<anforande>
<dok_hangar_id>2347888</dok_hangar_id>
<dok_id>GT09140</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:140 Tisdagen den 13 juni</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>140</dok_nummer>
<dok_datum>2006-06-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Förnybar el med gröna certifikat och Miljövänlig el med vindkraft</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>4C0820F9-E103-4DB0-8E69-B429A796F7E1</anforande_id>
<anforande_nummer>45</anforande_nummer>
<talare>LARS JOHANSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag vill inleda med att knyta an till vad Håkan Larsson sade i sitt anförande om den förnybara elen och över huvud taget den energiomställning vi har i Sverige och vad den betyder. Den har betytt väldigt mycket positivt för Sverige.
Sveriges ekonomi går just nu på högvarv. Sysselsättningen ökar, och den ekonomiska tillväxten är rekordstor. Sveriges förmåga att ha en hög produktion är bland annat beroende av god tillgång till el till lägre priser än vad många av våra konkurrentländer har. 
Trots detta har Sverige blivit energieffektivare. Industrins energianvändning för sin produktion har minskat med 33 % sedan 1994 samtidigt som industriproduktionen har ökat med 70 %. Den förnybara energin har ökat med hela 31 terawattimmar sedan 1994, vilket motsvarar årlig uppvärmning av 1 ½ miljon villor. Biobränslen står för den största ökningen. Den förnyelsebara elen har tack vare elcertifikaten ökat med 5 terawatt sedan 2002, alltså mer el än vad Barsebäcksverket gav, som stängdes förra året. Dessutom hade Sverige en nettoexport av hela 8 terawatt under 2005. Sverige har också, som sagt, bland de lägsta elpriserna i Europa.
Men Sverige är inte bara bra på att spara energi och satsa på förnybara energikällor som är långsiktiga, utan har också en framgångsrik näringspolitik. Några fakta från Statistiska centralbyrån talar sitt tydliga språk. Miljöteknikföretagen exporterade för 25 miljarder 2005. 90 000 människor är sysselsatta där, och näringen omsätter totalt 240 miljarder kronor. Det är en starkt växande sektor. 77 % av de exporterande miljöteknikföretagen är företag med färre än 50 anställda, men mer finns att göra.
LRF, Lantbrukarnas riksförbund, gjorde nyligen bedömningen att produktionen av bioenergi i Sverige kan komma att öka med hela 30 terawatt till 2010. Produktionen skulle kunna ge 25 000 nya jobb i det gröna folkhemmet.
När nu Centerpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna ser tillbaka på vad som åstadkommits sedan energiuppgörelsen för nio år sedan kan vi konstatera att långsiktighet i omställningen till förnybar energi och el har varit framgångsrik på flera olika plan. Politiken har skapat nya arbetstillfällen, skapat ny energi, sparat energi, skapat tillväxt och välstånd, skapat nya företag och minskat oljeberoendet. Ja, listan kan göras lång. Det är en energipolitik som sträcker sig över tre mandatperioder. Den visar att hållfasthet ger resultat. Gemensam energipolitik har i sak goda förutsättningar att också komma att gälla under kommande mandatperioder.
Det är inte som Folkpartiet tror, att man med trovärdighet kan driva en konstlad energipolitik under fyra år för att därefter driva en annan politik som ska innebära att nya kärnkraftverk ska starta.
När man granskar Moderaternas och Folkpartiets energipolitik under våren får man ett intryck av stor passivitet. De verkar inte veta vad de vill, mer än att de ska vara överens - men om vaddå? Som jag bedömer det blir det inga nya satsningar för omställning till förnybara energikällor eftersom man säger nej till bland annat konverteringsstöd för villaägare som byter bort olja eller direktverkande el. Man vill avveckla de gröna elcertifikaten, och man vill ta bort det ekonomiska stödet till vindkraften. Däremot sjunger man marknadens lov över hur den fria marknaden ska lösa frågan. 
Vid en internationell jämförelse är Moderaternas och Folkpartiets ställningstagande än mer märkligt, i synnerhet om vi jämför med det arbete som pågår inom EU, där arbetet handlar om energiomställning i grön vitbok och i frågan om att ta fram ett särskilt handlingsprogram som tar upp betydelsen av att samverka och betydelsen av att stödja och stimulera nya alternativa energikällor i Europa.
Det vi i dag ska ta ställning till handlar om de gröna elcertifikaten och vindkraften. Jag vill säga så här när det gäller de gröna elcertifikatens innehåll kort i fyra punkter. Det handlar om höjd ambitionsnivå för den förnybara elproduktionen. Förslaget som vi lägger handlar om att öka ambitionsnivån till hela 17 terawattimmar fram till 2016. Det innebär en ökning av den förnybara elproduktionen i Sverige.
Vi ska komma ihåg att elcertifikatssystemet förlängs till 2030. Det innebär dock inte att varje stöd löper fram till 2030, utan det är 15-åriga perioder vi talar om när det gäller att stödja och stimulera för att få fram ny produktion.
Det finns också, som har påtalats i debatten, en liten förändring avseende den småskaliga vattenkraften. Där är bedömningen den att miljöhänsyn och hänsyn till de småskaliga vattendragen, fiskens möjligheter att vandra etcetera gör att elcertifikaten inom det området fasas ut lite fortare än under de 15 åren.
Ett annat område som också tas upp i betänkandet handlar om den elintensiva industrin. Med de nya undantagsreglerna för den elintensiva industrin omfattas många fler företag än i det nuvarande systemet. Det blir en fyrdubbling till ungefär 1 100 företag. Men förslaget i sin helhet är inte tillfyllest eftersom företag inom den elintensiva branschen som har höga insatskostnader eller varor i sin särskilda process som betingar höga kostnader, hamnar i ett läge då man inte kan få undantagsregler i den omfattning som åtminstone vi tycker att man ska ha. Därför bör regeringen också på den här punkten återkomma med en komplettering med nya undantagsbestämmelser.
När det gäller frågan om vindkraften handlar det om att stödja och stimulera vindkraften, som flera har varit inne på tidigare. Vi gör nu en kraftsamling eftersom vi vet att vindkraften är en förnybar energikälla som kan vara oerhört långsiktig. Där handlar det om att stödja i form av att sänka fastighetsskatten, att ge särskilt stöd för att kunna skapa mer vindkraft i Sverige och kanske också kunna hamna i det läget att vi får en vindkraftsutveckling i Sverige som liknar den som man har till exempel i Tyskland, Danmark eller Spanien, som nämndes i tidigare inlägg. Vi har också därför avsatt ett särskilt projektstöd på 350 miljoner kronor.
Mot den här bakgrunden, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet om förnybar el med gröna certifikat och förslaget i betänkandet om miljövänlig el med vindkraft samt avslag på samtliga motioner.
</anforandetext>
<intressent_id>0288805051019</intressent_id>
<rel_dok_id>GT03100</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>101094</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09140/#anf45</protokoll_url_www>
</anforande>
