2347813 GT0965 Riksdagens protokoll 2005/06:65 Onsdagen den 1 februari 2005/06 65 2006-02-01 00:00:00 Immaterialrättsliga frågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt D745DBE8-25C0-415F-8D35-88BFBCCEBE93 116 MIKAEL JOHANSSON (mp) mp Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till motion Kr382 yrkande 35. Självklart står jag bakom samtliga yrkanden i denna motion, men för tids vinnande yrkar bifall endast till det nämnda. Jag håller helt med om den argumentation som Centerns Johan Linander framförde angående datorrelaterade uppfinningar. Jag instämmer i reservation 4, vilket är tämligen enkelt eftersom den bygger på en miljöpartimotion. Jag vill ändå påpeka att Centern och vi i Miljöpartiet har en samsyn kring de här frågorna sedan en tid tillbaka. I mitt anförande tänkte jag uppehålla mig kring den partimotion vi har väckt i ärendet. Den nya upphovsrätt som riksdagen beslutat om balanserar dåligt intressena för både kulturskapare och kulturkonsumenter. Det är viktigt med en stark upphovsrätt som ger kulturskapare möjlighet att leva på sitt yrke samtidigt som konsumenter har möjlighet att ta del av det sköna i samhället. Det kräver enkla lagar som går att efterfölja och balans mellan olika intressen. I den nya upphovsrättslagen finns ett skydd för tekniska åtgärder mot kopiering. Vi inom Miljöpartiet har varit kritiska mot förslaget och menar att det hindrar människor att använda rätten att kopiera för privat bruk. Den nya lagen inskränker den enskildes rättigheter och gör en stor del av svenska folket till brottslingar. Till grund för den nya lagstiftningen låg ett EU-direktiv som i sin tur hade nästan tio år gamla FN-fördrag som förlaga. Det skapades i en tid då Internet inte hade samma betydelse som nu. Eftersom EU-direktivet som ligger till grund för den proposition som lagen nu vilar på inte lämnar mycket handlingsutrymme är det svårt att nå en rimlig balans. Därför måste Sverige verka för en omförhandling av direktivet samt på FN-nivå verka för en omförhandling av de fördrag som reglerar upphovsrätt så att de bättre tar till vara både konstnärernas och de enskilda konsumenternas behov i det digitala samhället. Vi är för en upphovsrätt som ger ett bra skydd för artisterna i balans med allmänna intressen, men nu är det till stor del bara branschens intressen som vägs in. Miljöpartiet tycker att det är rimligt att upphovsmän får ensamrätt att överföra sina verk till allmänheten. Den enskilde konstnären kan då själv bestämma över sitt verk, men vi i de gröna vill att det införs regler som innebär att kopiering för privat bruk ska ha företräde framför det tekniska skyddet. Det ska alltså vara möjligt att begära ett vitesföreläggande om film- och musikbranschen gör det omöjligt eller svårt att kopiera lagligt för privat bruk. Med att fildelning bör vara tillåten menar vi att det ska vara lagligt med själva nedladdningen från Internet för enskilt bruk. Att själva tillgängliggörandet av upphovsrättsskyddat material är olagligt, som i dag, tycker vi däremot är rimligt. Det är också viktigt att den helt legitima fildelning som sker är laglig även fortsättningsvis. Internet innebär inte bara svårigheter utan också möjligheter för musiker, bildkonstnärer, författare och andra upphovsmän att nå en bred och stor publik. Om lagstiftningen begränsar legitim användning av teknologi skadas artistens möjlighet att kontrollera sina verk. Det finns ekonomiskt starka grupper som vill motverka den fria kommunikationen på Internet, men deras intressen får inte bli tongivande. Det är viktigt att konstnärer får skälig ersättning för sina verk, men att införa förbud som hindrar teknisk utveckling är bakåtsträvande och hindrar nya kulturskapare att nå ut. När utvecklingen ledde till ökad kopiering med hjälp av videoband och kassetter infördes en kassettavgift för att ersätta upphovsmännen. I dagens digitala värld behövs nya former för ersättning som kan skapa just den balans som nämns i nyss nämnda proposition. Miljöpartiet anser därför att kassettavgiften bör ses över för att film- och musikbranschen inte ska kunna missgynna vissa tekniska lösningar och för att möjligheterna att ta ut avgifter avgränsas på ett bättre sätt. Konstnärer har laglig rätt till upphovsrättslig ersättning vid fotokopiering av deras verk. För att stat och kommun i utbildningssammanhang ska slippa kontakta varje enskild konstnär vid varje kopieringstillfälle skrivs licensavtal med varje konstnärsgrupp genom dess största organisation. Medlemmar i mindre organisationer förvägras därmed sin kopieringsersättning, vilken i stället går till kolleger i den större organisationen. Nu ges inte kopieringsersättningens klumpsumma direkt till den största organisationen utan till den privata föreningen Bonus Presskopia, där alla så kallade huvudorganisationer inom foto, konst, musik och skrift är representerade. Bonus betalar sedan ut de olika kårernas kopieringsersättning till respektive huvudorganisation. Problemet är att Bonus inte medger alla konstnärsorganisationer medlemskap. Vissa konstnärer står därmed utan möjlighet att få ersättning för kopiering av dessa verk. Miljöpartiet anser att statens och kommunernas kopieringsersättning ska gå till alla de konstnärsorganisationer som ställer sina medlemmars verk till förfogande för kopiering. Vi vill att regeringen återkommer med förslag på korrigering av den statliga och kommunala kopieringsersättningen så att mindre organisationers medlemmar inte missgynnas. 0517869568019 GT01LU13 N 2010-01-01 00:00:00 93777 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0965/#anf116