2347780 GT0932 Riksdagens protokoll 2005/06:32 Torsdagen den 17 november 2005/06 32 2005-11-17 00:00:00 (forts. från 6 §) Etisk prövning av djurförsök m.m. (forts. MJU5) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 3D21FBAB-E2E0-41A6-8914-ACAD04AECA16 118 ÅSA DOMEIJ (mp) mp Fru talman! Ledamöter! Vilken rätt har människan att använda djur för sina syften? Det är alltid en väldigt svår avvägning när man ska väga den mänskliga nyttan mot djurens lidande. Jag tycker att Anita Brodén beskrev det etiska dilemmat väldigt bra i sitt inlägg. Vår hållning i Miljöpartiet är att vi ska använda djur i försök bara när det är absolut nödvändigt, att vi så mycket som möjligt ska arbeta för att stegvis kunna ersätta djurförsöken med andra alternativa metoder. Det här har varit en viktig fråga för oss i samarbetet med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det är roligt att kunna presentera den här propositionen tillsammans. Propositionen bygger på principen om tre r: refinement, reduction och replacement . Reduction , att minska antalet djur som används så mycket som möjligt, har faktiskt inte funnits med i lagstiftningen tidigare men kommer nu med. Det är ett väldigt viktigt förtydligande. I propositionen beskrivs också ett myndighetsarbete för att få fram alternativ till djurförsök. Djurskyddsmyndigheten har fått medel för att kunna arbeta på ett systematiskt sätt och anslå pengar till forskare som utarbetar alternativa metoder. Egentligen är arbetet med djurförsöken ett helt paket som innefattar dels forskningsarbete, dels lagstiftning. Från Miljöpartiets sida skulle jag vilja komplettera de här tre r:en med ytterligare två. I utredningen Etisk prövning av djurförsök framhålls det att det skulle behövas två r till. Det ena är reject , och det är helt enkelt att säga nej till tveksam forskning eller när det innebär ett otillbörligt lidande för djuren. Det femte r:et är redirect resources , och det handlar om att när man ska lösa ett visst problem ska man se över om man använder resurserna på bästa sätt. Kan man lösa problemet på ett annat sätt än genom djurförsök? Det där har jag exemplifierat i reservationen med en viss tveksam kemikalie. I stället för att utföra djurförsök kanske man inte ska tillåta kemikalien över huvud taget. Vilken nytta har användningen av den kemikalien för mänskligheten? Kanske man kan lösa problemet på ett annat sätt? Det kan också handla om att kombinera kunskaper från olika forskningsområden på ett bättre sätt än vad vi gör i dag. Vi har också ett förslag om hur man skulle kunna jobba i samband med statlig upphandling. På miljöområdet jobbar vi med miljöanpassad upphandling. Det går inte så bra alla gånger, men det är ändå en viktig princip. På samma sätt skulle staten kunna jobba med sina inköp och ha som mål att köpa in icke-djurtestade produkter och på det viset gynna en utveckling där man tar fram produkter på ett sätt som gör att djurförsök inte behöver användas. En intressant fråga som tas upp i propositionen är att ge djurskyddsorganisationer talerätt, och det är någonting som vidare ska utredas. Där finns det en reservation som tre borgerliga partier har gått ihop om. Det är Folkpartiet, Moderaterna och Centern som tycker att det är fel att jobba med det. Den argumentation som används är att det kommer att bli så byråkratiskt och att allt kommer att överklagas. Det känner jag så väl igen. Innan miljöorganisationerna fick talerätt trodde alla att det skulle bli så krångligt - de kommer givetvis att överklaga precis allting. Nu har vi facit. Det blev inte så. Miljöorganisationerna använder det där det är principiellt intressant och driver de fallen. Det finns många saker som försenar miljöprövningen, men inte är det just talerättsfrågan. Det finns också ett annat argument i reservationen. Det är att vissa medborgare skulle få en dubbel roll med att dels kunna påverka lagstiftningen som röstande, dels kunna överklaga. Men besluten i de djurförsöksetiska nämnderna kan överklagas av dem som vill utföra verksamheten. Då är det väl inte så konstigt om andra som inte vill utföra verksamheten också ska ha rätt att överklaga, precis som på miljöområdet. Det som jag undrar mest över är varför Folkpartiet har hamnat på den här linjen. När vi diskuterade Århuskonventionen här i kammaren ville ju både Folkpartiet och Kristdemokraterna öka möjligheterna för miljöorganisationer att få talerätt. Kristdemokraterna är inte med på det här, så deras linje är logisk. Men Folkpartiet har ju hamnat på en argumentation som gör att man också borde säga nej till miljöorganisationernas talerätt. Det går ju inte ihop. Här skulle det vara intressant med ett svar. 0708340640717 GT01MJU5 N 2010-01-01 00:00:00 90195 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0932/#anf118