2347884 GT09136 Riksdagens protokoll 2005/06:136 Onsdagen den 7 juni 2005/06 136 2006-06-07 00:00:00 Svar på interpellation 2005/06:384 om konfessionella friskolor interpellationsdebatt 9304883C-57C8-4434-AFF8-BE0A7A7A0C91 220 Statsrådet IBRAHIM BAYLAN (s) s Herr talman! Det är nog ingen som på allvar vill inskränka religionsfriheten i Sverige. Den är en väldigt viktig del av vår demokrati, och det är var och ens rätt och också privatsak att utöva den religion som man själv vill utöva. Jag tror inte att det finns någon i detta land som vill göra det. Ja, det finns väl ett antal människor som vill göra det. Men i det stora hela finns det ett väldigt starkt stöd för religionsfriheten som en omistlig del av vår demokrati. Det är en sak att var och en har den rätten. Jag tycker också att det är en rätt som ska respekteras. Sedan får vi naturligtvis fråga oss vad vi då ska ha skolan till. Vad är uppgiften för den svenska skolan, som vi gemensamt finansierar? Ja, för mig är den uppgiften tvådelad. För det första har skolan ett kunskapsuppdrag som handlar om att förmedla färdigheter och kunskaper till eleverna så att de får en bra start i livet och kan göra sina egna val i livet. För det andra har skolan naturligtvis en demokratisk uppgift, nämligen att också förmedla demokratiska värden. Där kommer vi också in på frågor som handlar om moral och etik. Syftet är att se till att eleverna får en sådan fostran att de också har en respekt för att människor kan vara olika men ändå är lika mycket värda - alltså att man tar hänsyn också till andra människor och deras olikheter. Det har förekommit, som jag sade, en hel del övertoner i debatten kring konfessionella skolor. Min inställning är väldigt tydlig. I den gemensamma sammanhållna skolan finns det ett värde i att barn och elever med olika bakgrund träffas. Det finns ett värde i att undervisningen är allsidig och objektiv. Det kan förekomma religiösa inslag. Det kan det göra också i en kommunal skola. Jag har till exempel besökt skolor där man har bönerum där elever som känner ett sådant behov och vill göra det kan be. Sedan kan det handla om kristendom, islam, judendom eller vilken religion det nu kan vara. Det är frivilligt, och det kan jag tycka är värdefullt. Jag har under de senaste dagarna fått ett antal frågor från journalister om vad jag anser om att man har skolavslutning i kyrkor. Jag har principiellt ingenting emot det. Det bestämmer man i varje skola. För många har detta kanske inte så mycket med religion att göra. För många elever som går på en skolavslutning handlar det kanske om historia och tradition. Och det ska också respekteras. Herr talman! Jag blir inte särskilt klok på Ana Maria Nartis inställning. Här står hon och menar att alla som är emot religiösa skolor är intoleranta och att man borde lägga band på den allmänna debatten. Då finns det intolerans i det också. Det hör till yttrandefriheten att människor faktiskt kan få redogöra för de åsikter de själva har och kan göra det obehindrat så länge de inte kränker någon eller hetsar mot någon annan. Jag har inte för avsikt att säga att detta får man inte göra. Det skulle också vara att kränka den demokrati som Ana Maria Narti ju hänvisar till. Samtidigt kan jag konstatera att det inte var mer än några månader sedan som ett antal ledande folkpartister, däribland Ana Maria Narti, skrev: "Inför totalt stopp för nya religiösa friskolor." Det handlade inte så mycket om det. Det var rubriken på den artikel som ni skrev i DN Debatt. Det står ingenting om religiös fanatism, utan det skulle vara ett totalt stopp för alla nya konfessionella skolor. Åtta månader senare sitter ni i riksdagen och röstar för att införa etableringsfrihet för friskolor. Det möjliggör för varenda extrem grupp att starta exempelvis en fristående förskola. Hur går detta ihop? Det är det som jag tycker är lite obegripligt. 0973474532717 GT10384 N 2010-01-01 00:00:00 100524 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09136/#anf220