<anforande>
<dok_hangar_id>2347831</dok_hangar_id>
<dok_id>GT0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:83 Torsdagen den 9 mars</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>2006-03-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Arbetsmiljö</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>AF917B59-2EE0-40EA-88C6-47BE9FD62FE0</anforande_id>
<anforande_nummer>160</anforande_nummer>
<talare>HENRIK WESTMAN (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag har varit med om att bygga upp en fristående företagshälsovårdscentral. Det var i slutet av 80-talet. Det var redan då en självklarhet att det förebyggande arbetet skulle hänga ihop med den direkta och dagliga driften. När en olycka hade inträffat eller då det förebyggande arbetet inte hade lyckats förhindra ohälsa följde rehabilitering som en naturlig del.
Det är naturligt och rätt att hela kedjan hänger ihop och fel då den inte får göra det. Detta anses riktigt i de flesta andra sammanhang. Den omorganisation av företagshälsovården som genomfördes för ett decennium sedan har verkligen inte varit lyckad. Företagsläkarna och företagen samarbetar inte tillräckligt nära. Tidigare hade företagsläkarna möjlighet att ge sjukvårdande behandling på samma villkor som läkarna inom landstingen. Detta innebar att företagsläkarna tidigt såg eventuella missförhållanden inom både den fysiska och psykiska arbetsmiljön i företaget eller förvaltningen. Beslutsvägarna var ofta korta och på så sätt kunde dålig arbetsmiljö rättas till.
Det är angeläget att stärka företagshälsovårdens roll och dess möjlighet att verka i nära samarbete med det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Detta skulle innebära en effektivisering av arbetsgivarnas arbetsmiljöarbete.
Skatteverkets skärpta tolkning av vad som är avdragsgill kostnad för företagshälsovård skapar en osäkerhet om vad som kan betraktas som arbetsmiljörelaterad företagshälsovård. Det är viktigt att definitionen av företagshälsovård vidgas och att företagshälsovården får tillbaka möjligheten att utfärda sjukintyg och bedriva sjukvård. Företagsläkaren har ofta större möjlighet än landstingets läkare att göra en bedömning av arbetsförmågan hos arbetstagaren eftersom han eller hon känner arbetsplatsen. 
Detta skulle även kunna leda till en minskning av sjukfrånvaron. Det är faktiskt så att det redan finns företagshälsovårdscentraler som tycker att det är viktigt och riktigt att hela kedjan hänger ihop och därför erbjuder sina kunder vanlig hälso- och sjukvård kopplad med företagshälsovård, trots att det inte finns något avtal med respektive landsting och att kunden, det vill säga arbetsgivaren, får betala hela kostnaden.
Den socialdemokratiska regeringen har i stället begränsat företagshälsovårdens möjligheter att bedriva hälso- och sjukvård. Det har försvårat verksamheten.
Framtidens syn på och definition av arbetsmiljö, hälso- och sjukvård samt rehabilitering kommer att ha en avgörande betydelse för utvecklingen av företagshälsovården på sikt. För den framtida utvecklingen behövs även metod-, tjänste- och kompetensutveckling av företagshälsovården.
För att ytterligare utveckla företagshälsovården anser vi att det är angeläget att denna får möjlighet att även arbeta med annan hälso- och sjukvård. De tjänster som företagshälsovården erbjuder ska styras av utbud och efterfrågan och inte som i dag av en lagstiftning som förbjuder företagshälsovården att ägna sig åt traditionell hälso- och sjukvård. 
I dagens stressade samhälle är det många yrkesverksamma som skulle uppskatta den närhet till medicinsk kunskap som företagshälsovården skulle kunna erbjuda om den gavs denna möjlighet. Företagshälsovården skulle på så sätt kunna avlasta vårdcentraler och andra läkarmottagningar genom att utgöra ytterligare en verksamhetsform för hälso- och sjukvårdstjänster.
Företagshälsovårdens arbete med olika former av kartläggningar - hälsoundersökningar - ute på arbetsplatserna bör kunna användas i det förebyggande folkhälsoarbetet. Verksamheten ger tidiga signaler på ohälsoförändringar långt innan effekterna syns i sjukskrivningsstatistiken. En översyn bör göras av hur företagshälsovårdens statistik kan användas i ett nationellt hälsonät. På senare tid har det talats om kampen mot ohälsa. Det behövs en ökad precision vid sjukskrivningar. Vad vore naturligare än att koppla ihop orsak och verkan med åtgärder för de anställda, det vill säga förebyggande, underhållande och vårdande samt rehabiliterande? Hittills har inte företagshälsovården funnits med i de ohälsoförslag som presenterats. Varför inte?
Företagshälsovården ska givetvis även i fortsättningen ha en naturlig och förebyggande roll att spela på arbetsplatsen, men den bör bli friare och bredare och kopplas mer till den vanliga sjukvården.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1.
</anforandetext>
<intressent_id>0937521536309</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01AU2</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>95367</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0983/#anf160</protokoll_url_www>
</anforande>
