<anforande>
<dok_hangar_id>2347785</dok_hangar_id>
<dok_id>GT0937</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:37 Torsdagen den 24 november</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>37</dok_nummer>
<dok_datum>2005-11-24 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anslagen till Skatteverket, kronofogdemyndigheterna och Tullverket, m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6189BE33-3EEB-401A-B4F7-87E9C350A8A7</anforande_id>
<anforande_nummer>101</anforande_nummer>
<talare>GUNNAR ANDRÉN (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Skatteverket tillhör de myndigheter som vi oftast kommer i kontakt med. Det är egentligen bara kommunerna och sjukvården som vi oftare kommer i kontakt med. Man skulle önska att det var lika lätt att komma i kontakt med polisen som det är att komma i kontakt med skattemyndigheten. 
Under de senaste åren har Skatteverket genomgått en mycket stor förändring genom ianspråktagande av ny administrationsteknik. Det har på ett avgörande sätt förvandlat Skatteverket - som jag i huvudsak kommer att uppehålla mig vid, även om jag också behandlar Tullverket i annat sammanhang - från en, som många uppfattat det, krångelmyndighet till en serviceinriktad myndighet med verksamhet under 24 timmar. Det ska generaldirektören Mats Sjöstrand och hans medarbetare ha en stor eloge för. 
Det betyder inte att allt är väl på det här området. Den skattepolitik, herr talman, som Skatteverket har att administrera är full av otydligheter och orimligheter. Låt mig bara påminna om de groteska regelverk som riksdagens majoritet står bakom på fastighetsskattesidan, reklamskattesidan och förmögenhetsskattesidan.
Jag har full förståelse för Skatteverkets klagan över utformningen av dessa regelverk och skatter. De skapar större problem än det mesta annat i livet för dem som ska pyssla med dem. Det finns ingen rim och reson i regelverken, och det finns ingen annan lösning på de problem som de skapar än att avskaffa dem eller i grunden reformera regelverket. Detta är inte bara min åsikt. Det är, utöver reklamskatten där hela riksdagen anser det, också Skatteverkets åsikt.
Men det är ingen uppgift för Skatteverket att reformera regelverket. Det är en uppgift för denna riksdag och den regering som baserar sin maktutövning på majoriteten i denna kammare.
I dag, herr talman, gäller diskussionen enbart anslagets storlek för 2006 till Skatteverket och Tullverket. Genom att upprepa en formulering i majoritetsyttrandet till finansutskottet med det fina namnet 2005/06:SkUy1 att utgiftsramen "för området syntes vara väl avvägd", mot bakgrund av den resursförstärkning med 225 miljoner kronor som regeringen nu föreslår och som utskottet godkänner, ansluter man sig i praktiken med den motivering som regeringen kommer med, "i syfte att förbättra skattekontrollen och i ökad utsträckning åtgärda felaktigheter och fusk", nästan ordagrant till vad Folkpartiet skrev förra året. Även då, när Folkpartiet råkade föreslå att vi skulle höja ramen i just detta syfte med 200 miljoner, var ramen som utskottsmajoriteten föreslog "väl avvägd".
Jag ska inte säga att det är ett oblygt överbudsförsök att öka från 200 till 225 miljoner. Jag tror att det är mycket bra att man gör det. Men det är lite lustigt att begreppet "väl avvägd" kan ha så olika innebörd olika år. Det har fått en mycket bred innebörd med denna tolkning. Att skatteutskottets majoritet på detta sätt anser att både årets budgetram och förra årets budgetram är väl avvägd är inte ägnat att väcka respekt för skatteutskottets självständiga behandling av regeringens förslag. 
Nu ska jag komma till en annan del av regeringens förslag som skatteutskottets majoritet har lämnat utan kommentarer. Det är en sak som står i propositionen, nämligen att den här satsningen på 225 miljoner kronor "är en del av regeringens åtgärdspaket för att få ned arbetslösheten".
Herr talman! Arbetsmarknadspolitik ska bedrivas på annat sätt. Vår motivering förra året och även i år är en helt annan än denna. Det kan visserligen sammanfalla, men vår huvudmotivering för att biträda detta förslag är en helt annan än arbetslöshetsfrågor. Det får Arbetsmarknadsverket göra. Det får man göra på annat sätt. Men vi menar att det är effektiviteten i Skatteverket som ska vara helt avgörande. Jag tycker att det är uppseendeväckande att man okommenterat använder extrapengar till Skatteverket för att få ned arbetslösheten.
Likväl, herr talman, tycker jag att det mesta i betänkandet är ganska bra. Det är dock på det sättet att när vi i utskottet, efter det att motionstiden hade löpt ut, fick en föredragning av generaldirektören Sjöstrand och hans medarbetare visade det sig på min fråga att man kan få fram en lista från Skatteverket på något som heter ofinansierade uppgifter.
Jag ska avsluta detta anförande, där jag inte har något yrkande, med att för kammaren och för dem som är intresserade läsa upp några av de ofinansierade saker som regeringen har valt bort att bistå Skatteverket med.
För det första handlar regeringens lokaliseringsutredning om sammanlagt 168 miljoner kronor för perioden 2005-2008, säger man vid planeringsenheten vid Skatteverket i den handling som vi har fått. För Skatteverket är det en trolig kostnadsökning på 48 miljoner kronor. För kronofogdemyndigheterna, som jag inte särskilt har gått in på här, uppskattas kostnaden till 120 miljoner kronor.
För det andra handlar skattebrottsenheternas utbyggnad om 167 miljoner kronor. De täcks delvis, såvitt jag förstår, av det ökade anslaget.
När det gäller trängselskatten, herr talman, handlar det enligt Skatteverket om sammanlagt 50 miljoner kronor för 2005-2006. För Skatteverket är det, skriver Skatteverket, en trolig kostnadsökning med 25 miljoner kronor. Även för kronofogdemyndigheterna uppskattas kostnaderna till 25 miljoner kronor. Detta innebär i och för sig en intressant ökning av sysselsättningen i den här regionen eller där kronofogdemyndighetens nya personal nu ska hamna.
För det tredje skulle det nya betalningsförmedlingsavtalet för Skatteverket kosta 24 miljoner kronor och för kronofogdemyndigheterna 1 miljon kronor. Och det är inte finansierat.
Så kan jag fortsätta att räkna upp olika poster. Det finns ett femtontal stycken. Totalt sett handlar det om nivåhöjningar som Skatteverket inte har fått på 289 miljoner kronor och ett engångsbelopp på 354 miljoner kronor.
Jag har inget yrkande när det gäller detta, för det är en regering som måste göra bedömningen och väga av mot andra utgifter. Jag tyckte bara att det var intressant att läsa in i protokollet att inte allt som är väl avvägt också är vad jag menar med väl avvägt.
</anforandetext>
<intressent_id>0526693079901</intressent_id>
<rel_dok_id>GT031</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>90621</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0937/#anf101</protokoll_url_www>
</anforande>
