2347882 GT09134 Riksdagens protokoll 2005/06:134 Fredagen den 2 juni 2005/06 134 2006-06-02 00:00:00 Anpassningar till nya EG-bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd m.m. föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 592B6081-5CED-49B8-AAF7-8DFABD635F55 87 SVEN GUNNAR PERSSON (kd) kd Fru talman! Jag hade häromdagen förmånen att få delta vid Lantbrukarnas Riksförbunds årsstämma i Piteå. En politikerutfrågning med regeringskartellens företrädare jordbruksminister Nykvist, partiledare Ohly och språkrör Eriksson följdes uppmärksamt av oss närvarande. De utfrågade hade var sin skylt där det var skrivet ja på ena sidan och nej på den andra. Frågan ställdes om panelen tycker att lantbrukets företag omgärdas av för många regler. Det var i sanning ett gripande ögonblick när vi såg tre ja-skyltar lyftas mot skyn. Nästa fråga löd: Är ni beredda att minska regelbördan under kommande mandatperiod? Återigen lyftes trenne ja-skyltar. Intet öga var torrt och många valkiga nävar trevade efter näsduken. Kanske hade publikens känslor varit mer återhållna till följd av regeringsunderlagets skylthantering om utdelning av och högläsning ur dagens betänkande varit en del av programmet. Visst är mycket av det som finns i betänkandet nödvändiga anpassningar av svensk lagstiftning till en rad EG-förordningar - också en del förenklingar, som Rune sade - som syftar till att höja säkerheten. Men samtidigt finns en samlad uppfattning hos företrädare för olika branscher inom jordbrukssektorn att den svenska regeringen och dess myndigheter oftast går längre i sina ambitioner än jämförbara konkurrentländer. Branschkollegerna från andra länder undrar många gånger vad vi i Sverige håller på med. Dessutom finns en stor och berättigad oro inför vad olika tillsynsmyndigheter kommer att ta sig till med ideellt slitande, bullbakande funktionärer som bidrar till föreningarnas möjligheter att driva sin verksamhet och stillar suget hos publiken i matchpauserna eller skolklasser som säljer drömmar på torgen i syfte att stärka skolresekassan. Också på många andra områden finns stora farhågor inför hur reglerna kommer att tillämpas. Det finns därför all anledning att framhålla vikten av att tillämpningen av detta mycket omfattande och viktiga regelverk görs med ett stort mått av sunt förnuft och förtroende för enskilda ambitiösa företagare och på olika områden starkt engagerade medborgare. Fru talman! I min ohämmade godhet vill jag erbjuda vänstermajoriteten hjälp att redan nu börja uppfylla löftena från Piteå. Välkomna att ge ert stöd för de förslag som finns i kristdemokraternas och alliansens reservationer till betänkandet! Jag vill kortfattat nämna några av förslagen. Starkt särskiljande regleringar och tillämpningar av regelverket som försämrar konkurrensmöjligheterna för de gröna näringarna bör undvikas. Kontrollen bör i större omfattning grundas i riskbedömningar där företagens storlek, verksamhetens art, förekomsten av kvalitetssäkringssystemen och tidigare prestationer har avgörande betydelse. Det innebär att mer tid kan ägnas åt att förebygga och åtgärda de verkliga problem som finns. Kostnaderna för den lagreglerade och grundläggande kontrollen bör i huvudsak vara skattefinansierad, och avgifterna för förnyade inspektioner till följd av avvikelser från regelverket bör inte överstiga rimligt självkostnadspris. Avgiften bör naturligtvis bara tas ut för besök som verkligen äger rum. Oanmälda besök där företagaren inte finns på plats bör inte debiteras över huvud taget. Det finns också jordbruksföretag som kommer att bli klassade i flera nya kategorier, exempelvis foderföretag. Då menar vi att de inte ska behöva betala för ny registrering av redan befintlig verksamhet bara för att de hamnar i en ny kategori. Det är också viktigt att samrådet mellan de centrala myndigheterna inom områdena livsmedel, foder, djurhälsa och djurskydd är omfattande liksom bevakningen av hur EG-bestämmelserna tillämpas i andra länder. De inspektioner som behöver göras till följd av denna stora mängd av olika förordningar ska i så stor utsträckning som möjligt samordnas till ett och samma tillfälle. Sist men inte minst har Lagrådet varit starkt kritiskt till hur straffbestämmelserna är utformade. Det menar att det av lagtexten klart bör framgå vilka EG-bestämmelser, förordningar och artiklar som är straffsanktionerade. Det är ett grundläggande krav för att den enskilde ska ha möjlighet att förutse vad som är straffbart. När det gäller exempelvis miljöbalkens sanktionssystem har man tagit hänsyn till den typen av kritik från Lagrådet. Men när det gäller innehållet i den lagstiftning som vi behandlar i dag avstår man från att fullfölja och att skriva in det tydligt i lagtexten, och det är en stor brist. Så kan vi lätta bördan när det gäller regler och byråkrati utan att det viktiga och nödvändiga arbetet med skydd och säkerhet för djur och människor undergrävs. Till hugnad för resfebriga kolleger nöjer jag mig avslutningsvis med att yrka bifall till allianspartiernas reservation 23. 0758217192418 GT03128 N 2010-01-01 00:00:00 100198 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09134/#anf87