<anforande>
<dok_hangar_id>2347888</dok_hangar_id>
<dok_id>GT09140</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:140 Tisdagen den 13 juni</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>140</dok_nummer>
<dok_datum>2006-06-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Nya villkor för driftsstödet till dagstidningar</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>ACCCA441-B356-4C6C-A8A6-F11547B4A35A</anforande_id>
<anforande_nummer>144</anforande_nummer>
<talare>HENRIK S JÄRREL (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>
Fru talman! I konstitutionsutskottets betänkande 
Nya villkor för driftsstödet till dagstidnignar 
sakbehandlas regeringens proposition med samma rubrik, och utskottsmajoriteten biträder med några smärre justeringar regeringens förslag.
Från moderat synpunkt menar vi dels att regeringens uppdrag åt den pressutredning som i hög grad föregått propositionen knappast har varit att förutsättningslöst utreda verkan av de olika stödformerna utan snarare att putsa på dem, dels att presstödet i sina hittillsvarande former spelat ut sin roll. Vi anför därför i reservation nr 1 några viktiga skäl för att avslå regeringens förslag.
Fru talman! Konkurrensverket studerade effekterna i stort av presstödet år 2003. Det konstaterade i rapporten 
Konkurrens och samarbete inom medierna
 samma år bland annat att presstödets ursprungliga syfte var att bevara ett stort utbud av olika dagstidningar på de lokala marknaderna och att det syftet knappast var uppfyllt. Uppköp och samgåenden har snarare resulterat i viss ägarkoncentration, och ägaren har likväl kunnat påräkna driftsstöd.
Regelverket kan närmast sägas ha försvårat etableringen av nya tidningar och haft en konserverande effekt på tidningsmarknaden. Stödet utgår till tidningar utan utvecklingsmöjligheter som slentrianmässigt bara har anpassat sig till stödformerna utan att driva nödvändiga rationaliseringsåtgärder eller vidareutveckla sin produkt.
Beträffande distributionsstödet noterade Konkurrensverket att dess utformning kan ha hindrat utvecklingen mot en mer rationell tidningsdistribution och bidragit till att företagen i ökad utsträckning anpassat sig efter stödformerna. De största stöden visar sig gå till de största tidningarna i de två största städerna.
Fru talman! Statskontoret har i ett remissvar till den senaste pressutredningen i fråga om det särskilda distributionsstödet på lördagar konstaterat att stödet "inte givit avsedd effekt". Tidningsutgivarna menar att trots ett gott syfte "har stödmodellen inte vara så lyckosam". Liknande erfarenheter redovisar Presstödsnämnden i statistik för åren 2003 och 2004.
Den kommersiella mediebranschen utvecklas och förändras i snabb takt liksom också människors medievanor. Nya tekniker ser dagens ljus och öppnar för nya multimedieplattformar på vilka olika mediekällor kan samsas. Elektroniska nättidningar konkurrerar i allt högre grad med pappersdito.
Vi har från moderat sida svårt att se att det numera skulle finnas rimliga skäl för staten att med i runda tal en halv miljard kronor årligen av skattemedel underhålla en del medieföretag på andras bekostnad. De skattefinansierade subventionerna tycks i stigande grad tillkomma redan vinstrika mediekoncerner, vilket givetvis rubbar konkurrensförutsättningarna för tidningar som saknar presstöd.
Det torde med andra ord finnas utrymme för själv- eller egenfinansiering, inte minst sedan man i ett pm från Dagspresskollegiet år 2003 konstaterat att priset inte tycks ha avgörande betydelse för om ett hushåll håller sig med en tidningsprenumeration eller inte.
Stödet tycks också snedvrida konkurrensförhållandena på marknaden för civiltryck, om man får tro vad Grafiska Företagens Förbund anfört i skrivelse till den senaste pressutredningen.
Fru talman! Det är således hög tid att påbörja avvecklingen av presstödets olika former. Jag ber därför att få yrka bifall till reservation nr 1.
Fru talman! Eftersom detta anförande också torde vara mitt jumboanförande i Sveriges riksdag, icke blott efter denna mandatperiod utan efter fyra mandatperioder och 15 år, skulle jag gärna vilja passa på tillfället genom att rikta ett varmt tack till utskottskamrater, till andra riksdagsledamöter och kolleger, till talmännen för goda insatser, till utskottskanslier i de utskott där jag haft förmånen att verka och till Rikdagsförvaltningen med alla sina förgreningar.
Jag tittar inte minst på riksdagsstenograferna, som utför ett stort arbete genom att tolka vad vi säger, och vad vi inte säger ibland. Jag vill inte minst tacka riksdagens internationella kansli, som jag har haft förmånen att samarbeta en del med genom IPU-engagemanget. Jag vill tacka vaktmästare, lokalvårdare och alla andra som servar oss riksdagsledamöter, och inte minst har servat mig under alla dessa år.
Det ha varit en stor glädje och mycket intressant och lärorikt att ha fått förmånen att vara ledamot av Sveriges lagstiftande församling. För det vill jag verkligen rikta ett varmt och hjärtligt tack till alla dem som jag haft förmånen att komma i kontakt med.
</anforandetext>
<intressent_id>0857394544302</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01KU40</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>101193</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09140/#anf144</protokoll_url_www>
</anforande>
