2347888 GT09140 Riksdagens protokoll 2005/06:140 Tisdagen den 13 juni 2005/06 140 2006-06-13 00:00:00 Förnybar el med gröna certifikat och Miljövänlig el med vindkraft föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 70D7C8B5-CED6-4B3D-8689-24244D68F241 42 MIKAEL OSCARSSON (kd) kd Fru talman! Kristdemokraterna motsatte sig elcertifikatssystemet då riksdagsmajoriteten år 2003 beslutade att det skulle införas. Vi ansåg då, och tror alltjämt, att vi med fastprissystemet skulle ha nått betydligt bättre resultat när det gäller att främja förnybar energi till lägre samhällskostnader. Ett sådant system finns i flera andra europeiska länder och fungerar väl. Certifikatsystemet stöder alltför ensidigt den för tillfället mest kostnadseffektiva förnybara energikällan men som kanske inte är den energikälla som i framtiden kommer att vara den bästa. Ett fastprissystem där hänsyn tas till energiforskningsläget för de olika energiproduktionsslagen skulle enligt min mening vara betydligt bättre. Fru talman! Även om flera remissinstanser enligt propositionen nu uppger att man förlikar sig med certifikatsystemet och anser att det bör vara kvar menar vi kristdemokrater att ett fastprissystem, om ett sådant hade införts år 2003, år 2006 skulle ha haft en betydligt större acceptans i Sverige än vad certifikatsystemet har. Inte heller skulle hushållens ekonomi belastas så tungt. Certifikatsystemet är tyvärr dyrbart för konsumenterna och levererar inte särskilt mycket miljövänlig energi för de extra kostnader hushållen får på sina elräkningar. Enligt utvärderingar som tidigare gjorts av Energimyndigheten gick knappt hälften av det konsumenterna betalade för elcertifikaten till producenter av förnybar el under det första året certifikaten existerade. Följaktligen gick mer än hälften då till administrativa omkostnader och skatter. Det visar att de farhågor som vi kristdemokrater åberopade när vi sade nej till införandet har besannats. Regeringen och samarbetspartierna valde att sjösätta ett system som är administrativt krångligt och därmed mycket dyrbart för medborgarna. Fru talman! Regeringen påstår i den proposition som föregått här föreliggande betänkande att det svenska elcertifikatssystemet kommer att erövra den internationella marknaden. Självförtroende är en god egenskap. Men regeringens starka övertro på den egna förmågan och de egna möjligheterna tycks ha slagit över i hybris. Kristdemokraterna anser att Sverige i förhandlingar med andra länder bör sträva efter att utforma ett gemensamt system och inte förutsätta att det bristfälliga svenska systemet blir det allenarådande. Vi anser att Sverige måste vara berett att ompröva certifikatsystemet för att nå en internationell överenskommelse. Fru talman! Kristdemokraterna har respekt för att de flesta aktörerna på energimarknaden nu är inställda på att elcertifikatssystemet ska finnas under en överskådlig framtid. Vi kristdemokrater månar om fasta spelregler inom energipolitiken, vilket är förutsättningen för att investeringar inom energibranschen av långsiktig karaktär ska komma till stånd. Elcertifikatssystemet bör därför inte rivas upp men kraftigt reformeras så att det blir en bättre anpassad och bättre avvägd energipolitik. Elcertifikaten måste reformeras för att stödja en differentiering mellan de förnybara energislagen. I vissa produktionsprocesser har elcertifikaten inneburit en ren vinst på redan existerande verksamhet, medan certifikaten inom andra produktionsslag inte räckt till för att göra dessa marknadsmässigt konkurrenskraftiga. Kristdemokraterna anser därför att certifikatutdelningen ska differentieras bland produktionsslagen så att systemet fungerar på ett mer rimligt sätt. Dessutom måste systemet förenklas och administrationen minskas väsentligt. Fru talman! Det nu föreliggande betänkandet är ett hårt slag mot den småskaliga vattenkraften i Sverige, vilket regeringen också tycks vara fullt medveten om enligt vad som står i bil. 4 till propositionen. Den småskaliga vattenkraftsproduktionen ska enligt Socialdemokraterna upphöra i Sverige. Man inser helt och fullt att certifikaten redan för närvarande skiljer vinst från förlust för många småskaliga vattenkraftverk och ser därför indragandet av certifikaten som ett medel att nå målet om ett upphörande. Den småskaliga vattenkraften hade 2005 intäkter från försäljning av elcertifikat som uppgick till 340 miljoner kronor eller 17 öre per kilowattimme. Det genomsnittliga elpriset låg samma år strax under 30 öre. Det innebär att över en tredjedel av intäkterna för den småskaliga vattenkraften utgörs av elcertifikat. Regeringens förslag beträffande den småskaliga vattenkraften innebär att 1,88 terawattimmar elproduktion allvarligt hotas, detta i en tid när samtliga aktörer inom energibranschen och industrin kräver ökad produktion. Det gäller inte minst den svenska basindustrin. Den småskaliga vattenkraften uppgår till 2 terawattimmar per år, vilket överstiger elanvändningen i Sveriges tredje största stad Malmö. Av den totala elproduktionen från vattenkraft kommer merparten från Norrland, men när det gäller småskalig vattenkraft är det tvärtom: Den största elproduktionen finns i Götaland och Svealand. Den småskaliga vattenkraften finns där elen används och bidrar till att det finns tillräcklig effekt i elsystemet också i södra Sverige. Slutligen finns de småskaliga vattenkraftverken redan uppbyggda. De utgör därmed inte nya miljöhot utan är en naturlig del av en existerande miljö. Inom den småskaliga vattenkraftsbranschen är man orolig - inte bara för att de ekonomiska förutsättningarna att bedriva verksamheten ska krossas genom att certifikaten tas ifrån dem, utan de riskerar också att regeringen med stödpartier över en natt gör verken kommersiellt helt värdelösa. Hur ska man göra sig av med dem? Vilket ansvar har den tidigare elproducenten? Regeringens förslag att avveckla den småskaliga vattenkraften synes mycket förhastat och outrett i många av sina delar. Jag står självklart bakom alla kristdemokratiska reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 3 i NU17 och reservation 1 i NU21. 0973782197017 GT03100 N 2010-01-01 00:00:00 101091 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09140/#anf42