2347892 GT09143 Riksdagens protokoll 2005/06:143 Fredagen den 16 juni 2005/06 143 2006-06-16 00:00:00 Vissa fiskeripolitiska frågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt D4821617-FAA8-48EF-B259-C26B8BE417E5 76 LARS TYSKLIND (fp) fp Herr talman! Jag kan instämma i mycket av det som föregående talare sagt. Det finns egentligen ingenting där som jag har några invändningar mot, utan det överensstämmer med Folkpartiets politik. Det betänkande som vi har att debattera här i dag, Vissa fiskeripolitiska frågor , spänner över ett mycket stort område. Det visar om inte annat det stora antalet reservationer i betänkandet - ett nästan orimligt antal. Jag undrar om oenigheten egentligen är så stor. Vi i Folkpartiet står naturligtvis bakom samtliga reservationer där vi finns med. Men också jag väljer att för tids vinnande inte yrka bifall till någon av dem, utan de finns där som en tydlig viljeinriktning från Folkpartiets sida. Herr talman! Jag kommer att koncentrera mig på Folkpartiets synpunkter med anledning av regeringens skrivelse nr 171, Vissa fiskeripolitiska frågor . Skrivelsen kan nog ses som en summering av den förda fiskeripolitiken under den gångna mandatperioden - en mandatperiod som inleddes med en något hetsig debatt kring förslaget om ett ensidigt svenskt torskfiskestopp, så åtminstone i början var det händelserikt. Att vi nu har fått en skrivelse och inte en proposition, vilket påpekades även av föregående talare, är kanske betecknande för fiskeripolitiken över huvud taget i Sverige. Det är mycket uppdrag, utredande, samråd och så vidare men väldigt få konkreta förslag. Man kan hitta ett konkret förslag i skrivelsen. Det är att man vill ha ett förbud mot utkast av sådan fisk som kan landas enligt gällande EU-regler. Det är egentligen det mest konkreta man kan hitta i skrivelsen. Herr talman! Jag tror att vi har en väldigt stor enighet när det gäller att komma till målet och att det är ett långsiktigt hållbart fiske. Om vi inte uppnår det målet är alla parter förlorare i detta. En relevant fråga man måste kunna ställa sig är: Har några konkreta åtgärder lett till att vi nu har att ett mer långsiktigt uthålligt fiske än för fyra år sedan? Man kan också ställa en för mig viktig fråga: Hur upplever näringen, och då främst yrkesfiskaren, sin situation? Tyvärr kan man när man möter yrkesfisket konstatera att man väldigt ofta får höra att det upplever en negativ attityd från regeringens sida till fisket som näring. Det är ingen bra situation. Regeringen liksom alla andra inblandade parter har ett väldigt stort ansvar för att komma ifrån och förändra den situation som har uppstått. Det handlar i grunden om att man skapar en dialog med alla inblandade så att man får långsiktiga lösningar som är väl förankrade. Här har utvecklingen av bland annat lokal och regional samförvaltning sin givna plats i sammanhanget. Herr talman! Jag ska ta upp några av regeringens bedömningar som belyser frågor där vi från Folkpartiets sida anser att fokus läggs fel. Kanske handlar det just här om attitydfrågor. Jag ser fram emot att höra Jan-Olof Larsson kommentera det senare i dag i debatten, och jag utgår från att han kommer att göra det. Först går jag till frågan om Sveriges roll inom EU och den gemensamma fiskeripolitiken. Det är naturligt att det är där som stor kraft måste läggas, eftersom det är en så stor del av fiskeripolitiken som ligger under EU. Precis som föregående talare vill jag påpeka det viktiga för Sveriges del. Där tycker jag att vi har ett tydligt misslyckande i att Sverige inte har lyckats skaffa sig de förhandlingspositioner som man hade kunnat få med ett annat agerande. Man skulle ha jobbat med alternativ som man kunde få gehör för hos kommissionen och andra medlemsstater och inte minst ha det förankrat hos den inhemska fiskerinäringen. Nu har Sverige valt att i många stycken utgå från ett nej och blivit väldigt marginaliserat i debatten och sedan egentligen inte haft så stort inflytande över de konstruktiva kompromissförslag som trots allt har kunnat komma fram. Där tycker jag att regeringen bör fundera på om inte ett helt annat sätt att agera i EU hade lett mycket längre. Det första exemplet jag tog gällde det ensidiga svenska torskfiskestoppet. Vid det tillfället blev Sverige helt borta i diskussionen och påverkade egentligen inte resultatet till slut. Om Sverige hade hållit fast vid en annan linje hade resultatet blivit bättre. Det småskaliga kustnära fisket lyfts ofta fram. Det gör vi också från Folkpartiets sida. Det får inte uppfattas som att det finns ett motsatsförhållande till annan typ av fiske. Storskalighet är en definitionsfråga. Det fisket har också sin givna plats under vissa förutsättningar. Det finns vissa typer av fiske i Sverige som passar för att bedrivas lite storskaligt. Det finns ingen entydig bild av detta. Vad som däremot krävs är att vi får långsiktiga regler som ger förutsägbarhet för yrkesfisket samtidigt som det leder till ett fångstuttag som är långsiktigt möjligt. Här tycker jag att man kan dra en parallell från den diskussion som var tidigare i dag när miljöminister Sommestad sade att det var väldigt viktigt att industrin fick långsiktiga förutsättningar när det gäller klimatpolitiken för att kunna agera. Det är naturligtvis precis lika viktigt för fisket som näring att man har långsiktiga regler med förutsägbarhet. Här har Folkpartiet liksom många andra partier lyft fram ingredienserna med lokal och regional samförvaltning, reglering via fiskeansträngning, så kallade havdagar eller fiskedagar, och att man måste ta regionala hänsyn vid reglering av fiskeflottan. Där har det uppstått vissa obalanser kring Sveriges kuster. Selektiva redskap, och utvecklingen och användandet av dem, spelar en väldigt central roll. Det påpekar man även från näringen. Där finns det väldigt mycket att göra. Bra exempel i sammanhanget är det fiske som bedrivs med trål med rist på västkusten efter kräfta och räka och så vidare. Det selekterar definitivt bort all bifångst av fisk. Att det behövs en översyn av fiskelagen tas upp i skrivelsen. Regeringen och även utskottet har den inställningen. Folkpartiet instämmer i att det behövs en översyn. Det är bra att ökad miljöhänsyn och hållbart nyttjande finns med. Men vi tycker även att det ska finnas en tydlig inriktning på att det ska vara förenklingar för den enskilde näringsidkaren i sammanhanget och att man ändå tar med det i översynen. Herr talman! Jag kommer lite osökt över till frågan om administrativa sanktioner, som det står om i skrivelsen. Det har i allra högsta grad med den enskilde näringsidkaren att göra. Regeringen och utskottsmajoriteten gör bedömningen att man bör utreda ett förändrat sanktionssystem inom fiskets område. Bakgrunden är den kritik som Sverige har fått från EU-kommissionen om bristande effektivitet i sanktionssystemet. Det är naturligtvis så. Från Folkpartiets sida anser vi att det i grunden inte handlar om brist på sanktionsmöjligheter. Problemet är i stället att rättsprocesserna är ineffektiva. Det säger både regeringen och även utskottsmajoriteten i både skrivelsen och betänkandet. Då bör rimligtvis fokus läggas på att effektivisera processerna i stället för att rättssäkerheten för den enskilde fiskaren äventyras på något sätt. Även om vi diskuterar just detta i dag är en utredning redan sjösatt med direktiv och allt. Jag vet inte om det har så stor betydelse att jag påpekar detta i dag. Det kan nog inte påverka regeringen eller någon annan i detta läge. Herr talman! Jag har ytterligare två saker som jag vill ta upp. Det gäller utkast av fisk och kontroll. I viss mån berör de sakerna varandra. Det är precis som sades här tidigare. Vi måste naturligtvis få ett slut på utkastet av fisk som man har visat i medierna väldigt mycket. Det beror på att det strider mot allt sunt förnuft, och det skapar misstro mot fiskeripolitiken i sin helhet. Människor begriper inte detta. Nu finns förslaget att man ska skapa ett nationellt svenskt förbud mot utkast av fisk som kan landas enligt gällande regler. Det finns även ett sådant förbud infört i Danmark sedan några år tillbaka. Där har man visat att det är väldigt svårt att ha kontroll över systemet. När vi diskuterar kontroll över fisket är det kanske fel ände att börja med att införa ett förbud i stället för att fullfölja försöket med havdagar och fiskeansträngning som ändå ska starta i Kattegatt. Vi får utvärdera detta först, och sedan kan förbudet komma. När det gäller kontrollen över huvud taget finns en utredning som kom för något drygt år sedan som handlar om en utvärdering av den svenska fiskerikontrollen. Där är rättesnöret att fiskerikontrollen mer måste gå mot effektorientering. Där måste Sverige verkligen lägga på ett kol och jobba hårt inom EU så att den verkligen blir effektorienterad så att det inte är kvantitet som gäller utan kvalitet. Det finns inga andra myndigheter som jobbar på det sättet. Man kan jämföra med tull och annat. De klarar sig väldigt bra med att veta vad man letar efter. Herr talman! Jag vill göra en liten uppmaning på slutet. Jag uppmanar regeringen att verkligen jobba för att involvera fiskenäringen och ta vara på den kompetens som finns där och ge utrymme för fiskenäringen att ta det ansvar som jag är helt övertygad om att man villig att ta bara man får chansen. 0535526562910 GT03171 N 2010-01-01 00:00:00 101551 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09143/#anf76