2347825 GT0977 Riksdagens protokoll 2005/06:77 Onsdagen den 22 februari 2005/06 77 2006-02-22 00:00:00 Vissa personalfrågor i Försvarsmakten föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 9CAC5C63-70E6-4E59-9985-F5ADE8156385 93 MARIE NORDÉN (s) s Herr talman! Jag vill börja med att yrka avslag på samtliga reservationer och motioner, inte för att vi inom alla områden inte är överens utan precis tvärtom. Vi kan konstatera att flera av motionsyrkandena snarare bekräftar att man delar Socialdemokraternas och regeringens syn på vilka frågor som är viktiga att driva inom Försvarsmaktens personalpolitik, som är det som vi debatterar i dag. Betänkandet heter Vissa personalfrågor i Försvarsmakten och tar upp flera områden. Jag tänker inte kommentera samtliga motionsyrkanden i mitt anförande. Det skulle ta alldeles för lång tid. Jag tänker börja med att ta upp frågan om kvinnor i Försvarsmakten och det nödvändiga arbetet för ett mer jämställt försvar. När Försvarsmakten krymper i omfattning som det nu har gjort under ett antal år innebär det att antalet anställda måste bli mindre. Det gör också att antalet anställda kvinnor minskar. Och då många kvinnor är relativt nyanställda lämnar nu procentuellt fler kvinnor Försvarsmakten än män. Vi är alla överens om att det inte är en önskvärd situation, men tyvärr är det ett faktum. Därför är det ännu viktigare vad som nu görs för att rekrytera kvinnor till det framtida försvaret. Vi är överens om att Försvarsmakten behöver fler kvinnor, inte endast för att vi vill ha de bästa och att alla arbetsplatser och organisationer behöver en mångfald, utan också för att behovet av kvinnor nu är väldigt tydligt då försvarets uppgifter i allt större omfattning har en internationell inriktning. Här finns det inte några politiska skiljaktigheter. Här är vi så överens som vi kan vara. Det är glädjande att riksdagens samtliga partier stöder regeringens arbete för att rekrytera fler kvinnor till Försvarsmakten. Regeringens ambition är hög, vilket också redovisas i budgetpropositionen för 2006. Försvaret har i uppdrag från regeringen att ta till vara intresset hos de kvinnor som har genomfört värnplikten och som nu genomför värnplikten. De borde kunna vara en god rekryteringsbas inför kommande officersutbildningar som kommer att återupptas under hösten 2006. Precis som regeringen måste riksdagen följa arbetet för att öka antalet kvinnor som väljer att genomföra värnplikten och hur Försvarsmakten arbetar för att behålla dessa kvinnor. Klarar man inte av att vara en attraktiv arbetsplats spelar det ingen roll hur många kvinnor som väljer att göra värnplikten och sedan utbilda sig till officer. Insikten om att sexuella trakasserier och kränkande särbehandling faktiskt fortfarande förekommer är avgörande. Och ingenting annat än nolltolerans mot dessa trakasserier och kränkande behandlingar kan gälla. Även om ledningen är tydlig måste det genomsyra hela organisationen, från högkvarter till värnpliktiga. 35,6 % som redovisades i den senaste rapporten från Försvarshögskolan är fullkomligt oacceptabelt. Frågan om hur Försvarsmakten ska tillvarata och attrahera de kompetenser som man behöver, oavsett kön, etnisk bakgrund och sexuell läggning, har under flera år varit en prioriterad fråga. Det pågår ett arbete för att synliggöra diskriminerande strukturer och attityder. Men trots det finns det stora brister som måste åtgärdas. Och det är allvarligt att Försvarsmakten inte har levt upp till sina målsättningar, vilket också har påpekats av regeringen. Regeringen har krävt att Försvarsmakten redovisar hur man i framtiden tänker arbeta för att komma till rätta med dessa brister och att ambitionsnivån måste höjas. Alla, oberoende av kön, sexuell läggning och etnisk tillhörighet, ska ges samma möjligheter, annars riskerar försvaret att gå miste om en nödvändig kompetens som man absolut inte har råd att förlora. Även här är samtliga partier överens, vilket naturligtvis är väldigt bra. Det är inte betydelselöst vilka signaler riksdagen sänder till överbefälhavaren och att vi anser att frågan måste vara prioriterad då Försvarsmakten fortsätter sitt förändringsarbete. Vi utgår från att ÖB är tydlig när han möter sin personal och att han tar till vara möjligheten att fortsättningsvis även lyfta in HBT-frågan när han pratar om normer och attityder. Utskottet har bjudit in Försvarsmakten för att redogöra för hur arbetet fortskrider. Då har vi möjlighet att få svar på frågorna om hur man följer upp uppdraget från regeringen, hur man intensifierar sitt arbete och vilka åtgärder man vidtagit och tänker vidta. Handlingsplaner är bra, men vad innebär de i praktiken? Just det har vi möjlighet att få svar på från ÖB. Att samstämmigheten är så stor ger ett klart och tydligt budskap. Det kan också ge ett stöd i det fortsatta arbetet, som jag tror ÖB behöver. Vi menar att det är viktigt att arbetet mot trakasserier och diskriminering fortsätter och intensifieras i linje med vad regeringen har redovisat till riksdagen. När det gäller frågan om diskrimineringslagstiftningen, till exempel gällande de värnpliktiga och förhoppningsvis också Försvarshögskolan, pågår Diskrimineringskommitténs arbete. Där övervägs olika frågor om diskriminering inom alla samhällsområden. Så vi får anledning att återkomma till de frågorna. Herr talman! Frågan om civilt meritvärde blir allt viktigare i takt med minskade värnpliktskullar. Det är allt viktigare för samhället att kunna motivera och ge de ungdomar som gör värnplikt en kvalitativ utbildning. När du gör värnplikten är det andra saker som du får vänta med - börja plugga eller jobba och skaffa dig kompetens och erfarenheter som du vet tar dig vidare i det civila. Kan du efter avslutad värnplikt visa upp ett intyg och betyg, som även förstås av en arbetsgivare som inte gjort värnplikten, får tiden inom försvaret genast ett annat värde. Kan du dessutom få med dig högskolepoäng för delar av utbildningen är det ännu bättre, eller ett certifikat för en annan del av utbildningen. Att ha genomgått värnpliktsutbildning ska i sig vara meriterande, men trots att det är färre värnpliktiga i dag och att det är de som har de bästa förutsättningarna som väljs ut upplever man att värnplikten värderas allt lägre. Min tid i försvarsutskottet har varit relativt kort än så länge, för jag kom in i riksdagen hösten 2002. Jag har arbetat med frågan sedan jag kom in, och under den här tiden har jag kunnat se en avsevärd förbättring i arbetet med det civila meritvärdet. Det är fortfarande så att det varierar mellan förband, och en viss variation kommer vi inte ifrån då typen av förband faktiskt spelar roll. Men när utbildningen är densamma ska också det civila meritvärdet vara detsamma oberoende var du har genomfört din utbildning. Regeringen har uppmärksammat betydelsen av det civila meritvärdet vid ett flertal tillfällen, dels i en skrivelse till riksdagen, dels senast i budgetpropositionen 2006. Försvarsmakten har redovisat hur man kommer att fortsätta med arbetet för att utveckla frågorna. Även när det gäller denna fråga har utskottet tagit en aktiv roll och kommer att få en mer ingående redovisning från Försvarsmakten. Det finns saker kvar att göra, men även här har vi, tycker jag, kommit en bit på väg. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag. 0291542732518 GT01FöU5 N 2010-01-01 00:00:00 94532 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0977/#anf93