2347771 GT0923 Riksdagens protokoll 2005/06:23 Fredagen den 28 oktober 2005/06 23 2005-10-28 00:00:00 Svar på interpellation 2005/06:46 om det bestående lönegapet mellan kvinnor och män interpellationsdebatt 801C450D-D429-498D-934A-FE097C009255 35 Statsrådet JENS ORBACK (s) s Fru talman! Tina Acketoft har frågat mig vad jag ämnar göra för att, för det första, minska den löneskillnad som beror på att kvinnor och män arbetar i olika sektorer och för det andra, råda bot på den löneskillnad som beror på diskriminering. Jag vill först betona att det är arbetsmarknadens parter som kommer överens om lönerna på arbetsmarknaden. Regeringens möjligheter att påverka löneskillnaden mellan kvinnor och män är därför begränsade. Tina Acketoft tar upp flera faktorer som kan vara orsak till de oskäliga löneskillnader som finns mellan kvinnor och män: Kvinnor och män arbetar inom olika sektorer, fler kvinnor än män arbetar deltid och bristen på karriärsteg i kvinnodominerade yrken. Jag instämmer till fullo i detta. Regeringen är fullt medveten om problematiken och kommer senare under hösten att tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet att presentera en nationell handlingsplan mot könsdiskriminerande löneskillnader. Planen kommer att vara bred och omfatta de områden som direkt eller indirekt påverkar individens lön. Det innebär att utöver jämställdhetslagen kommer den bland annat att omfatta områden såsom anställningsformer, kompetensutveckling och fördelningen av betalt och obetalt arbete. Den långsiktiga ambitionen är att all könsdiskriminering på arbetsmarknaden ska upphöra. Regeringen finner det angeläget att uppnå en mindre könssegregerad arbetsmarknad. Arbetsgivarnas sätt att rekrytera och befordra kvinnor respektive män måste uppmärksammas mer. Utredaren Åsa Löfström har också bekräftat det i sitt betänkande, Den könsuppdelade arbetsmarknaden . Regeringen har också tillsatt en utredning med uppgift att utreda rätten till stärkt heltidsanställning. I uppdraget ingår att analysera hur förslaget kommer att påverka de grupper som i dag är överrepresenterade bland de deltidsanställda, som till största delen är kvinnor. För att minska de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnor och män bör kvinnors arbete inom den offentliga sektorn, vård- och omsorgssektorn, uppvärderas. Regeringen har därför föreslagit i budgetpropositionen för 2006 att tillföra kommunsektorn ytterligare resurser de närmaste åren. Överläggningar kommer att ske med Sveriges Kommuner och Landsting i god tid inför kommande avtalsförhandlingar för att klargöra förutsättningarna för att bland annat minska lönegapet mellan kvinnor och män. Den andra frågan som Tina Acketoft har bett mig besvara är vad jag ämnar göra för att en gång för alla råda bot på den löneskillnad som beror på diskriminering. Löneskillnader som beror på diskriminering kan åtgärdas med hjälp av jämställdhetslagen. Det är den enskilde arbetsgivarens skyldighet att se till att lagen följs. Lagens krav på att kartlägga lönerna för kvinnor och män vid lika och likvärdiga arbeten, analysera resultatet och att ta fram en handlingsplan för eventuella åtgärder borde innebära att all lönediskriminering på grund av kön elimineras. Regeringen har föreslagit att Jämställdhetsombudsmannen, som är tillsynsmyndighet för lagens efterlevnad, får höjt anslag från år 2006 för att bland annat bistå arbetsgivare med stöd i lönekartläggningen. I den allmänna debatten blandas ofta två begrepp ihop: Lika lön enligt jämställdhetslagens mening och lönegapet mellan olika delar av arbetsmarknaden. Jag tror att det nu är dags för oss alla att tala klarspråk. Lönediskrimineringen kan åtgärdas hos den enskilde arbetsgivaren med hjälp av jämställdhetslagen, men oskäliga löneskillnader på grund av kön i olika sektorer, branscher och yrkesområden kräver att man bryter strukturerna på arbetsmarknaden. 0416079977115 GT1046 N 2010-01-01 00:00:00 89495 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0923/#anf35