<anforande>
<dok_hangar_id>2347884</dok_hangar_id>
<dok_id>GT09136</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:136 Onsdagen den 7 juni</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>136</dok_nummer>
<dok_datum>2006-06-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2005/06:419 om uppföljning och redovisning av bredbandsutbyggnad</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>7C63C508-E226-4707-841E-1DB2718663E1</anforande_id>
<anforande_nummer>61</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet ULRICA MESSING (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Först vill jag säga något om kommunernas engagemang. Jag står inte bakom de kommuner som eventuellt har missbrukat stödet, självklart inte. Här får andra titta på om det i sig är skäl att återbetala stödet. Den möjligheten finns, precis som jag sade i mitt inledande svar till Torsten Lindström.
Det är oerhört viktigt att pengarna används på korrekt sätt. Det är en avreglerad marknad. Jag utgår från att marknadens aktörer också känner ett ansvar och en vilja att investera där det finns en möjlighet för de aktörerna att tjäna pengar. Den statliga bredbandssatsningen ska komplettera marknadens aktörer.
Jag vill också säga någonting om det kommunala engagemanget. Det är oerhört viktigt. Det krävs en medfinansiering från kommunen om minst 5 % för ortssammanbindande nät, områdesnät och på en del eftersatta orter om man ska få tillgång till bredbandsstödet. I praktiken har den kommunala medfinansieringen blivit dubbelt så stor.
Det är ändå ett kvitto på att det finns ett engagemang. Det i sig tror jag är avgörande för att de statliga bredbandspengarna också används till att bygga bort vita fläckar och verkligen nå landsorten och glesbygden, precis som syftet är. Om marknadens aktörer inte känner något ansvar är enskilda hushåll otroligt utlämnade om det inte finns en politisk vilja att bygga bort fläckarna.
Jag välkomnar alltså engagemanget från kommunerna.
Uppföljningen och redovisningen av pengarna kommer naturligtvis att fortsätta. Det finns också skäl att titta på hur man kan fördjupa arbetet och utvärdera det ännu bättre. Jag ska ta till mig den kritik som Torsten Lindström har i sin interpellation.
Vi har fört resonemang med Post- och telestyrelsen. Där har man också hjälpt Näringsdepartementet att kartlägga i vilken mån och var de vita fläckarna finns kvar för att få ytterligare underlag. Detta beskriver Torsten Lindström utifrån en tidigare interpellationsdebatt som vi har fört om var vi inte har byggt klart och hur man kan destinera de sista pengarna. Det finns fortfarande mycket pengar kvar av det statliga bredbandsstödet. Dem kan man använda till att bygga i kapp och bygga ihop de vita fläckarna. Där har PTS hjälpt oss med bra underlag för att kunna göra det.
Att det finns pengar kvar är ett kvitto på att både kommuner och operatörer tappade en del av självförtroendet i början av 2000-talet. Det är tråkigt, för hade vi haft lika högt tempo under alla de år som det statliga bredbandsstödet har funnits så hade vi inte pratat om vita fläckar i dag. Men nu får vi fortsätta att bygga bort dem.
</anforandetext>
<intressent_id>0165732384110</intressent_id>
<rel_dok_id>GT10419</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>100365</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09136/#anf61</protokoll_url_www>
</anforande>
