2347889 GT09141 Riksdagens protokoll 2005/06:141 Onsdagen den 14 juni 2005/06 141 2006-06-14 00:00:00 Utvecklingen inom den kommunala sektorn föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 4EB2354B-B0E1-4CA2-AC79-D21411949CED 60 TOMAS HÖGSTRÖM (m) m Herr talman! Utvecklingen inom den kommunala sektorn har stor betydelse för medborgarna. På många sätt är de åtgärder som staten och kommunerna kommer överens om och hur relationen mellan stat och kommun fungerar och påverkar vardagen av helt avgörande betydelse för medborgare och för de väljare som går till val den 17 september 2006. Därför ska vi naturligtvis vara tydliga med vad vi vill. Inom Moderaterna lägger vi fram förslag om satsningar på företagande. Vi tar upp äldrefrågor, skola, vård och psykiatri. Vi lägger fram förslag som leder till att fler människor ska komma i lönearbete. Vi skapar förutsättningar för fler företag. Jag tror att det är viktigt att det budskapet kommer fram och även präglar den debatt som förs i kammaren och som kommer att föras under valrörelsen. Det är också viktigt att vi klargör relationen mellan stat och kommun. Det gäller både primärkommuner och landstingskommuner. Huvudprincipen måste vara att när det gäller det som staten bestämmer ska vara ett kommunalt åtagande eller förändringar som staten gör med anledning av kommunernas uppgifter - om det leder till merkostnader och annat - så är det staten som svarar för finansieringen. Det är en princip som vi hävdar gäller för de förslag som vi har lagt fram. Det finns några synpunkter som jag har med anledning av betänkandet. Det gäller till exempel frågan om den kommunalekonomiska utjämningen. Vi anser att skatteutjämningssystemet ska baseras på principer som stärker det kommunala självstyret. Det ska också ge möjligheter till likartade förutsättningar att hålla en skälig grundläggande service till medborgarna oavsett vilken kommun i landet de är bosatta i. Men utjämningssystemet ska också ge incitament för ekonomisk tillväxt i hela landet och stimulera ökade skattebaser. I nuvarande utformning finns enligt vår mening vissa brister i utjämningssystemet. Vi anser också att det finns välmotiverade skäl att göra förändringar i nuvarande system just för att öka överblickbarheten och stärka det kommunala självbestämmandet. Bland annat när det gäller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är det bra att man vill genomföra en översyn för att analysera och utvärdera effekterna av lagstiftningen. Detta ska ske utan att själva lagstiftningen i sig ifrågasätts. Tyngdpunkten på översynen ska ligga på kvalitet, valfrihet och integritetsperspektivet. Samtidigt är det nödvändigt att en översyn av finansieringssystemet i LSS-utjämningen har som utgångspunkt att det är en huvudman som också har att svara för hela finansieringen - i det här fallet staten. Riksdagen har hösten 2005 beslutat att se över direktiven för Assistanskommittén, som ska innehålla en komplettering med uppdrag att analysera och redovisa modellen med samlat kostnadsansvar och ett ansvar för en och samma huvudman. Detta har riksdagen ställt sig bakom. Vi väntar fortfarande på att direktiven för Assistanskommittén ska ändras. Enligt uppgifter i finansutskottet pågår beredning. Låt oss nu inte vänta för länge i en så angelägen fråga som detta ändå är! Kommunerna befinner sig för närvarande i ett ganska gott ekonomiskt läge, vilket framgår mycket tydligt av den redovisning som finns i betänkandet. De förändringarna är i huvudsak konjunkturella och ska inte tas till intäkt för att nödvändiga förändringar inte ska göras. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservation nr 10. 0440497495914 GT03102 N 2010-01-01 00:00:00 101269 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09141/#anf60