2347795 GT0947 Riksdagens protokoll 2005/06:47 Torsdagen den 8 december 2005/06 47 2005-12-08 00:00:00 (forts. från 7 §) Utbildning och universitetsforskning (forts. UbU1) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 7720981E-F8F8-49D7-B129-EBA5B79C33EE 165 BRITT-MARIE DANESTIG (v) v Fru talman! Vänsterpartiet betraktar inte satsningar på utbildning och forskning som kostnader utan som nödvändiga investeringar för att Sverige ska bli en kunskapsbaserad och konkurrenskraftig nation. Det finns ett tydligt samband, som också är vetenskapligt belagt, mellan investeringar i utbildning och forskning samt tillväxt. En socialt och ekologiskt hållbar tillväxt genererar förutom välfärd fler arbetstillfällen men också en högre livskvalitet och en starkare social sammanhållning. Vänsterpartiet delar det långsiktiga målet att hälften av en årskull ska ha påbörjat högre utbildning vid 25 års ålder. Sedan år 1998 har andelen ökat med 7 % och uppgår nu till nästan 44 %. Under samma period har kvinnornas andel ökat till drygt 50 %, vilket är glädjande. Vi är alltså på god väg att nå målet. Nu flyttar samarbetspartierna fram positionerna ytterligare. I budgetpropositionen föreslås en permanent ökning av antalet utbildningsplatser med 15 820 år 2006 och med ytterligare 1 533 år 2007. Orsakerna till att Vänsterpartiet har valt att ställa sig bakom den här utbyggnaden av högskolan är flera. Ett skäl är att sökandetrycket år 2004 var mycket stort. Lärosätena redovisade ett utfall för den grundläggande högskoleutbildningen på sammanlagt 5 % över takbeloppet. Vissa lärosäten hade ett utfall som översteg hela 10 %. För att kunna behålla antalet högskoleplatser på en fortsatt hög nivå bedömde samarbetspartierna det som nödvändigt att universiteten och högskolorna, som under flera år haft en stor tillströmning av studenter, också får ekonomiskt rimliga villkor. Vi kan också konstatera att flertalet av de lärosäten som tidigare haft svårigheter att fullfölja utbildningsuppdraget, främst inom områdena naturvetenskap och teknik, nu har det betydligt lättare att rekrytera studenter. Därför återförs tidigare indragna resurser till de lärosätena. Ett andra skäl för att öka antalet utbildningsplatser är de kraftigt ökande årskullarna under de närmaste åren. Ett tredje skäl är, menar jag, det sätt på vilket den förändrade examens- och utbildningsstrukturen genom anpassningen till den så kallade Bolognaprocessen kan komma att få. Det finns orsak att förmoda att fler studenter kommer att välja att studera en längre tid. Flera lärosäten har aviserat att de vill gardera sig för detta och därför tänkt dra ned antalet nybörjarplatser på grundutbildningarna. Några har talat om uppemot 20 %. I den borgerliga oppositionens - särskilt Folkpartiets, Kristdemokraternas och Centerns - alternativa budgetförslag finns inga medel avsatta till nya utbildningsplatser. Det skulle faktiskt kunna resultera i ett kraftigt minskat antal nybörjarplatser - detta i en tid då väldigt många ungdomar vill studera och också bör kunna få studera. Moderaterna har på ett tydligare sätt insett den här problematiken. I sitt budgetförslag kompenserar man överintaget med 660 miljoner kronor, vilket Moderaterna säger ska motsvara ungefär 10 000 platser. Det är jag lite tveksam till, men låt gå. Vi kan säga att det är 10 000 platser. Besparingar som genomfördes på 1990-talet för att sanera statsfinanserna innebar att ersättningsnivåerna, de så kallade prislapparna, minskade. Åren 2002 och 2003 kom en förstärkning av anslagen till humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi med 200 miljoner kronor. Nu sker ytterligare förstärkningar med totalt 268 miljoner kronor inom just HSJT-området men också inom naturvetenskap, teknik och farmaci. Detta är någonting som vi bedömer som ytterst nödvändigt för att kunna bevara och även utveckla utbildningskvaliteten. När det gäller kvalitetsarbetet vill jag nämna att Myndigheten för Sveriges nätuniversitet har fått nya uppgifter och att den kommer att få ett nytt namn. Myndigheten ska stödja det pedagogiska utvecklingsarbetet vid universitet och högskolor, fördela medel för utvecklingsinsatser, följa insatserna och sprida information. Myndigheten ska också stödja bildandet av ett nationellt nätverk för förändringar i utbildnings- och examensstrukturen med anledning av Bolognaprocessen. För allt detta finns särskilda medel anslagna. Jag har observerat att Kristdemokraterna vill lägga ned myndigheten och överföra uppgifterna till Högskoleverket men utan att egentligen ge Högskoleverket några pengar för att göra allt det här. Att värna om och utveckla en kvalitativt god och säker sjukvård och tandvård är ett viktigt mål för Vänsterpartiet. Vi har också drivit fram en förstärkning av antalet platser inom läkarutbildningen med totalt 250 helårsstudieplatser och inom tandläkarutbildningen med 150. Båda dessa yrken har av Socialstyrelsen och Högskoleverket klassats som framtida bristyrken - mycket på grund av de stora pensionsavgångarna under de närmaste åren. På grund av de signaler som kommer om brister inom vissa yrken görs det i den här budgetpropositionen också ett antal punktinsatser för att avhjälpa dessa brister. Fortfarande råder det brist på lärare, speciellt med inriktning på matematik, naturvetenskap och teknik. En särskild satsning föreslås därför som gör det möjligt för personer som har tillräcklig högskoleutbildning inom områdena att gå en kompletterande utbildning om 60 poäng som motsvarar det allmänna utbildningsområdet. För att möta behovet av yrkeslärare i gymnasieskolan har medel tillskjutits för att obehöriga yrkeslärare ska kunna vidareutbildas. Möjligheterna för barnskötare att studera till förskollärare och för undersköterskor att ta sjuksköterskeexamen kommer att utökas genom en förbättrad validering och genom ett tillgodoräknande. Den så kallade aspirantutbildningen för utländska akademiker fortsätter också. Göteborgs universitet och Malmö högskola får i uppdrag att bedriva högre praktisk förvaltningsutbildning med syftet att öka den etniska och kulturella mångfalden inom statsförvaltningen. En hjärtefråga för Vänsterpartiet är att motverka den sociala snedrekryteringen till högre studier. Andelen studenter från arbetarhem fortsätter glädjande nog att öka. Läsåret 2003/04 uppgick andelen till 24 %. Andelen studenter med utländsk bakgrund motsvarar i dag nästan andelen av befolkningen totalt sett, och det är väldigt roligt. Trots dessa positiva resultat när det gäller breddad rekrytering och minskad social snedrekrytering kvarstår stora utmaningar för framtiden. I propositionen Ny värld - ny högskola finns därför ett batteri med förslag i syfte att just bredda rekryteringen och motverka den sociala snedrekryteringen till högre studier. När det gäller internationaliseringen har antalet utländska studenter ökat kontinuerligt. Alltfler program, framför allt på magisternivå, har utvecklats. De har engelska som undervisningsspråk, och allt större del av kurslitteraturen inom den högre utbildningen är på engelska. Den utvecklingen kommer med all sannolikhet att fortsätta och bli ännu tydligare när masterprogrammen införs. Det är nu viktigt, anser vi, att Skolverket i arbetet med att ta fram programmål för gymnasieskolan och nya kursplaner beaktar vikten av att eleverna har goda kunskaper i engelska när de slutar gymnasiet. Den nya lärarutbildningen har fått en hel del kritik, och det är viktigt att regeringen tar kritiken på allvar och att bristerna åtgärdas snabbt. Vänsterpartiet har i en reservation tagit upp frågan om lärarutbildningens forskningsanknytning. För att kontinuerligt kunna vidareutveckla lärarutbildningen, och i förlängningen också skolan, är det viktigt att lärarutbildningen vilar på vetenskaplig grund. Lärosätena ålades också i propositionen om den nya lärarutbildningen att bidra med medel från befintliga fakultetsanslag till forskning med anknytning till lärarutbildningen. Men tyvärr har inte lärosätena uppfyllt den begäran. Utredningen om stöd för utbildningsvetenskaplig forskning bekräftar också detta när den konstaterar att kravet på lärosätena att bidra med finansiering då Utbildningsvetenskapliga kommittén tilldelar medel inte har fungerat. Vi anser att Utbildningsvetenskapliga kommittén på ett mycket striktare sätt måste följa de riktlinjer kommittén faktiskt har, inklusive kravet på att forskningen ska bedrivas i nätverk, inkluderande minst ett universitet och minst en högskola. Därmed yrkar jag bifall till reservation 27 under punkt 33. Till sist vill jag uttrycka min tillfredsställelse över att frågan om kriterier för fördelning av fasta forskningsresurser till lärosätena nu kommer att utredas. Fördelningen hittills har skett mer efter tradition än prestation. Det är rimligt att fakultetsanslagen bland annat ställs i relation till grundutbildningsuppdraget om man menar allvar med att grundutbildningen ska vara forskningsanknuten. Vänsterpartiet har därför lagt ett särskilt yttrande som gäller Linköpings universitets kraftigt underdimensionerade fakultetsmedel. De anslagen skulle behöva mer än fördubblas för att det ska bli en rättvis fördelning. I dag är det varken rimligt eller rättvist. Tillsammans med Folkpartiet har vi också ett särskilt yttrande där vi pekar på svårigheten att få ett helhetsperspektiv när det gäller forskningsanslagen inom olika områden och från olika forskningsfinansiärer. Den bristen hoppas jag att regeringen avhjälper tills nästa forskningspolitiska proposition läggs. Till sist vill jag nämna den förstärkning av forskningsanslagen som kommer att ske med ytterligare 300 miljoner kronor till Vinnova för att stimulera forskning och utvecklingssamarbete mellan små och medelstora företag och universitet och forskningsinstitut, någonstans i likhet med den modell som finns i Norge. Den satsningen är vi mycket glada över att ha fått igenom. 0190801883908 GT01UbU1 N 2010-01-01 00:00:00 91886 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0947/#anf165