2347884 GT09136 Riksdagens protokoll 2005/06:136 Onsdagen den 7 juni 2005/06 136 2006-06-07 00:00:00 Svar på interpellation 2005/06:443 om föräldrastöd interpellationsdebatt 62461442-59B7-431B-A773-0AFE463B566A 197 MARITA ARONSON (fp) fp Fru talman! Tack, herr minister, för svaret. Morgan Johansson refererar till Folkhälsoinstitutet och vad de talar om i sin rapport Nya verktyg för föräldrar . Den har jag också läst. Det är därför jag har ställt frågan. När nu ministern har fått så bra information, först från Torgny Danielssons rapport 1997 som heter Stöd i föräldraskapet och sedan väntat ända till 2005 för att få mer konkreta förslag från Folkhälsoinstitutet, undrar man vad som händer och om det händer lite snabbare. Barn kan inte vänta. Det har gått åtta år. På åtta år kan mycket hända. Vi ser just nu att barn far illa mest varje vecka i Sverige. Vi vet, precis som fastslogs i det förra interpellationssvaret, att ett tidigt stöd är viktigt för barn och föräldrar. Man kan säga att det är kommunernas och regionernas ansvar, men jag tror att det måste till ett startskott från statlig nivå för att det ska bli någon fart på föräldrastödet - eller familjestödet, som vi i Folkpartiet föredrar att kalla det. Vi hade för ett tag sedan Folkhälsoinstitutet och Bris i den tvärpolitiska barngruppen här i salen. Båda visade på att föräldrastöd skulle kunna göra stor nytta för vilsna föräldrar och otrygga barn. Barnombudsmannen har också talat om behovet av föräldrastöd. I rapporten från Folkhälsoinstitutet framhålls att spädbarnsdödligheten har sjunkit och att samtliga fysiska hälsoproblem, utom astma, hos barn har sjunkit även under 1990-talet. Tendensen för barns psykiska hälsa är däremot oroande, särskilt som den psykiska ohälsan är det största enskilda hälsoproblemet i hela åldersperioden 1-44 år. Det är alltså i stor utsträckning både barn och föräldrar som har det jobbigt just nu. Flera studier visar också att psykiska problem har ökat bland barn och unga sedan början av 1990-talet. Undersökningar i åldrarna 16-24 år har visat att oro, ångest och sömnsvårigheter har tredubblats under denna period. Studier av 15-åringar tyder på en ökning av symtom som huvudvärk, magvärk och nedstämdhet med upp till 40 % enligt rapporten från Folkhälsoinstitutet. Vad man säger där och vad andra undersökningar visar är att familje- eller föräldrastöd skulle kunna reducera förekomsten av psykisk ohälsa. Insatser för föräldrar erbjuder en av de främsta möjligheterna att förebygga denna typ av problem. Det finns många bra försök och undersökningar som redovisas bland annat från Finland. Insatser för föräldrar är avgörande. I de flesta samhällen medverkar också andra vuxna och barn till att barn fungerar hyfsat. Ett afrikanskt ordspråk säger: Det krävs en hel by för att fostra ett barn. Tidigare har många varit ansvariga för barnen i vårt land. Sedan har statens ansvar ökat vilket har gjort att rollen för andra som finns runt barnet har minskat. Det har gjort att familjerna har blivit mer sårbara. På det sättet har det blivit jobbigare för barnen. I barnkonventionen står det att konventionsstaterna ska ge lämpligt bistånd till föräldrar och vårdnadshavare så att de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran. De ska särskilt vidta lämpliga åtgärder för att utveckla föräldrarådgivning, vidta lämpliga åtgärder för att bistå föräldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra denna rätt. De ska vid behov utarbeta stödprogram. Tycker ministern att vi lever upp till barnkonventionen i dessa frågor? 0333961113904 GT10443 N 2010-01-01 00:00:00 100501 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09136/#anf197