2347835 GT0987 Riksdagens protokoll 2005/06:87 Onsdagen den 15 mars 2005/06 87 2006-03-15 00:00:00 Arbetsrätt föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 0AFDE867-C473-477D-9B59-0F4CD407EEA5 1 PATRIK NORINDER (m) m Fru talman! Jag tänkte, den här lite gråmulna marsmorgonen, börja med en gammal historia om gumman som skulle samla ved i skogen. Vad gubben gjorde under tiden vet jag inte - det förtäljer inte den här historien - men han gjorde väl något nyttigt i alla fall. Men tillbaka till skogen! Gumman samlade på sig grenar och kvistar och lade dem på ryggen i en kont. Med tiden blev den här ryggsäcken tung för henne, men hon tyckte att hon skulle samla på sig så mycket som möjligt, så hon sade: Kan jag ta den här grenen så kan jag ta den där! Och så gick hon och samlade på sig. Till slut gick det naturligtvis som det borde göra: Hon föll ihop av den sammanlagda tyngden och kunde inte ta sig upp igen. Varför berättar jag det här nu då? Jo, det är för att på det här viset hävdar många företagare att de känner det. Det är ett otal lagar och regler som tillsammans bildar en betungande skattelagstiftning och knäcker viljan att starta ett företag och viljan att utöka sitt företag och att anställa. Det går inte att säga att det är den enskilda lagen eller skatten som gör att nya arbetstillfällen inte tillkommer, utan det är den sammanlagda bördan. Självklart kan företag leva med mycket av den svenska lagstiftningen på arbetsmarknaden, men när en outtömlig ström av nya regler tillkommer så kroknar till slut företagen. En del företag kommer aldrig till, en del stannar upp och utökar inte trots möjligheter, och flera flyttar verksamhet utomlands. Det är bara att konstatera att stora företag klarar sig bättre än de mindre. Att fler kommer i arbete är enligt min mening, och även regeringens, den viktigaste utmaningen Sverige står inför. Fler i arbete genererar mer skatteintäkter, minskar det offentligas kostnader och ökar den svenska välfärden - det är den goda spiralen. Men tyvärr verkar inte dagens regering inse det här självklara sambandet utan har ökat trycket på arbetsgivarna. Det har bidragit till högre arbetslöshet som i sin tur ger en sämre välfärd för oss alla. Det blir den onda nedåtgående spiralen. Ungefär en och en halv miljon svenskar i arbetsför ålder arbetar inte. Var sjunde skattekrona går till sjukpenning och förtidspension. 100 000 industriarbeten har försvunnit de senaste fem åren. Men den förändring som jag har upplevt har gjort den allra största skadan för nya jobb bland företagen är medfinansieringen av sjukförsäkringen. Det är särskilt mindre företag som uppger att de känner att risken med nyanställningar överväger nyttan. Men även stora organisationer - Svenskt Näringsliv, Företagarna, Sveriges Kommuner och Landsting - konstaterar att rädslan för att anställa har ökat kraftigt. Fru talman! Fler försämringar har också tillkommit under mandatperioden. Förändring av 3:12-reglerna har drabbat framför allt de mindre företagen och dränerat likviditeten. Regeringspartiernas återkommande motionerande om avskaffande av tvåundantaget från turordningen gör att småföretagen känner en oro för om vänsterpartierna skulle få majoritet i höstens val. Det finns en statlig myndighet, Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, som analyserar vad som skapar ekonomisk tillväxt och utvärderar politiska insatser. Man har i en studie kommit till slutsatsen att hela 28 % av de tillsvidareanställda i Sverige upplever sig vara inlåsta i oönskade yrken, att den svenska modellen med turordningsregler bidrar till att begränsa rörligheten på arbetsmarknaden och att det i sin tur kan vara orsak till ohälsa. I Danmark finns det ingen motsvarighet till LAS turordningsregler, men det har inte medfört någon upplevd otrygghet hos danska arbetare. Det kanske är någonting för vänsterpartierna att studera. Fru talman! Ams kan inte gärna beskyllas för att vara oppositionens redskap. Ams har nu riktat hård kritik mot planerna på att lagstifta bort deltidsarbetet i ett remissvar på Heltidsutredningen. Ams påpekar att mer än en tredjedel av de arbetslösa som fick jobb förra året fick en deltidstjänst eller en timanställning. Bland ungdomarna var andelen 45 %. Den vägen vill arbetslivsminister Hans Karlsson stänga. Hans Karlsson vill också förbjuda säsongsarbete i en lagrådsremiss - bort med sommar- och vinteranställningar! Jag har sagt det förr, men det tål att upprepas: Anställningstrygghet ligger inte i lagstiftning utan har sin grund i att anställningar klarar sig i en hård konkurrens. Den största trygghet man kan ha som anställd är en arbetsplats som har god utveckling med förmåga att investera i framtiden. Det utesluter inte en god lagstiftning som skyddar mot obefogade uppsägningar och som bidrar till medbestämmande och jämställdhet, men det ska finnas en arbetsrätt som är modern och lättöverskådlig, inte minst för de mindre företagen. Den ska på samma gång bidra till att skapa trygghet för de anställda och vara tydlig och förutsägbar för dem som ska anställa. Vi inom allianspartierna har därför reserverat oss för en översyn av delar av arbetsrätten för att få en mer överskådlig och modern lagstiftning, inte minst ur de små och medelstora företagens synvinkel. Fru talman! Den innevarande mandatperioden lider nu mot sitt slut, och det kan vara skäl att göra ett arbetsmarknadspolitiskt bokslut, ett bokslut över en period som har kännetecknats av en extrem högkonjunktur. I regeringsförklaringen år 2002 deklarerade statsministern att målet ska vara att 80 % av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt år 2004. Antalet förtidspensioneringar ska varje år minska, och antalet öppet arbetslösa ska pressas under 4 %. Det har upprepats med jämna mellanrum. Hur har det då gått? Även om det är lite tråkigt med siffror i en debatt vill jag belysa läget med lite statistik. Det är ingen rolig läsning, åtminstone inte för regeringsmajoriteten. Sysselsättningen ligger långt ifrån målet. I åldrarna 16-64 år har den minskat från 74,8 % i december 2002 till 72,3 % i januari 2006. Det är lite olika statistik som finns. I åldrarna 20-64 är det långt från målet 80 %. Förtidspensionerna har tvärtemot målsättningarna ökat. I december 2002 var det ca 488 000 personer som var förtidspensionerade. I december förra året var det nästan 557 000 personer. Långtidsarbetslösheten har ökat från 39 000 personer i december 2002 till 66 000 i december 2005. Arbetslösheten har ökat från 4 % till i dag ca 5,2 %. Där tillkommer 3,1 % som deltog i arbetsmarknadsprogram, alltså ett sammanlagt obalanstal på 8,3 %. Det här är, mina vänner, under en högkonjunktur. Socialdemokraternas talesman i den här debatten, Lars Lilja, kanske kan förklara varför det har blivit på det här sättet. Han kan också förklara varför antalet arbetslösa ungdomar blivit 30 % fler. Sedan hösten 2002 har antalet öppet arbetslösa i åldrarna 18-24 år ökat med 7 500 till drygt 39 000 i dag. Samtidigt sysselsätts 28 000 ungdomar i olika Amsåtgärder. Det är en ökning med drygt 8 000 personer jämfört med oktober 2002. Det är inte särskilt smickrande siffror för regeringen. Fru talman! För att få fler i arbete, framför allt fler ungdomar och fler invandrare, behövs att vi i delar ser över och moderniserar arbetsrätten. Många lagar i arbetsrätten har i alltför hög grad varit uppbyggda för stora och medelstora företag och utformats i allt väsentligt på 70-talet i den tidens samhälle med stora varuproducerande företag som förebild. Sedan dess har arbetslivet förändrats, och delar av lagstiftningen bör följa den nya tidens behov. Den gamle finansministern Kjell-Olof Feldt sade: För att Sverige ska få en ökad sysselsättning krävs omfattande skatte- och regelförändringar. Det verkar inte som att vänsterkartellen mäktar genomföra några förslag i den riktningen. Fru talman! Det måste löna sig att arbeta. Därför behövs det inte bara en ny regering i höst utan även att det arbetsrättsliga regelverket ses över. Förutsättningar för företagande och anställningar har förändrats sedan de flesta arbetslagar tillkom på 70-talet. Jag yrkar därför bifall till reservation 1 under punkt 1 och står som vanligt bakom övriga moderata reservationer. 023451344303 GT01AU3 N 2010-01-01 00:00:00 95570 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0987/#anf1