2347831 GT0983 Riksdagens protokoll 2005/06:83 Torsdagen den 9 mars 2005/06 83 2006-03-09 00:00:00 Arbetsmiljö föredragning av utskottsärende med eventuell debatt F7D7DA0E-8535-49AA-9F0C-EFE4D0770B7A 174 ANN-MARIE FAGERSTRÖM (s) s Fru talman! Som framgår av tidigare inlägg i detta ärende behandlar vi arbetsmarknadsutskottets betänkande 2005/06:AU2 här i dag. Till grund för debatten ligger ett 60-tal motionsyrkanden kring arbetsmiljöfrågor från den allmänna motionstiden 2005, ett motionsyrkande från 2004 samt ett yrkande som väckts med anledning av regeringens proposition 2005/06:30 Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner . Arbete åt alla och ett bra arbetsliv för alla är en av de viktigaste uppgifterna för oss socialdemokrater. En avgörande faktor för att arbetslivet ska fungera som en del av tryggheten är att det finns en god arbetsmiljö. Vi socialdemokrater är inte tillfreds med hur det är i dag. Även om vi vet att vi har en relativt god arbetsmiljö och lever i ett välfärdsland är det en bra bit kvar tills vi kan vara nöjda. Den bistra verkligheten är att det finns mycket att göra. Alltför många människor blir utslagna i dag. Det är en gemensam uppgift att ändra på, naturligtvis en uppgift för oss politiker men också för fackföreningsrörelsen och för arbetsgivarna. Jag är säker på att många av dem som står utanför arbetsmarknaden i dag på grund av arbetsoförmåga skulle kunna bidra på olika sätt om arbetsmiljön fungerade på ett mer tillfredsställande sätt. Det är viktigt att understryka att den som av psykiska eller fysiska skäl inte klarar att arbeta självklart ska ha rätt till sjukersättning och möjligheter till ett gott liv. Det finns en obehaglig tendens i dag att misstänkliggöra människor. De påstås egentligen inte vara sjuka. Det är ersättningarna och försäkringarna som är för generösa. Vi socialdemokrater tar avstånd från det misstänkliggörandet. Men samtidigt är det så att trots sjukdom och nedsatt arbetsförmåga finns det väldigt många som kan och vill arbeta. I detta sammanhang är det oerhört viktigt att det finns ett bra och väl fungerande arbetsmiljöarbete så att vi får en arbetsmiljö som är anpassad för alla. Vi socialdemokrater är övertygade om att det finns en plats för alla, oavsett vilken arbetsförmåga man har. Det avgörande för att erbjudas eller stanna kvar i ett arbete får inte vara att man är hundra procent arbetsför. Om vi ska fortsätta att vara ett välfärdsland om 10-20 år måste fler få arbeta. Vi måste skapa ett arbetsliv där alla som vill och kan ska få bidra. Det är viktigt för den enskilde, och det är också viktigt för Sverige som välfärdsland. Fru talman! En stor utmaning är att flera orkar arbeta hela vägen fram till pensionen. Det är oacceptabelt att så många tvingas lämna sina arbeten innan de uppnår pensionsåldern. Det är en hemsk sanning att varje vecka dödas någon på en svensk arbetsplats. Varje vecka skadas hundratals på sina arbeten. Arbetsmiljön måste förbättras så att utslagningen minimeras. Fru talman! Jag måste trots allt säga att jag ser med tillförsikt på framtiden. Vi har under senare år sakta men säkert lyckats vända den negativa trend vi fick under 90-talet. Regeringen kommer under denna månad med en proposition om företagshälsovården. Det är en efterlängtad proposition som lyfter fram flera viktiga och angelägna krav. Den kommer att ha stor betydelse för ett förebyggande arbete, en trovärdig rehabilitering och en god arbetsmiljö. Utan att föregå kommande proposition vill jag ändå säga att innehållet kommer att tillfredsställa de flesta av de önskningar som finns om en god företagshälsovård värd namnet. Margareta Andersson och Centern har en motion om vissa förebyggande åtgärder. Jag yrkar avslag på reservationen, men självklart delar vi socialdemokrater uppfattningen och tänker verka för att den offentliga sektorn alltid ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Det är viktigt att de offentliga arbetsgivarna har en offensiv hållning när det gäller att arbeta aktivt med arbetsmiljöfrågor, medinflytande med mera. Vi politiker ska vara förebilder i detta arbete. Här kan vi påverka och ska så göra. Vi ska verka för att den offentliga sektorn är mönsterarbetsplatser där varje anställd får bekräftelse på sin kompetens och sin gedigna yrkeserfarenhet. Det handlar om lön och utvecklingsmöjligheter men också om resurser för att kunna göra bra jobb. Fru talman! Socialdemokraternas syn skiljer sig inte på något sätt från Vänsterns när det gäller skyddsombudens roll på arbetsmarknaden. Skyddsombuden har en viktig funktion, inte minst de regionala skyddsombuden som utgör en viktig strategisk resurs för bättre arbetsmiljö på mindre arbetsplatser. Det är också mycket angeläget att skyddsombuden får den utbildning som krävs för att göra ett bra jobb. Vi socialdemokrater anser dock att Vänsterns yrkande i stort är tillgodosett och vill vänta på den utredning som pågår innan vi är beredda att ta tag i frågan på något annat sätt än vad som gäller i dag. Jag yrkar därför avslag på reservationen. Arbetsmiljöverkets uppgift är klar. Verket har till uppgift att se till att arbetsmiljön uppfyller de krav som finns i arbetsmiljölagen om att alla ska ha en bra och utvecklande arbetsmiljö. Jag ser också mycket positivt på Arbetslivsverkets roll för att motverka psykisk och fysisk ohälsa på arbetsplatserna. Inte minst kvinnor lever under en psykisk stress i arbetslivet. Det är konstaterat att sjukfrånvaron är hög bland kvinnor. Kvinnor har generellt högre sjukfrånvaro än män, och kvinnor arbetar i stor utsträckning inom den kommunala sektorn. När offentlig sektor skar ned och sparade på 1990-talet fick kvinnorna sällan vara med och påverka hur resurserna skulle användas på bästa sätt. Flera undersökningar visar på den typiska långtidssjukskrivna kvinnan. Hon har huvudansvaret i familjen och jobbar deltid fast hon skulle vilja jobba heltid. Det är viktigt att fortsätta att intensifiera det arbete som pågår för att förbättra kvinnors situation. Buller i arbetslivet är ett allvarligt problem. Vi vet att det är många människor som lider av nedsatt hörsel, främst för att arbetsmiljön har varit bullrig och ljudnivån oacceptabel. En orsak har varit att man har slarvat med att använda de skydd som har funnits. Man har inte varit varse konsekvenserna som det innebär att vistas i en bullrig miljö. I dag görs stora förbättringar. Bland annat isolerar man bullriga maskiner i industrin. Man använder hörselskydd i större utsträckning. Arbetsgivaren arbetar aktivt på att ta bort bullriga miljöer. Man har också uppmärksammat problemet på arbetsplatser där barn och vuxna vistas och där ljudnivån är hög. Det görs mätningar som visar om åtgärder ska sättas in. Vad beträffar motionerna om elektromagnetiska fält behandlade utskottet liknande motioner för ett år sedan. I likhet med vad som sades då anser vi socialdemokrater att försiktighetsprincipen ska tillämpas på arbetsplatser där det förekommer elektromagnetiska fält. Det pågår också betydande nationell och internationell kartläggning av riskerna med elektromagnetiska fält, liksom en omfattande forskning. Fru talman! Det finns krav att förskolebarnen ska omfattas av arbetsmiljölagen. Jag vill göra er uppmärksamma på att det pågår en översyn om detta som det är värt att vänta på innan vi tar ett slutgiltigt beslut. Givetvis anser vi socialdemokrater att det är viktigt att barnen får en trygg arbetsmiljö som ger dem skydd mot framtida besvär. Men vi vill vänta på den översyn som pågår för att bland annat få ett säkrare underlag om var ansvaret bör ligga. Fru talman! Våld, hot och mobbning är något som vi självklart inte ska acceptera. Oavsett i vilken utsträckning det förekommer eller vem det drabbar måste detta tas på största allvar. Ingen människa ska behöva känna sig rädd eller utanför på sin arbetsplats. Det är allas vårt ansvar att motverka att andra människor utsätts för trakasserier av något slag. Vi har en skyldighet att ta tag i och uppmärksamma de problem vi möter. Det görs mycket för att motverka våld, hot och mobbning. Det arbetet måste fortsätta. Arbetslivsverket har en central roll, och det finns lagstiftning som förstärker tryggheten för de utsatta. I detta sammanhang kan också nämnas att Diskrimineringskommittén har lämnat sitt slutbetänkande som belyser dessa frågor. 0871076471012 GT01AU2 N 2010-01-01 00:00:00 95381 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0983/#anf174