<anforande>
<dok_hangar_id>2347813</dok_hangar_id>
<dok_id>GT0965</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:65 Onsdagen den 1 februari</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>65</dok_nummer>
<dok_datum>2006-02-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Associationsrättsliga frågor, m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>46940F8C-BCD8-49C1-82C6-55FCA183347D</anforande_id>
<anforande_nummer>85</anforande_nummer>
<talare>JOHAN LÖFSTRAND (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Vi ska nu debattera lagutskottets betänkande nr 12 rörande associationsrätt. I det här betänkandet behandlas ett antal motionsyrkanden.
Jag vill också börja med att be om ursäkt till mina meddebattörer för att jag kom lite sent. Som ni vet är ett antal av oss kallade till Regeringskansliet för en hearing gällande könsneutrala äktenskap. Det är skälet till min sena ankomst. Det var inte av ointresse.
Jag vill också börja med att yrka bifall till lagutskottets förslag i betänkande nr 12 i sin helhet och avslag på samtliga reservationer.
Fru talman! Jag börjar med reservation 1, som rör aktiekapitalets storlek. Det är en fråga som vi har diskuterat ett antal gånger i kammaren. Utskottet har varje gång uttalat sig negativt till att minska aktiekapitalets storlek till mindre än 100 000. I dagsläget har vi en bolagsform, aktiebolaget, som är fördelaktig. Den ger aktieägarna en frihet från det personliga betalningsansvaret, men den förpliktar. Då är det viktigt att det finns en balans som gör att den avsaknad av det personliga betalningsansvaret som finns i den här bolagsformen i stället garanteras i regler som gäller att det finns tillgångar som motsvarar de förpliktelser som bolaget har. Därför tror vi i utskottsmajoriteten att det är viktigt att man har kvar en högre gräns på 100 000 eller att större publika aktiebolag har en gräns. Vi anser att det är viktigt att det faktiskt finns en gräns. 100 000 i dagens sammanhang är inte speciellt mycket pengar.
Jag går vidare till reservation nr 2, som gäller årsredovisningens innehåll. Det är en svår fråga. Det är en fråga som vi också har diskuterat i kammaren ett antal gånger. Var ska man lägga sig? Vad ska föras in i årsredovisningen? Vad är viktigt att få fram? Utskottet säger att det inte riktigt går att uttala vad som är viktigast att redovisa. Vi från utskottets sida har sagt att vi i dagsläget inte tror att vi behöver gå längre. Men självklart är det här något som måste ses över flera gånger. Ett första steg har tagits där vi i dagsläget kräver redovisning gällande könsfördelning i bolagsstyrelser och vissa andra frågor. Det här är en fråga som kommer att stötas och blötas flera gånger. Men från utskottets sida känner vi i dagsläget inte att vi behöver gå vidare på just den punkten.
Sedan tar jag en reservation som också har diskuterats flera gånger men som är lite mer omfattande. Samtliga borgerliga partier står bakom den. Det är reservation 3 om revisionspliktens omfattning. Här är det viktigt att säga att vi i svensk lagstiftning har haft principen att revisionen är viktig. Revisionsplikten är något som vi ska behålla och som skapar många positiva effekter. Vi har sett de positiva effekterna som faktiskt fås av en god revision, det vill säga motverka ekonomisk brottslighet och andra trassligheter. Revisionen är också en styrka för företagen. En företagare känner sig trygg i att en utomstående revisor ser över bokföringen. Det finns ett antal sådana positiva effekter som gör att revisionsplikten är viktig.
Man kan alltid diskutera hur stora kostnaderna är. Här är det viktigt att se över storleken på revisionsplikten. Hur mycket behöver revideras? Hur mycket behöver revisorerna gå in i dessa delar? Där kan man föra fram en del. Men att ta bort revisionsplikten helt och håller ser jag inte som en lösning. Jag tror däremot att det är viktigt att den finns kvar för att motverka ekonomisk brottslighet och samtidigt skapa en trygghet för företagaren. De ska känna att deras bokföring är i ordning.
Jag kommer att återkomma till frågan. Regeringen kommer att i en lagrådsremiss som läggs fram i morgon - när jag nu kommer in på reservation 4 - att beröra revisionsplikten.
Reservation 4 gäller regelförenklingar. Det är en oerhört viktig fråga. Det är en fråga som regeringen tillsammans med samarbetspartierna har jobbat mycket med under den här mandatperioden. Det är en fråga som vi ska fortsätta att jobba med.
Lämpligt nog kommer det på regeringssammanträdet i morgon den 2 februari att beslutas om en lagrådsremiss som handlar just om regelförenklingar. Man ska se över många av de gränsvärden som finns. Man ska se över reglerna gällande ändring av bokföringsskyldighet för mindre företag. Regler om löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning och arkivering föreslås bli enklare. Det sker också förändringar i befintliga delar för vad som kommer att gälla för mindre och större företag. De mer komplicerade delarna gällande årsredovisning kanske man i större utsträckning skulle kunna lägga över på de större bolagen, för att på så sätt underlätta för de mindre bolagen, som inte har kapacitet för alla dessa delar.
Det har också varit diskussioner om att se över gränsvärdena gällande både redovisning och revisionslagstiftning. Här föreslås att det ska ske en del sådana förändringar. Det sker också en anpassning till EU-rätten, där man försöker underlätta. Ett förslag är att man ska försöka ge tydlighet åt företagens skyldighet att upprätta årsredovisningar, finansieringsanalyser och koncernredovisningar och på så sätt göra det lättare för företagen att jobba med de delarna.
Det viktigaste - vi återkommer till det här förslaget senare under våren - är att ge de mindre företagen en mindre börda inom just den regelbörda som finns i dagsläget.
Den här lagrådsremissen kommer, som sagt, under de kommande veckorna, och jag tror att vi i kammaren får möjlighet att diskutera den fler gånger. Regeringen har alltså ett antal frågor som kommer upp nu.
Jag kan kort säga att gällande reservation 5 om stiftelser finns det i dagsläget en utredning som ser över stiftelselagstiftningen, och jag är helt övertygad om att det inom det här området finns ett antal saker som man behöver göra. Därför har man tillsatt en utredare som ska jobba med de här frågorna, och han ska redovisa sitt arbete i oktober 2006.
Slutligen är det Kristdemokraternas reservation gällande handelsbalken. Jag håller med om att många av de texter som lästes upp för oss från talarstolen här tidigare är väldigt svårbegripliga. Jag är helt övertygad om att det skulle kunna behövas en översyn, men det som vi från utskottets sida har sagt är att det handlar om prioriteringar, att det här är någonting som vi inte kan göra just nu. Under den senaste mandatperioden har det kommit propåer om oerhört många utredningar och utredningsförslag, och då blir det regeringens uppgift, tillsammans med samarbetspartierna, att bestämma vilka av dessa utredningar som man ska gå fram med först.
Jag kan alltså säga att många av de texter som Ingemar Vänerlöv läste upp är svåra att förstå. Men det viktigaste är att de delar som används väldigt mycket i dag har setts över eller finns med i nyare lagstiftning.
Med de orden vill jag avsluta med att än en gång yrka bifall till förslaget i lagutskottets betänkande nr 12 och avslag på samtliga reservationer.
</anforandetext>
<intressent_id>0612916684825</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01LU12</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>93746</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0965/#anf85</protokoll_url_www>
</anforande>
