detta ligger en förnyad översyn av det regelverk som berör fåmansbolagen. Det är oerhört viktigt för Sverige och den svenska tillväxten och sysselsättningen att vi har ett sådant klimat att vi får till stånd nya företag och att vi har regler som gör att dessa företag också kan växa. Det är inte minst viktigt att små, växande företag kan växa så att de blir medelstora och sedan också kan utvecklas ytterligare.
Det är en brist, som är allmänt känd, att Sverige inte har haft ett företagarklimat som har stimulerat små och medelstora företag att nå de höjder som de skulle kunna ha med ett annat regelverk.
I det här betänkandet finns ett avsnitt som handlar om den så kallade tonnageskatten. Anledningen till att jag tar upp det ärendet är att det kan konstateras att det under hela denna mandatperiod i riksdagen har funnits en majoritet för att införa tonnageskatt, för att den vägen få en bättre beskattning av rederierna. Rederierna har ju länge efterfrågat tonnageskatt, som ett sätt att få ett mer hållbart skattesystem för dem.
Så småningom anslöt sig Socialdemokraterna till att man skulle utreda tonnageskatt, men den utredningen har bedrivits på sparlåga. Man dröjde med att tillsätta utredningsmannen, och utredningen har först nu avlämnat sitt betänkande.
Jag tycker att det är anmärkningsvärt, när riksdagen hemställer om en beskattningsförändring och det tidigt under en mandatperiod, att man inte kan åstadkomma att ett förslag föreligger för riksdagen under den mandatperioden.
Min fråga till Socialdemokraterna skulle kunna vara enkel: I vilken utsträckning tycker ni att det är rimligt att man hanterar ärenden på det viset? När det föreligger starka skäl att åstadkomma ändrade beskattningsregler och de efterfrågas av en riksdagsmajoritet undviker man under hela mandatperioden att presentera ett sådant förslag.
Jag övergår sedan till punkten 14, där det också föreligger en gemensam reservation från alliansen. Det gäller beskattningen av ideella föreningar och stiftelser. Även detta är exempel på ett område där det har uppmärksammats att vi har en föråldrad lagstiftning, där Skatteverket börjat tillämpa denna föråldrade lagstiftning på ett sätt som väcker förvåning. Den gäller den ideella sektorn, där stiftelser bedriver verksamhet gentemot behövande i samhället och gör stora insatser i den lilla världen. Det gäller också föreningslivet i stort, som arbetar med ideella krafter och där Skatteverkets tillämpning av gällande skatteregler är sådan att det väcker protester tvärsöver hela föreningslivet, skulle jag vilja påstå.
Då finns det ett förslag om att man måste åstadkomma förändringar. Det har varit föremål för beslutsfattande här i riksdagen, och det ska bli en utredning. Sedan gör regeringen ingenting, utan man låter ärendet ligga månad efter månad efter månad. Till slut kanske det nu föreligger direktiv, och mot slutet av mandatperioden tillsätter regeringen en utredning, vars resultat vi inte vet någonting om. Inom den ideella sektorn råder det fortfarande stor tveksamhet om vad som gäller i beskattningshänseende.
Min fråga till Socialdemokraterna är: Menar ni att det är rimligt att förfara så med ärenden som har varit uppe i riksdagen? Är det inte rimligt att riksdagen ska få ta ställning till beslut i enlighet med de riktlinjer som tidigare har angivits i riksdagsbeslut?
Jag har tagit upp de här exemplen för att de visar, när det avser motioner om företags- och kapitalbeskattning, att här är det fråga om vad jag skulle kalla 
mismanagement
. Man genomför inte riktlinjer som är antagna i riksdagen. Man låter stora sektorer i samhället - det kan gälla företagsamhet, stiftelser och rederier - leva under osäkerhet trots att de här instanserna vet att det i riksdagen egentligen finns en majoritet som är beredd att tillgodose dem.
Jag tycker med förlov sagt, herr talman, att det är väldigt illa att det får gå till på det sättet i det här landet. Vi måste ha en regering som har förmåga att expediera vad riksdagen anger att riksdagen vill ha på sitt bord.
</anforandetext>
<intressent_id>0475092656901</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01SkU17</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>95710</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0987/#anf141</protokoll_url_www>
</anforande>
