<anforande>
<dok_hangar_id>2347882</dok_hangar_id>
<dok_id>GT09134</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:134 Fredagen den 2 juni</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>134</dok_nummer>
<dok_datum>2006-06-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>940010A4-5F45-4A70-8CBE-DC073DA3E557</anforande_id>
<anforande_nummer>23</anforande_nummer>
<talare>BRITTA RÅDSTRÖM (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Skatteutskottet har i många år engagerat diskuterat hur vi ska bekämpa det utbredda skattefusk - eller som jag skulle vilja kalla det: skattebedrägerierna - som förekommer i flera olika branscher på olika sätt. Det kan vara undanhållande av arbetsgivaravgifter, anställdas skatter, mervärdesskatter med mera. Regeringen har redan vidtagit en del åtgärder för att bekämpa svartarbete och annat skattefusk. De finns redovisade i vårpropositionen 2006.  
Jag ska ge några exempel. Några har redan nämnts här i dag.
Det är stärkt skattekontroll med särskilda insatser för att öka kontroll inom byggbranschen och motverka skatteplanering över landsgränserna. 
Det är typgodkända kassaregister och rätt för Skatteverket att göra oanmälda besök. 
Det är kamp mot svartarbete genom ett förslag att företag i restaurang- och frisörbranscherna ska föra personalliggare, vilket vi har diskuterat alldeles nyss.
Det är en ren byggbransch utan fusk, alltså den fråga om omvänd momsskyldighet i byggbranschen som vi nu debatterar och sedan ska besluta om.
Momsfusket eller bedrägeriet inom byggbranschen består i att företag som utför byggtjänster och hyr ut arbetskraft för byggtjänster tar ut moms av sina kunder och sedan låter bli att redovisa och betala momsen till staten. Samtidigt kan förvärvaren utnyttja sin rätt att göra avdrag för ingående moms. Enligt beräkningar handlar det om cirka en halv miljard kronor årligen. Genom att arbetsinkomster undandras också från inkomstbeskattning blir det totala skattebortfallet betydligt högre och drabbar förutom staten också kommunerna.
Skattefusk bidrar till att snedvrida konkurrensen, som har nämnts tidigare, till nackdel för de sjysta och seriöst arbetande byggföretagen.
Herr talman! I propositionen föreslås att bestämmelse om omvänd skattskyldighet införs i mervärdesskattelagen för att förhindra den här typen av fusk. Omvänd skattskyldighet innebär att den som förvärvar en vara eller en tjänst blir skattskyldig i stället för leverantören eller den som tillhandahåller tjänsten, säljaren. Han blir alltså skyldig att redovisa och betala moms till staten.
Vid omvänd skattskyldighet får säljaren inte längre tillgång till momsbeloppet som han i strid mot regelverket ges möjlighet att behålla.
I propositionen föreslås lagändringar som ska försvåra skattefusk inom byggsektorn. Förslaget innebär alltså i princip att ett byggföretag som köper byggtjänster av ett annat företag får ansvaret att betala in mervärdesskatten i stället för det företag som tillhandahåller tjänsten.
Som tidigare nämnts har försök gjorts att åstadkomma förbättringar, men företrädare för byggsektorn har framfört att det är svårt att administrera kontroll av underleverantörer mer än ett led ned i en entreprenadkedja. De åtgärder som har vidtagits inom byggbranschen är hittills därför inte tillräckliga.
En begränsning av förslaget att bara omfatta byggbranschen beror bland annat på att undandragandet av mervärdesskatt inom byggsektorn är stort och väldokumenterat. Regeringen, och i detta fall också utskottet, har då tyckt att det är motiverat med en särlösning för den sektorn.
Det kan tilläggas att för att man ska få tillstånd att besluta om regler som avviker från det sjätte mervärdesskattedirektivet ska åtgärden i fråga ha begränsad omfattning. Det kan alltså inte omfatta flera branscher.
Regeringen har också i propositionen eftersträvat så stor tydlighet som möjligt i regelverket. Utskottet konstaterar att den administrativa hanteringen av mervärdesskatten för berörda företag i viss mån blir mer komplicerad och betungande. 
Enligt utskottets mening finns det anledning att vara uppmärksam på de tillämpningsproblem och administrativa problem som den omvända skattskyldigheten kan ge upphov till för företagen.
Utgångspunkten är att det måste finnas en beredskap för att lösa eventuella problem som dyker upp.
Herr talman! I de länder i Europa som redan tillämpar den omvända skattskyldigheten är, såvitt jag vet, erfarenheterna mycket goda. Med hänsyn till att genomförandet förutsätter beslut inom EU föreslås att lagändringen ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Avslutningsvis vill jag säga att vid det skatteseminarium som LO höll för utskottet den 11 maj där många ledamöter deltog, konstaterades utan protester att omfattningen av fusk beror på möjligheterna till det. Det kan vara att upptäcktsrisken är liten och att sanktionen är liten. Ökad kontroll är ett mer effektivt sätt att minska svartjobb och fusk än att sänka skatterna.
Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
</anforandetext>
<intressent_id>0741187745315</intressent_id>
<rel_dok_id>GT03130</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>100134</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09134/#anf23</protokoll_url_www>
</anforande>
