<anforande>
<dok_hangar_id>2347765</dok_hangar_id>
<dok_id>GT0917</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:17 Onsdagen den 19 oktober</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>17</dok_nummer>
<dok_datum>2005-10-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 8 §) Kulturmiljövård (forts. KrU2)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9E1DD190-3D08-44AD-9E8F-04197BEC9363</anforande_id>
<anforande_nummer>58</anforande_nummer>
<talare>CECILIA WIKSTRÖM (fp) replik</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag tyckte att det var väldigt trevligt att höra Göran Persson i talarstolen säga att kultursynen präglas av "pragmatik och realism". Det är väldigt fina ord som jag gillar mycket. Så ska kulturpolitiken formas, det är vi överens om.
Men jag undrar: Vad finns det för realism, Göran Persson, i detta med att Riksantikvarieämbetet ska flyttas till Gotland? Och vad finns det för pragmatism i att tvinga människor att leva i osäkerhet och otrygghet? Det är en hel arbetsplats som bokstavligt talat går på knäna. Människor far illa och mår dåligt. De vill inte och kan inte flytta. Vad finns det för realism och pragmatism i att riva ned en väl fungerande enhet och låta regionalpolitiska skäl ta överhand över de kulturpolitiska uppgifter som vi har i vårt samhälle?
</anforandetext>
<intressent_id>0638431210311</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01KrU2</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>89060</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0917/#anf58</protokoll_url_www>
</anforande>
