<anforande>
<dok_hangar_id>2347889</dok_hangar_id>
<dok_id>GT09141</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:141 Onsdagen den 14 juni</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>141</dok_nummer>
<dok_datum>2006-06-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>2280AD01-625C-452D-BEBE-FBCD4A7F545F</anforande_id>
<anforande_nummer>8</anforande_nummer>
<talare>ARNE KJÖRNSBERG (s) replik</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Receptet är faktiskt ganska enkelt: Fler vuxna i skolan. Det är receptet. Jag vill påpeka att det är mycket medvetet jag använder ordet "vuxna" och inte ordet "lärare". Det gäller både lärare och annan personal.
Jag kommer ihåg från min egen skoltid vem det var som spelade en stor roll för oss unga grabbar på det gamla läroverket i Borås. Det var vaktmästaren Svedberg. Han spelade en minst lika stor roll som min klassföreståndare Ingrid Dahlberg.
Fler vuxna i skolan! Det är därför vi har satsat på fler vuxna i skolan. Det är därför vi nu säger: 1 000 vuxna till 100 skolor. Det handlar om de skolor som har de största problemen, där eleverna har det värst och som ligger i de områden som Folkpartiet har utnämnt till särskilt utsatta. I de skolorna ska vi sätta in krafterna. Låt oss hjälpas åt för barnens skull!
</anforandetext>
<intressent_id>0921939922800</intressent_id>
<rel_dok_id>GT03100</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>101217</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09141/#anf8</protokoll_url_www>
</anforande>
