2347831 GT0983 Riksdagens protokoll 2005/06:83 Torsdagen den 9 mars 2005/06 83 2006-03-09 00:00:00 Arbetsmiljö föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 573E9801-DD39-42BC-8D45-627EE44E09A9 166 MARGARETA ANDERSSON (c) c Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1. Jag står givetvis bakom Centerpartiets övriga reservationer. Arbetsmiljö är ett stort begrepp. Jag har funderat på vad som gör en arbetsmiljö bra. Det är trivsel, att känna att det är kul att gå till jobbet. Det är bra arbetskamrater, att känna att det går att lita på dem. Det är ett jobb som är överblickbart och där det går att påverka sin situation. Det är att ha en bra chef som både har kunskaper om jobbet och vilket jobb jag ska göra och vet vad arbetsmiljö handlar om. Det är att få en skälig lön så att det går att känna uppskattning och att jobbet som utförs är viktigt. Alla dessa faktorer är viktiga för en bra arbetsmiljö. Det finns många ställen med en bra arbetsmiljö. Men det finns också några riktigt dåliga arbetsmiljöer. Vad är det som kännetecknar en dålig arbetsmiljö? Det är motsatsen. Stress är det vanligaste, att inte riktigt hinna med. Vi kvinnor har dessutom stress på oss hemifrån, vi borde gå hem, borde ta hand om ungarna, borde baka bullar så att kompisarna kan bjudas på saft och bullar nästa gång de kommer förbi. Otrygghet i anställningen gör också så att man känner sig missbelåten. Det blir ett inlägg i den dåliga arbetsmiljön. Det kan vara arbetskamrater som uttrycker avundsjuka, oro och stress. Mobbning är nog ett av de otäckaste och mest fruktansvärda arbetsmiljöproblemen som finns. Jag fick i min hand häromdagen en gul lapp, ett alldeles vanligt A 4-papper. Det är en förening som kallar sig för Stopp som delar ut detta. Där står: Två till tre på din arbetsplats tänker på att ta livet av sig i dag. Jag tror inte att det syftar på en liten arbetsplats, men på en lite större arbetsplats är det säkert så. Den som har blivit utsatt för mobbning vet att man mår fruktansvärt dåligt. Det kan gå så långt att man faktiskt tar livet av sig. Här är tydliga chefer och tydliga arbetskamrater som ställer upp - att inte ha tystnaden som har funnits ett bra tag på våra arbetsplatser - viktiga faktorer för att motverka mobbning. Vi måste tydligt säga ifrån att på en viss arbetsplats accepteras inte mobbning. Man ska inte behöva ta livet av sig för att man vantrivs på sitt arbete. Förhoppningsvis kan företagshälsovården se till att man kommer i väg från en sådan arbetsplats, att man slutar. Det handlar om livet. En annan smygande otrevlig historia är bullret. Vi har diskuterat bullernivån inte minst på våra daghem och fritidshem. Flera av debattörerna har tidigare tagit upp hur förfärligt det är på många ställen där små barn vistas. Har man själv drabbats av tinnitus vet man att ljudet i öronen aldrig försvinner. Det finns där hela tiden. Paniken kan vara nära. Det blir aldrig mer riktigt tyst. Är man som jag van vid att det är tyst ibland, att tystnaden är något att njuta av, blir tinnitus påfrestande. Små barn upplever buller som jobbigt. Vi vet för lite om hur de kommer att drabbas i det långa loppet, när de redan som små, kanske i tre-fyraårsåldern, upplever bullermiljöer på upp till 80 decibel i genomsnitt under ett dygn. Undra på att de är trötta, griniga och har koncentrationssvårigheter. Därför är det så viktigt att vi gör något åt det. Vi har i Allians för Sverige och från Centerpartiets sida en hel del åtgärder som vi tycker att man skulle kunna ta till. Att kartlägga vilka kunskaper som finns vore bättre än att säga nej till en sådan kartläggning. Det är väl bra att veta var kunskapsluckorna finns innan man sätter i gång och rättar till dem. Majoriteten har yrkat avslag på den centermotionen. Jag frågar mig varför. Visst är det bra med en allmän utsmetad utbildning för många, för dem som kan lite. Men det kan också vara bra att sätta in punktinsatser där kunskapsluckorna finns. Sedan var det frågan om chefernas utbildning. Det behövs mer av arbetsmiljöundervisning och utbildning i chefsarbetet. Där kan stat, landsting och kommuner gå före. Det behövs konkreta åtgärder. Det behövs bullerskydd. Bullermätningar ska göras i lokaler så att det går att känna att där är en hygglig nivå. De bullerskydd som finns ska användas i bullriga industrier. På vissa ställen går det inte att få bort bullret. Man måste i stället skydda sig med personligt bullerskydd. Mindre barngrupper innebär mindre buller, mindre skrik och väsen. Dessutom blir barnen tryggare och lugnare av att det inte finns så många att ta hänsyn till. De måste inte skrika så högt för att göra sig hörda. Sedan var det frågan om mobbning och fasta regler. Det ska finnas en överenskommelse så att alla vet att man inte mobbar varandra här. Vi behöver förstärka företagshälsovården. Företagshälsovården behöver komma in och göra undersökningar, se vad som händer, göra mätningar. Den kartläggningen ska också användas i det hälsonät som vi från Centerpartiets sida hoppas kunna utveckla så att det går att få en bild av hur det ser ut i hela Sverige. Det hälsoarbete som bedrivs i företagshälsovården är en viktig punkt. Vad skulle det få för effekter om vi lyckas förbättra arbetsmiljön för så många? För den enskilde innebär det bättre hälsa, bättre livskvalitet och bättre inkomster. Orkar man jobba bra får företaget förmodligen en bättre produktivitet. Då kan man få högre lön. Företaget kan få en ökad produktivitet. Det blir lägre kostnad för sjukskrivningar, vikarier och nyrekrytering. Det är sådana faktorer vi ska trycka på ännu mer i olika sammanhang. Samhället skulle tjäna på lägre sjuktal och lägre kostnader för sjukvård och sjukskrivningar. Vi skulle få bättre livskvalitet i hela samhället. Centerpartiet kommer att fortsätta att hävda att arbetsmiljöarbetet ger positiva effekter. Därför kommer jag att kräva att man satsar ännu mer målinriktat på att se till att arbetsmiljön blir bättre för många människor i det här landet. 0928964569700 GT01AU2 N 2010-01-01 00:00:00 95373 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0983/#anf166