<anforande>
<dok_hangar_id>2347831</dok_hangar_id>
<dok_id>GT0983</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:83 Torsdagen den 9 mars</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>83</dok_nummer>
<dok_datum>2006-03-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 9 §) Idrottsfrågor (forts. KrU8)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>E7E4CA95-85B8-4643-8292-3509F2FDBB65</anforande_id>
<anforande_nummer>155</anforande_nummer>
<talare>HÅKAN LARSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Det ska bli lite mer OS-prat här.
Vi var många som blev både besvikna och aningen upprörda när ansökan om att få arrangera ett vinter-OS i Östersund år 2014 stoppades. Det skedde den 27 juni förra året.
Bakgrunden är att det fanns ett mycket väl förberett underlag till ansökan i Östersund. Man hade jobbat i flera år med detta. Sveriges Olympiska Kommitté och Riksidrottsförbundet hade enhälligt uttalat sitt stöd till idén om att arrangera ett vinter-OS 2014. Man visste att det fanns mycket goda förutsättningar för att man skulle lyckas med ambitionen att få arrangera OS detta år. Det har vi fått många signaler om från inte minst Internationella Olympiska Kommittén.
Det är helt riktigt som Lars Wegendal säger att det är Olympiska kommittén och de städer som arrangerar som ansöker, men det krävs en nationell garanti från regeringens sida för att IOK ska acceptera ansökan. Vad som hände då var att Kazakstans, Georgiens, Sydkoreas, Spaniens, Österrikes och Bulgariens regeringar gav de här garantierna, medan Sveriges regering ansåg att i Sverige var det för osäkert. Det är klart att då är det många som funderar över vad det beror på att det förhållandevis rika Sverige anser att man inte kan ge en sådan garanti.
De storartade insatserna i vinter-OS i Turin verkar ha svängt intresset en del. Nu är det många fler som öppet säger: Varför bjuder inte vi i Sverige in till ett olympiskt spel? Även idrottsministern har gjort glädjande uttalanden i den riktningen för 2018, och det är väldigt positivt. Det tjänar ju ingenting till att diskutera vad som har varit, utan nu handlar det om att se framåt - gjort är gjort - och lära av vad som har hänt tidigare.
Vårt land är det enda av de stora vinteridrottsnationerna som aldrig har arrangerat något olympiskt vinterspel. Varför är det så? Det borde vi fundera över. Hur kan vi ändra på detta?
I Östersund och Åre finns utmärkta sportsliga, organisatoriska, klimatmässiga förutsättningar att arrangera olympiska vinterlekar. Ett omfattande förberedelsearbete har alltså redan gjorts för 2014. Vi har en grund att arbeta vidare på för en ny ansökan.
Som framgår av betänkandet som behandlas just nu är Sveriges Olympiska Kommitté också inriktat på att Sverige bör ansöka om att få arrangera ett vinter-OS. Man menar att det finns goda förutsättningar att genomföra ett sådant i Östersund och Åre år 2018.
Men vad som är viktigt nu är att alla goda krafter samverkar, att vi får en nationell uppslutning. OS är inte bara ett idrottsligt jättearrangemang, en fantastisk idrottsfest. Det handlar också om en stor näringspolitisk satsning. Ett OS kräver säkerligen stora investeringar i infrastruktur, anläggningar och så vidare, men det skulle samtidigt vara ett lyft för en hel region - ja, för hela landet. Det handlar ju väldigt mycket om att stimulera näringsliv och utveckling.
I Jämtlands län är uppslutningen bakom en ny OS-satsning i det närmaste total. Det finns en god beredskap för en ny ansökan. Därför är det så viktigt att vi nu skapar en nationell uppslutning.
För att en ny kampanj ska bli framgångsrik är det viktigt att inte bara Sveriges Olympiska Kommitté, idrottsrörelsen, näringslivet och de lokala myndigheterna ställer upp utan också Sverige nationellt, att regering och riksdag ger signaler om att vi vill ha ett OS i Sverige.
Jag hoppas att alla entusiastiska och duktiga idrottspolitiker i den här kammaren nu börjar agera för att vi ska få till stånd en sådan uppslutning, så att ansökningsprocessen kan komma i gång och så att vi i ett tidigt skede vet att det finns en uppslutning. Vi måste veta att alla utredningar som krävs är gjorda i ett tidigt skede så att man inte kommer med en utredning en vecka innan ansökan ska vara inlämnad. Det var en fullständigt oacceptabel ordning den gången.
Om vi lyckas med detta och samlas kring uppgiften att ansöka om att få arrangera ett olympiskt vinterspel och bjuda in världens idrottsungdom till en OS-fest, då är jag övertygad om att Sverige också kommer att lyckas att få arrangera en sådan. Det tycker jag att vi ska börja samla oss för nu. Nästa år kommer man att fatta beslut om var 2014 års olympiska vinterspel ska arrangeras. Blir det i Sydkorea, vilket inte alls är omöjligt utan tvärtom mycket tyder på, blir det en väldigt god chans för Europa 2018. Då bör Östersund och Åre vara klara i ett väldigt tidigt skede, ha en nationell uppslutning och inte sitta en vecka innan ansökan ska vara inne med en ny utredning som inte hinner diskuteras. Låt oss sätta i gång med den processen nu!
</anforandetext>
<intressent_id>0899795917517</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01KrU8</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>95362</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0983/#anf155</protokoll_url_www>
</anforande>
