2347888 GT09140 Riksdagens protokoll 2005/06:140 Tisdagen den 13 juni 2005/06 140 2006-06-13 00:00:00 Utbildning för yrkeslivet debatt vid allmän debattimme 3473D03F-2409-48BB-89CF-2404895DD537 22 ULF NILSSON (fp) fp Fru talman! Jag pratade med en ung kille hemma där jag bor som gick ut gymnasieskolan förra våren. Han sade att han inte hade haft ett riktigt jobb sedan han gick ut skolan. Han sade ungefär så här om sig själv: Det är klart att jag borde ha pluggat mer när jag gick i gymnasiet, men samtidigt hade jag rätt svårt för särskilt matten. Jag pluggade inte i första hand för att komma in på högskolan. Enda gången jag kände att jag trivdes riktigt var när jag hade praktik hos en möbelsnickare en kort period. Men någon sådan utbildning fanns inte på min skola. Han är inte ensam. Han tillhör de 40 % av en årskull som inte når upp till 90 % Godkänd i gymnasiebetyget. Han tillhör dem som inte är förberedda för vare sig yrkeslivet eller högskolestudier. I dag, fru talman, har vi en högkonjunktur, men vi har hög ungdomsarbetslöshet. Det finns många orsaker - dåligt nyföretagande, dyrt för småföretagare att anställa, höga arbetsgivaravgifter och så vidare. En ny politik för företagare skulle utan tvivel ge fler ungdomar fler jobb. Men skolan är också en stor orsak till dagens situation. Fyra av tio når inte gymnasieskolans mål. När det gäller yrkesutbildningar är situationen värre. Hälften slås ut från yrkesutbildningarna. Aldrig tidigare har så många lämnat gymnasieskolan med stympat självförtroende som i dag. Därför är det dags att minska likriktningen i gymnasieutbildningarna. Det måste helt enkelt finnas yrkesutbildningar som ger gedigna yrkeskunskaper. Nu har vi till exempel brist på hantverkare men nästan inga hantverksutbildningar. Sverige hade en gång i tiden en fungerande lärlingsutbildning. Den slogs sönder när företagen inte skulle få vara med i utbildningen. I vårt grannland Danmark utdelas 20 000 gesällbrev varje år, i Sverige ungefär 800. Även efter gymnasieskolan är det viktigt med ordentliga yrkesutbildningar. Högskolan har byggts ut trots akademikerarbetslöshet, men en yrkeshögskola har vi inte fått än, trots att det finns ett väldigt stort behov av det. Vi kan se den kvalificerade yrkesutbildningen, som vi från Folkpartiets sida skulle vilja bygga ut, som ett bra första steg för en riktig yrkeshögskola. Det är helt enkelt dags att uppvärdera praktiskt arbete. Därför föreslog Folkpartiet tillsammans med partierna i Allians för Sverige att en ny gymnasieexamen ska innehålla tre inriktningar: en studieförberedande som ger högskolebehörighet, en yrkesförberedande som ger en yrkesexamen, en lärlingsutbildning som leder till lärlingsexamen med gesällbrev. Det är dags att satsa på yrkesutbildningar som ger gedigna yrkeskunskaper. Ingen ska behöva lämna gymnasiet utan en bra utbildning. 0542573140300 N 2010-01-01 00:00:00 101071 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09140/#anf22