<anforande>
<dok_hangar_id>2347881</dok_hangar_id>
<dok_id>GT09133</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:133 Torsdagen den 1 juni</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>133</dok_nummer>
<dok_datum>2006-06-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Riksdagen i en ny tid</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>79C44D12-F403-4B53-B8C9-D2C13F01550A</anforande_id>
<anforande_nummer>40</anforande_nummer>
<talare>CARL B HAMILTON (fp) replik</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Låt mig bara säga något beträffande grön- och vitböckerna. Jag ska återigen försöka konkretisera det hela. Jag har ju debatterat med till exempel statsministern i vilken utsträckning EU ska ha en gemensam energipolitik. Han är väldigt inriktad på att det ska vara mellanstatligt. Varje land ska bestämma om sin egen mix av kärnkraft och naturgas och så vidare.
Jag tror tvärtom att det skulle vara bättre om man hade en ökad samordning och en mer gemensam energipolitik, bland annat för att kunna hantera Rysslands aggressiva politik på detta område. Jag tror att den debatten hade vunnit på om man i slutändan skulle ställa de två alternativen och verklighetsbeskrivningarna, avvägningarna, dilemman, mot varandra i en votering. Det är först då som det blir riktigt bett i det hela.
Europadebatten vinner inte på att bli utslätad och att man avstår och söker sätta konsensus framför konflikt på det sätt som Göran Magnusson gör. Jag tror inte att debatten vinner på det.
</anforandetext>
<intressent_id>0477013214601</intressent_id>
<rel_dok_id>GT03100</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>99951</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09133/#anf40</protokoll_url_www>
</anforande>
