<anforande>
<dok_hangar_id>2347886</dok_hangar_id>
<dok_id>GT09138</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:138 Fredagen den 9 juni</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>138</dok_nummer>
<dok_datum>2006-06-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Statsminister Göran Perssons mottagande av ett hedersdoktorat (avsnitt 7.3)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>03883DB4-8DCF-49FA-A9EA-925B33117363</anforande_id>
<anforande_nummer>86</anforande_nummer>
<talare>TOBIAS KRANTZ (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Den här historien handlar om Göran Perssons mottagande av hedersdoktoratet i december 2004 - ett hedersdoktorat vid Örebro universitet.
Ordningsföljden i hur detta har gått till är följande: 1999 utsågs Högskolan i Örebro till universitet. Detta skedde med statsministerns direkta medverkan. Det var till och med så att statsministern själv dök upp på plats i Örebro och meddelade den glada nyheten att Högskolan i Örebro skulle bli universitet.
I december 2004 utsågs Göran Persson till hedersdoktor vid Örebro universitet. Promoveringen ägde rum i februari 2005. Motiveringen löd: "Genom att utse Högskolan i Örebro till universitet 1999, visade statsminister Göran Persson prov på såväl mod som förutseende genom att förstå och stödja den potential och vitalitet som Örebro universitet representerar. Hans initiativ och beslut bär nu frukt i det unga universitetet för växande människor."
Detta är, menar jag, en fullständigt unik motivering till utdelandet av hedersdoktorat. Tittar vi igenom de hedersdoktorat och de motiveringar som finns - de finns också i KU:s granskningsmaterial - ser vi att motsvarande motivering inte alls finns med när det gäller utnämning av andra hedersdoktorer. Det har oftast handlat om att ett universitet eller en högskola vill ge ett hedersdoktorat till en person som har gått på universitetet eller högskolan. Man vill visa att man känner stolthet över att personen har gått på det universitetet eller den högskolan.
Det finns ett antal olika omständigheter som jag menar gör att hedersdoktoratet och Göran Perssons mottagning av det är djupt problematiskt.
För det första handlar det om den unika motiveringen, som skiljer ut sig från i stort sett alla andra motiveringar om hedersdoktorat.
För det andra handlar det om den tydliga direkta koppling som finns mellan det faktum att Högskolan i Örebro blev universitet och att Göran Persson fick motta hedersdoktoratet.
För det tredje, herr talman, finns det ett antal andra omständigheter i fallet som pekar på att det här är mycket knepigt och enligt min mening djupt problematiskt.
Det handlar bland annat om att det i den styrelse som finns på Örebro universitet fanns en dominans av socialdemokrater. Rektorn vid universitetet har en bakgrund som socialdemokratisk kommunpolitiker. Också vid tidigare tillfällen hade rektor försökt att få en professor eller dekanus vid universitetet att föreslå att Göran Persson skulle utnämnas till hedersdoktor. Men den personen hade vägrat genomföra detta på grund av att hon ansåg det olämpligt att hamna i den typen av beroendeställning till statsministern som det här skulle kunna innebära.
Det finns alltså ett antal omständigheter som pekar på att det här är en relation som inte är sund och som borde räknas som otillbörlig: den unika motiveringen, den direkta koppling som finns mellan det faktum att Örebro högskola blev universitet och det faktum att det finns ett antal andra besvärande omständigheter som är mycket egendomliga.
Granskningen handlar inte om huruvida vi tycker att hedersdoktoratsystemet i dess helhet är bra eller dåligt. Det granskar inte konstitutionsutskottet. Vi granskar inte heller huruvida det var rätt beslut av Örebro universitet att utdela hedersdoktoratet. Personligen tycker jag att det är pinsamt att ett universitet som ska vara oberoende och självständigt visar den servilitet och det fjäsk för landets statsminister som det här innebär. Men det granskar vi inte heller.
Vi granskar huruvida det var rätt av statsministern att ta emot hedersdoktoratet eller inte. Jag menar att eftersom statsministern har en sådan tyngd och sådan vikt var det mycket olämpligt av honom att ta emot hedersdoktoratet med den unika motivering som skedde. Det var alltså, återigen, inte såsom det brukar vara när det handlar om hedersdoktorat - att ett universitet eller en högskola vill visa att man är stolt över att en person har gått på den högskolan eller det universitetet. Det handlar i stället om en direkt koppling till någonting som statsministern tidigare hade gjort.
Den offentliga debatten har också visat att många har uppfattat det på det sättet. Det har funnits en tydlig intern kritik på Örebro universitet mot att Göran Persson fick hedersdoktoratet, med motiveringen att man skulle hamna i en otillbörlig relation. Ansvaret för den otillbörliga relationen ligger inte bara på Örebro universitet utan också på statsministern. Statsministern har i det här perspektivet enligt min och Folkpartiets uppfattning inte tagit sitt ansvar. Det var olämpligt av Göran Persson att ta emot hedersdoktoratet. Det har försatt honom i en situation där förtroendet för honom kan rubbas när det gäller framtida beslut, bland annat på universitetsområdet. Det var dumt, det var olämpligt och det borde han inte ha gjort. Även om jag kan förstå att statsministern blev glad och upprymd över att bli erbjuden detta hedersdoktorat hade han kunnat tacka nej till utnämningen, precis som framkom under utfrågningen.
Vi pratade tidigare om utnämningspolitiken. Det här är något slags omvänd utnämningspolitik som andra delar av samhället har ägnat sig åt när det gäller statsministern. Jag tycker att det tyvärr är ett tecken på att det finns en osund relation mellan, i det här fallet, vissa delar av statsförvaltningen, universitet, och den exekutiva makten, statsministern. Det finns många bottnar i detta. Vi ska inte gräva i alla dem just nu, men jag menar att vi ändå måste konstatera att statsministern har ett ansvar för den här relationen. Statsministern borde ha avstått från att ta emot den här utmärkelsen, särskilt med den mycket unika motivering som gavs för utmärkelsen.
</anforandetext>
<intressent_id>099373212513</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>100831</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09138/#anf86</protokoll_url_www>
</anforande>
