2347806 GT0958 Riksdagens protokoll 2005/06:58 Torsdagen den 19 januari 2005/06 58 2006-01-19 00:00:00 (forts. från 8 §) Post- och kassaservice (forts. TU3) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 5E60FA64-4600-4BAD-AFF8-AB1B4D8C57B1 159 MIKAEL JOHANSSON (mp) mp Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag under punkt 2 angående prisreglering och avslag på reservation 4. Självklart står jag bakom samtliga reservationer från Miljöpartiet, men för tids vinning avstår jag från att yrka bifall till dessa. Jag tänkte ägna mig åt den detalj som pristak för enstaka brevförsändelser utgör. Jag håller med Sven Bergström i hans historiebeskrivning av skälen till att regering och riksdag har behandlat frågan och tänkte snarare komplettera argumentationen, som stämmer mycket väl överens med de partiers som är med om tillkännagivandet och med vad Miljöpartiet tycker. Det handlar om Glesbygdsverkets yttrande över den utredning som kom förra året med slutbetänkandet Postmarknad i förändring . "Glesbygdsverket har tagit del av ovanstående betänkande och lämnar med anledning av detta nedanstående yttrande. Verket anser att utredningen tagit fram en bra beskrivning av den komplexa postmarknadens utveckling fram till i dag. Denna beskrivning är värdefull för en fortsatt analys av postmarknadens utveckling och betydelse, inte minst ur ett gles- och landsbygdsperspektiv. Glesbygdsverket tillstyrker i de flesta delar utredningens förslag men avstyrker dock ett av utredningens huvudförslag. Avstyrkandet gäller utredningens förslag om att slopa det s.k. pristaket för enstaka försändelser. Glesbygdsverket vill varna för de konsekvenser som ett slopande av pristaket får för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen, och då framför allt för småföretagare och föreningsliv. Detta då småföretagare och föreningsliv fortfarande ofta har ett stort behov av brevet som kommunikationsform. För vissa branscher och områden är detta behov mycket stort och prisnivån på denna tjänst kan påverka t.ex. ett småföretags utvecklingsförutsättningar högst väsentligt. Riskerna med slopande av pristaket blir naturligtvis störst, åtminstone på kort och medellång sikt, för postkonsumenter i de områden där det endast finns en aktör på marknaden, dvs. i dagsläget Posten AB. Större delen av Sverige utanför storstadsområdena saknar helt konkurrens på postområdet. Konsumenterna i dessa områden blir, utan ett skyddande pristak, då helt utlämnade till den prissättning som Posten AB väljer att använda. Postlagens krav på s.k. kostnadsbaserad prissättning på postområdet har erfarenhetsmässigt visat sig vara allt för svår att kontrollera efterlevnaden av för att dessa skall innebära något egentligt skydd för konsumenterna. Det s.k. skyddsvärdet för postkonsumenterna är därför, enligt Glesbygdsverkets uppfattning, avgjort större än vad utredningen väljer att se. Osäkerheten kring denna fråga är så stor att ett så drastiskt förslag som att slopa pristaket får anses gå stick i stäv med den försiktighetsprincip Glesbygdsverket anser att man bör tillämpa när avgörande tillväxt- och utvecklingsmöjligheter berörs. Glesbygdsverket vill också framhålla att utredningens förslag om s.k. icke-diskriminering inte heller ger alls samma tydliga skydd för konsumenterna, eller mot s.k. korssubventionering, som ett pristak gör. Framför allt kommer det att ta mycket lång tid att få föreslagna åtgärder att fungera i praktiken. Tre av de experter som den särskilde utredaren haft till sitt förfogande har, i en bilaga, skrivit ett särskilt yttrande till betänkandet där man starkt avstyrker utredningens förslag i denna del. Glesbygdsverket ställer sig helt bakom den bedömning som görs i detta särskilda yttrande." Som sagt har Posten AB vid upprepade tillfällen begärt hos regeringen att få höja priset med hänvisning till att deras kostnader har ökat mer än vad konsumentprisindex gjort. De vill höja det med hänvisning till att kpi inte speglar kostnadsutvecklingen på ett relevant sätt, och som vi hört tidigare var det inte avsikten. Valet att använda kpi gjordes därför att det finns ett skyddsbehov, och riksdagen ville inte att prisutvecklingen för dessa tjänster skulle överstiga inflationen. Vi från de gröna anser således att det inte finns skäl att tillåta ytterligare en prishöjning över den allmänna prisnivån i det pristak som gäller i dag. Det är inte rimligt att det ska bli ännu mer lönsamt på kundernas bekostnad när dessa saknar alternativ till Posten för denna typ av försändelser. En förändring av gällande pristak för enskilda försändelser är därmed inte acceptabel. 0517869568019 GT01TU3 N 2010-01-01 00:00:00 93160 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0958/#anf159