<anforande>
<dok_hangar_id>2347797</dok_hangar_id>
<dok_id>GT0949</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:49 Måndagen den 12 december</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>49</dok_nummer>
<dok_datum>2005-12-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>F0F98248-0D55-44A8-BBE9-A4BE4F6E84C4</anforande_id>
<anforande_nummer>70</anforande_nummer>
<talare>ÅSA DOMEIJ (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Ledamöter! Eftersom det här är den sista budgetdebatten den här mandatperioden tänkte jag passa på att summera och beskriva några viktiga frågor när det gäller budgeten och vad som har hänt under alla de här åren.
Jag skulle vilja börja med genomförandet av MTR-reformen, EU:s jordbruksreform. Där tycker jag att det blev en bra uppgörelse mellan Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Efter förhandling visade det sig att det blev 400 miljoner mer till miljö- och landsbygdsutveckling än vad som var förväntat. Jag ser det som ett första steg till en jordbrukspolitik där vi slutar prata om stöd och bidrag och där vi mer pratar om vilka tjänster vi vill köpa in från lantbruket, att vi börjar se jordbrukarna även som tjänsteproducenter av naturvård och mycket annat i stället för bidragstagare och bara matproducenter. 
Om man tittar på budgetbetänkandet är det faktiskt stor uppslutning bland partierna för den inriktningen. Jag konstaterar till exempel att Moderaterna tycker att 300 miljoner av de 400 är helt okej. Jag blev positivt överraskad av att Moderaterna vill satsa mer på miljö och landsbygdsutveckling. Folkpartiet och Kristdemokraterna tyckte att 400 miljoner var en lagom nivå. Centern vill satsa ännu mer. Så det är en jättestor fråga, där det är en ganska stor enighet i Sverige om att det är den här vägen vi ska gå.
Jag hoppas också att vi får ett lantbruksuniversitet som börjar jobba mer med den här typen av nya tjänster från lantbruket och att den utredning om SLU:s sektorsansvar som vi har fått i gång ska kunna leda till att vi får ett lantbruksuniversitet i tiden som tittar på nya typer av tjänster från lantbruket, ekosystemtjänster till exempel. 
En viktig sak som jag vill nämna är forskning för hållbar utveckling. Efter segslitna förhandlingar om forskningspropositionen blev det tre olika områden. Förutom medicin och teknik blev det ett område om hållbar utveckling. Det påverkar också vårt utgiftsområde genom pengar till Formas. Det tycker jag var väldigt bra, för om Sverige hade haft en forskningspolitik utan en satsning på hållbar utveckling hade det inte känts särskilt framåtsyftande. 
En annan viktig sak som har hänt den här mandatperioden är satsningar på småskalig livsmedelsförädling. Om vi ska prata om pengar handlar det om ett nationellt resurscentrum för kunskapsspridning, både i produktionsteknik och marknadsföring. Det handlar om pengar till Livsmedelsverket för att sänka avgifter och göra regelförenklingar. Här konstaterar jag också att det finns en rätt stor enighet inom utskottet. För 15 år sedan hade det varit tönt, flum och lite gröna vågen att prata om småskalig livsmedelsförädling, men nu verkar det som om vi gemensamt ser att det är en väldigt spännande förändring för landsbygden att ta fram nischade produkter och skapa intressanta arbetstillfällen. Det är bara Moderaterna som vill ta bort pengarna till det nationella resurscentret. Däremot vill Moderaterna behålla pengar för regelförenkling och avgiftssänkningar. Folkpartiet och Centern skär ned på Livsmedelsverket så det kan bli svårare att klara av det men pekar inte ut att man ska ta bort just den här satsningen. Så det tyder på att vi är en enig riksdag som stöder den utvecklingen. Inte minst viktigt blir det nu när EU:s hygienpaket ska införas. Jag vet att Livsmedelsverket jobbar väldigt aktivt för att se till att det blir så lite krångliga regler som möjligt för småföretagarna. 
Jag skulle också vilja nämna fisket, för där har det faktiskt hänt en del, i budgeten också, under den här mandatperioden, även om det är de stora internationella fiskeförhandlingarna som märks i medierna. Där har vi satsat en del. Vi har satsat en del på att förbättra fiskevården. Vi har satsat på att bygga upp ett fiskerisekretariat så att miljöorganisationerna får större möjligheter att jobba med fiskefrågor. Jag tycker att det är ett stort steg framåt att inte se fiskeripolitik som snäv näringspolitik utan också se det som miljö- och resurspolitik. 
Vi har förbättrat fiskerikontrollen, även om det finns mycket mer att göra. En del mer borde hända där, till exempel omfördelning av kvoterna så att de blir bättre regionalpolitiskt. Jag måste säga att jag tycker att Folkpartiets förslag till satsning på turistfiske är väldigt intressant. Jag tror att det blir mer näringsverksamhet och inkomster av att jobba så per kilo fiskkött.
Till sist vill jag bara säga att miljö, hållbar utveckling och areella näringar hör ihop. Vi glömmer ofta bort att det är inom de areella näringarna som det finns möjligheter att skapa det soldrivna samhället. Så jordbruk och skogsbruk är något som bör uppvärderas, inte minst i miljödebatten. 
Jag vill önska alla i kammaren, talman, sekretariat, utskottsrepresentanter och kolleger i utskottet en riktigt god jul och gott nytt år, för det här var vår sista debatt före jul.
</anforandetext>
<intressent_id>0708340640717</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01MJU2</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>92193</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0949/#anf70</protokoll_url_www>
</anforande>
