2347889 GT09141 Riksdagens protokoll 2005/06:141 Onsdagen den 14 juni 2005/06 141 2006-06-14 00:00:00 Utvecklingen inom den kommunala sektorn föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 858CABBC-704B-46A4-A7AF-0FFCDA091A09 63 JÖRGEN JOHANSSON (c) c Herr talman! Kommuner och landsting framstår som grunden i vår demokrati gentemot befolkningen. Det är här enskilda människor kan identifiera sig med de politiska besluten. Det är alltså viktigt att vi med stor ödmjukhet fattar beslut inom det här området här i kammaren. Vi i Centerpartiet anser att vår målsättning måste vara att de folkvalda i kommuner och landsting ska ges största möjliga rätt att själva besluta om sina angelägenheter. Det är också så vi kan ge de tydliga beskeden till befolkningen om vem det är man ska ställa till ansvar för de beslut som fattas lokalt och regionalt. Det här är vad vi i dagligt tal kallar för det kommunala självstyret. På det här området finns det mycket att önska utifrån den politik som i dag förs från regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiets sida. I dag framstår kommun- och landstingspolitiker som regeringens marionetter i en situation som undergräver synen på våra folkvalda politiker. Förhoppningen är att den grundlagsutredning som ser över begreppet kommunalt självstyre på ett kraftfullt sätt tydliggör de olika politiska nivåernas olika roller. Centerpartiet ser det som naturligt att någon form av kompetenskatalog utarbetas för hur ansvaret ska fördelas mellan de olika nivåerna. Herr talman! De regerande partierna talar ofta och gärna om att allting har blivit bättre. Kommuner och landsting har fått det allt bättre. Frågan är hur situationen egentligen ser ut i verkligheten. Jag kan konstatera att givetvis har det blivit bättre, men många är de svarta hål som finns kvar att täppa till efter mångårig eftersatt kommunal verksamhet på grund av brist på resurser. Det är dåligt underhåll på gator och vägar. Det är dåligt underhåll i fastigheter. Det är dåligt underhåll i parker och anläggningar. Det är ofta så situationen ser ut i våra kommuner. Ansvarsfulla politiker ute i våra kommuner har valt att inte spara för mycket på skolans område, på sjukvårdens område eller på den sociala sektorn. Det är de så kallade hårda sektorerna som har fått stå tillbaka, och där finns i dag ett uppdämt investerings- och underhållsbehov som det tar många år att komma i fatt. Jag ska ge ett par exempel från verkligheten. I min hemkommun Arboga aviseras ett generellt sparbeting inför nästa år motsvarande 40-50 öre på skatten för att klara den löpande verksamheten. Några nya pengar till verksamheter blir det alltså inte. Här känner man inte igen regeringens beskrivning av mycket pengar till kommuner. I Sala, en annan kommun i Västmanland, ökar skatteintäkterna med 0,5 %, medan bidrag och utjämning minskar intäkterna med 1,15 %. Slutresultatet blir även här bekymmersamt. Inte heller i Sala känner man igen beskrivningen om mer pengar till kommuner, det här trots de lokala rikspolitikernas tal om penningregnet över kommunen. Kommunfolk lever under kravet att sköta sin ekonomi på ett bra sätt. Lagens skrivning om god ekonomisk hushållning är tveklöst en målsättning för alla kommun- och landstingspolitiker. När rikspolitikerna beskriver penningregnet över kommunerna glömmer man effekten av utflyttning, skatteutjämning, LSS och statsbidrag som inte följer finansieringsprincipen. Kommunpolitikerna lever i en verklighet där de måste göra en helhetsbedömning av sin ekonomi, och då är det inte lika enkelt. Få är de kommuner som har befolkningstillväxt. Få är de som har fått ersättning för LSS som står i paritet med kostnaderna. Få, för att inte säga inga, är de som sett statsbidragen uppräknas i nivå med övrig kostnadsutveckling. Men många är däremot de som aktivt arbetat med tillväxt i sin kommun och som, som resultat av det arbetet, konstaterar att intäkterna har minskat på grund av skatteutjämningssystemet. Det visar att mycket återstår att göra för att våra kommuner och landsting ska uppfylla de krav som befolkningen ställer på sina folkvalda företrädare. I Centerpartiet är vi övertygade om att de lokalt valda politikerna bättre skulle klara sina åligganden om inte staten blandade sig i fråga efter fråga på detaljnivå. Låt finansieringsprincipen gälla fullt ut så att den som tar beslut också ska betala notan. Omforma skatteutjämningssystemet så att det kommunala självstyret stärks och åtgärder som stimulerar tillväxt prioriteras. Gör snarast om skatteutjämningssystemet och LSS så att rätt kommun också får rätt ersättning. Det system som vi har i dag är djupt omoraliskt. Herr talman! Avslutningsvis vill jag än en gång, jag har gjort det tidigare, fråga regeringspartierna: Varför motverkar man att kvinnors löner ska kunna öka? Varför motverkar man mer av effektivitet i vården? Varför motverkar man kvinnors möjlighet att utvecklas som egna företagare? På något annat sätt kan man inte tolka alla de hinder som sätts upp för kvinnor som vill starta eget inom vårdsektorn. När ska regeringen med sina stödpartier inse att man är företrädare för befolkningen och inte för produktionen ute i kommuner och landsting? Herr talman! Jag delar givetvis meningen i samtliga reservationer som Centerpartiet har lagt i de här ärendena, och vi vet situationen vi har i kammaren. Jag vill ändock yrka bifall till reservationerna 9 och 15. Jag kommer inte begära rösträkning, men jag yrkar bifall till dessa två reservationer. 0284604377408 GT03102 N 2010-01-01 00:00:00 101272 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09141/#anf63