2347825 GT0977 Riksdagens protokoll 2005/06:77 Onsdagen den 22 februari 2005/06 77 2006-02-22 00:00:00 Vissa personalfrågor i Försvarsmakten föredragning av utskottsärende med eventuell debatt DC239BBD-58D3-4D1D-9CCA-45BEC0C02CEA 90 ALLAN WIDMAN (fp) fp Herr talman! Jag tänker ta upp en rätt konkret och speciell del i den motion om personalförsörjning som den borgerliga alliansen har skrivit. Denna speciella del handlar om Sveriges reservofficerare som Allians för Sverige menar utgör en strategisk resurs för Försvarsmakten. Resursen är strategisk eftersom vi betalar för denna personalkategori enbart när vi använder den inom ramen för grundorganisationen eller i utlandsstyrkan. Andra personalkategorier har vi kostnader för även när behoven inte är som störst. Sveriges reservofficerare besitter också vad vi brukar kalla för dubbla kompetenser. De är utbildade officerare. I den meningen är de lika kompetenta som yrkesofficerare. Men de har alla samtidigt också någon form av yrkesutbildning, ofta med akademiska inslag. Den dubbla kompetensen vet vi alla - tror jag - i försvarsutskottet hur viktig och värdefull den är, inte minst inom ramen för vårt fredsfrämjande arbete. I en alltmer värnpliktsgles försvarsmakt får reservofficerarna stor betydelse som ambassadörer för Försvarsmakten. De kommer att bli en allt viktigare del i det som vi tidigare kallade för folkförankringen i det framtida försvaret. Herr talman! Till skillnad från Eskil Erlandsson är undertecknad övertygad om att Sverige sakta men säkert är på väg att överge den allmänna värnplikten. Exemplen på detta är många, och de blir hela tiden fler. På Revingehed i Skåne övas och utbildas 100 soldater. De är de första yrkessoldater som det här landet har haft på över hundra år. Det är i framtidsspåren en försöksballong som skickas upp, men det råder enligt mig inget som helst tvivel om vart Försvarsmakten vill komma med detta framtidsspår och vilka behov som detta avser att peka ut. I samma riktning verkar också Sveriges omfattande deltagande i det som kallas Nordic Battle Group - det stående förband som kräver att de soldater som ingår i förbandet är omedelbart tillgängliga. Även detta pekar i riktning mot ett övergivande av värnpliktsförsvaret. Det enda som är tråkigt i det sammanhanget är att den politiska ledning i riksdagen som borde ta täten i den här processen mer eller mindre stillatigande iakttar hur förändringarna sker. Skälet till att överge värnplikten är först och främst att mot bakgrund av den hotbild som Sverige i dag har - eller avsaknad av hotbild - blir det alltmer stötande att unga män tvångsutbildas under hot om frihetsberövande. Vi har en snabb teknikutveckling och en övergång till alltmer kvalificerade uppgifter inom det fredsfrämjande arbetet som med nödvändighet kräver att utbildningarna blir längre och därmed dyrare, vilket gör det dubbelt viktigt för oss att förvalta de utbildningsinvesteringar vi har gjort under längre tid. Vidare präglas den internationella verksamheten mer av snabba insatser över stora geografiska avstånd. Detta ställer krav på att förbanden är tillgängliga och att de har mycket hög beredskap. Viktigast är ändå att det med en värnpliktsarmé inte finns någon garanti för att den ska användas för den nu kanske viktigaste uppgiften för försvaret, de internationella operationerna. Rekryteringen till utlandsstyrkan är frivillig. Med pliktlagar kan vi inte skicka personal utomlands. Överbefälhavaren har upprepade gånger sagt att han inte är beredd att utbilda en enda värnpliktig som inte är beredd att tjänstgöra inom ramen för Sveriges internationella arbete. För mig finns det en bedövande logik i det uttalandet. Jag menar att utbildning av personal för miljardbelopp årligen, som inte garanterar att de kan användas för huvuduppgiften, är ett kvalificerat slöseri. När det gäller reservofficerarna är i det här sammanhanget min poäng att om ÖB inte vill utbilda värnpliktiga som han inte kan skicka utomlands kommer han heller inte att vilja utbilda reservofficerare som han inte kan skicka utomlands. Av det skälet har Allians för Sverige föreslagit att en förutsättning för rekrytering och utbildning av reservofficerare i fortsättningen ska vara att de bidrar till bemanningen av utlandsstyrkan. Det var också det som var skälet, kan jag påminna de församlade ledamöterna, till att vi för tre år sedan här i kammaren fattade beslut om att en sådan plikt att tjänstgöra i den internationella verksamheten skulle gälla för yrkesofficerarna. Vägen framåt, herr talman, går över att vi får ett försvar som präglas av förmågor som finns här och nu, som präglas av de bäst möjliga förmågorna till billigast möjliga pris. Reservofficerarna kan spela en avgörande roll i det framtida försvaret, men det förutsätter att de får konkurrera på villkor som är lika med dem som gäller för våra stamanställda. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservation nr 1. 0446541913415 GT01FöU5 N 2010-01-01 00:00:00 94529 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0977/#anf90