<anforande>
<dok_hangar_id>2347881</dok_hangar_id>
<dok_id>GT09133</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:133 Torsdagen den 1 juni</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>133</dok_nummer>
<dok_datum>2006-06-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Forskning och ny teknik för framtidens energisystem</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>2ACC5FA8-9540-4CA7-AD93-7DE26F1C38BA</anforande_id>
<anforande_nummer>186</anforande_nummer>
<talare>INGEGERD SAARINEN (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 8.
Målet för forskning, utveckling och demonstration på energiområdet ska vara att bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna, instituten, myndigheterna och näringslivet. Det är kunskap som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige och utveckla teknik och tjänster som svenskt näringsliv kan kommersialisera i Sverige och på andra marknader.
Då är det bland annat angeläget att förbättra riskkapitalförsörjningen. Energiområdet är alldeles särskilt eftersatt då det gäller tillgång på riskvilligt kapital för investeringar i tidiga kommersiella skeden. Insatserna för tillförsel av sådant riskkapital ska därför ges högre prioritet.
Dessutom bör Energimyndigheten få ett tydligare uppdrag att stödja kommersialisering av idéer och forskningsresultat på energiområdet.
För närvarande finns det 28 kompetenscentrum. Fem av dem är verksamma inom energiområdet med stöd av Energimyndigheten. Det här är en samverkansform som bör vidareutvecklas. I dessa delar är jag överens med propositionen.
Med anledning regeringens förslag om energipolitiska insatser på klimatområdet, och när det gäller bilateralt och multilateralt samarbete kring Kyotoprotokollets flexibla mekanismer tycker Miljöpartiet att det är angeläget med en vetenskaplig granskning av dessa projekt och deras effekter. Det har ibland framförts kritik mot kvaliteten på de här insatserna. 
Vidare anser vi att dessa projekt inte får ha lägre kvalitet än vanliga biståndsprojekt. De måste ha en bra kvalitetsgranskning. Därför tycker vi att Sidas delaktighet i projekten och i utvärderingen av dem viktig.
Fru talman! Jag anser att riksdagen ska agera för att Vattenfall ska minska sina koldioxidutsläpp och inte investera i ny kolkraft eller brunkolkraft. Företagets projekt kring koldioxidseparation och förvaring anser jag inte legitimerar planerna på att bygga nya kolkraftverk. Denna teknik kan i bästa fall användas på framtida kolkraftverk - inte på dem som byggs i dag. Därför kan den tekniken inte få ned koldioxidutsläppen från kolkraftverk som byggs i dag eller som finns i dag. 
När det gäller kravet på laxtrappor anser jag att alla regleringsföretag ska bygga laxtrappor eller andra fungerande vandringsvägar vid alla dammar och kraftverk så att fisken kan vandra fritt. Det gäller också Vattenfall.
Solenergins stora potential när det gäller energiförsörjningen och omställningen av energisystemet måste tillvaratas. Regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att föreslå åtgärder som leder till en snabbare och mer långsiktig utbyggnad av solvärme i Sverige. Utredningen bör bland annat hämta intryck från det arbete som bedrivs i Österrike och Tyskland på detta område.
Jag tycker också att det finns behov av att analysera effekterna av den omfattande utbyggnad av värmepumpar som skett under de senaste åren. Antalet värmepumpar i det svenska energisystemet har under flera år ökat markant. Detta kan få konsekvenser för effektförbrukningen i samband med mycket kallt väder. Värmepumparna dimensioneras för att klara husets värmebehov under större delen av eldningssäsongen, men de klarar normalt inte att täcka hela värmebehovet under de kallaste dygnen. Värmebehovet måste då täckas av tillsatsenergi, vanligen genom en elpatron som finns installerad i systemet. Nettoeffekten på den totala effekt- och energianvändningen vid kall väderlek av den ökande användningen av värmepumpar borde därför få en analys.
</anforandetext>
<intressent_id>0235494367806</intressent_id>
<rel_dok_id>GT03127</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>100097</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09133/#anf186</protokoll_url_www>
</anforande>
