<anforande>
<dok_hangar_id>2347765</dok_hangar_id>
<dok_id>GT0917</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:17 Onsdagen den 19 oktober</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>17</dok_nummer>
<dok_datum>2005-10-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utveckling av nya bilmotorer och alternativa drivmedel</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>986C2919-3F59-4A19-ADCB-8B557240C116</anforande_id>
<anforande_nummer>103</anforande_nummer>
<talare>KRISTER HAMMARBERGH (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Svensk fordonsindustri är tekniskt världsledande. Den är viktig för vårt lands välfärd och något att vara stolt över som svensk. I dag sysselsätter den 400 000 personer. Det går inte heller att underskatta betydelsen för svensk ekonomi. I dag är nettoexportvärdet 48,4 miljarder kronor. 
På sikt är det viktigt att vi åstadkommer hållbara och effektiva kommunikationssystem. Det är system som måste vara bra för miljön, som tryggar ett fortsatt transportarbete och som inte leder till onödigt höga kostnader.
På sikt kommer oljan att behöva ersättas som drivmedel. Det är uppenbart. Vilket eller vilka drivmedel som tillhör framtiden är däremot vanskligare att uttala sig om. Där finns fortsättningsvis mycket att göra.
Det finns en betydande forskning, och den är viktig. Där är också Sveriges deltagande viktigt. Det arbetet måste vara långsiktigt, professionellt och internationellt slagkraftigt. Det är av största vikt att vi säkerställer att den forskningen vilar på en vetenskaplig grund för att kunna konkurrera internationellt.
I vår reservation i betänkandet pekar vi på behovet av teknikneutralitet för att utvecklingen inte ska stoppas. Den största otjänst som politiken kan göra för en bra utveckling är att man går in och lägger fram förslag som ensidigt gynnar vissa drivmedel. Då upphör nämligen alla drivkrafter att utveckla något nytt. Det är så man stoppar utveckling.
Ett typexempel på hur man inte ska göra är förslaget om att tvinga dem som säljer drivmedel att tillhandahålla ett så kallat förnybart drivmedel. Det finns en proposition aviserad till den 20 oktober. Förslaget har tidigare behandlats av Lagrådet. Förslaget innebär att man ska tvinga dem som säljer drivmedel att tillhandahålla ett förnybart bränsle. I praktiken innebär det i dag etanol eftersom det knappast kommer att finnas tillgång till något annat förnybart drivmedel för närvarande. Detta riskerar att stoppa fortsatt teknikutveckling av andra drivmedel. 
I grunden är det en feltanke. När vi nu har en ökad efterfrågan på fordon som använder förnybara bränslen kommer naturligtvis även de som säljer drivmedel att tillhandahålla detta.
Utredningen som föregick förslaget konstaterade själv att förslaget man lade fram hade mängder med nackdelar och brister. 
Lagrådet har behandlat förslaget. Det gjorde man den 9 september. Det är en fullständigt nedgörande kritik. Man skriver:
"Över huvud taget synes förslaget inte ha beaktat samverkan mellan tillgång på drivmedel och fordon, distributionen och prissättningen; förslaget riskerar att medföra att ett stort distributionssystem byggs upp utan att det finns förnybara drivmedel, leverantörer i grossistledet eller fordon som använder förnybara drivmedel. Vidare kan konstateras att på kort sikt etanol är det enda realistiska drivmedelsalternativet och att förslaget, fast det i sig är teknikneutralt, därför riskerar att gynna etanolbaserad teknik framför annan teknik."
Lagrådet hävdar vidare att förslaget inte går att använda som grund för lagstiftningen, detta inte minst på grund av de brister som förslaget har gentemot de fria rörligheterna och den gemenskapsrättsliga grunden. 
I dag har man justerat förslaget lite grann. Men det är uppenbart att den tid som återstår till ikraftträdandet den 1 februari nästa år inte är tillräcklig. Omställningstiden för de berörda säljställena är minst sagt kort. Många anläggningar som i dag inte säljer förnybara drivmedel uppges i motiveringen vara så utrustade att de kan använda befintlig utrustning. Det finns inga uppgifter i utredningen om dem. Och vid de säljställen som saknar sådan utrustning kommer det att krävas avsevärda investeringar. 2 400 av 4 000 säljställen kommer att tvingas till investeringar. Även om de minsta säljställena har undantagits efter kritik bävar jag för konsekvenserna för landsbygden. Vilka stationer kommer i framtiden att tvingas slå igen? Vad innebär det för de små samhällenas fortlevnad där bilen är en nödvändighet? 
Dessa åtgärder kräver myndighetstillstånd. Hur ska det ske till den 1 februari? Man måste praktiskt kunna verkställa det. Går det till den 1 februari? Räddningsverket skrev ett remissvar där man också upplyste om att det är en ytterst begränsad grupp som får utföra nya installationer. Hur ska man hinna med det till den 1 februari? 
Detta är alltså ett typexempel på hur man kan bromsa utvecklingen av ny teknik genom att politiker går in och pekar på vilken teknik som ska användas. 
Över huvud taget tycks politiken när det gäller driften av fordon ha blivit ett ganska osammanhängande lapptäcke. Det finns ytterligare ett exempel i budgetpropositionen, och det är förmodligen ett förslag som har kommit till i syfte att man vill kompensera den ena av de svenska personbilstillverkarna för effekten av tvånget att sälja just alternativa drivmedel eftersom det gynnar etanol. Därför införs det nu en skattelättnad för det andra alternativa drivmedlet som är tillgängligt, nämligen gas. För bilar som drivs med gas reduceras förmånsvärdet på tjänstebilar, vilket innebär att gasdrivna bilar blir billigare att inneha än etanolbilar. Politiken hänger inte ihop. Vad regeringen de facto gör är att i praktiken tvinga mackarna att sälja etanol och att skattemässigt gynna fordon som använder gas. Politiken hänger inte ihop. Jag yrkar bifall till reservation 1. 
</anforandetext>
<intressent_id>0889860537413</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01NU5</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>89105</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT0917/#anf103</protokoll_url_www>
</anforande>
