2347879 GT09131 Riksdagens protokoll 2005/06:131 Tisdagen den 30 maj 2005/06 131 2006-05-30 00:00:00 (forts.) Vissa konkurrenspolitiska frågor (forts. NU16) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 4618E8F9-AA3E-4128-805B-20CB67A5B1BA 94 ANNE LUDVIGSSON (s) s Fru talman! I dagens betänkande redogörs för de senaste årens riksdagsbehandling av beslut inom konkurrenspolitiken. Här redogörs också för de åtgärder som regeringen har vidtagit. - Regeringen har faktiskt vidtagit åtgärder. - Det redogörs också för pågående arbete i Regeringskansliet och för det ganska omfattande utredningsarbete som också pågår. Det här är ett välskrivet faktabaserat och väl läsvärt betänkande. Det innehåller också 25 motionsyrkanden. Det är en något ensidig och förenklad bild som målas upp av mina borgerliga kamrater i utskottet. Vi socialdemokrater delar inte den bilden. Det hänger naturligtvis ihop med att vi har en annan ideologisk grund. Sedan 1990-talets början har konkurrensen på den svenska marknaden förbättrats. Det har skett tack vare teknisk utveckling, en ökad och liberaliserad världshandel, regelreformering och konkurrens inom tidigare monopolmarknader och naturligtvis också det svenska medlemskapet i EU. Medvetenheten om konkurrensens betydelse för konsumenternas välfärd och den ekonomiska tillväxten har också ökat under senare år. Vi är ganska överens om att konkurrensen är en stark drivkraft för utveckling av nya produkter och för ett innovativt företagsklimat. Sverige är ett litet land med begränsade resurser, men detta till trots är Sveriges internationella konkurrenskraft stark. Svensk industri och svenska företag har hävdat sig väl i konkurrensen på världsmarknaden. Den svenska marknaden är nu en del av EU:s inre marknad och EU:s konkurrensregler ska gälla även i Sverige. Därför har det under de senaste åren gjorts en rad förändringar för att anpassa och modernisera konkurrenslagen och anpassa den till de EU-förordningar som finns på området och för att effektivisera konkurrensarbetet. Det har gjort det möjligt att förstärka övervakningen av allvarligare konkurrensbegränsningar, som till exempel karteller. Eftersom det finns motioner om detta vill jag säga att när offentliga aktörer agerar på konkurrensmarknader ska det inte ske på ett otillbörligt sätt så att det hämmar privat företagande. Statliga stöd får inte snedvrida konkurrensen. EU:s regler på området ska beaktas av alla parter i Sverige och övriga EU. Jag tror däremot att det är fullt möjligt för offentliga aktörer att genom sitt upphandlingsförfarande bidra till till exempel innovation och förnyelse och på olika sätt främja konkurrensen. Nutek och Vinnova har fått regeringens uppdrag att titta på detta. Det ska bli spännande att se den redovisning som ska komma redan den 1 oktober. Fru talman! Konsumentperspektivet är en viktig del inom konkurrenspolitiken, vilket vi socialdemokrater vill poängtera. Konsumenternas makt behöver stärkas. Vi behöver starka konsumenter, men alla konsumenter är inte starka. Där har vi som politiker ett ansvar. Som ett exempel på detta kan man nämna det beslut som vi fattade förra våren om utökade skadeståndsmöjligheter och förlängd preskriptionstid. Jag tycker att det är glädjande att alltfler blir medvetna om att konkurrens till nytta för konsumenterna måste ses i ett större sammanhang. Det handlar inte bara om prisnivån. Det rör frågor som kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Det handlar om konsumenternas ställning på avreglerade marknader och konsekvenser för medborgarna vid den ökande konkurrensen inom dagligvaruhandeln. Detta tas upp i flera s-motioner och i en v-motion. För övrigt är de flesta motionerna likalydande med de motioner som utskottet har behandlat tidigare under mandatperioden. Även i det här betänkandet framkommer en tydlig skiljelinje mellan majoritetens syn på konkurrens, alltså s, v och mp, och de övriga partiernas. Det framgår också av de fem borgerliga reservationerna. Fru talman! Frågor rörande om- och avregleringar som tas upp i flera s-motioner har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete. En rad förslag som framkom i Regelutredningens betänkande efter ett brett remissförfarande bereds nu inom Regeringskansliet. Vissa förslag har redan hanterats, vilket redovisas i betänkandet. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att dra lärdom av de erfarenheter som gjorts och att man har en helhetssyn så att alla aspekter och effekter av en om- och avreglering beaktas i det kommande arbetet, speciellt från ett konsument- och medborgarperspektiv. Frågan om konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor har utskottet haft på sitt bord under flera år och också gett regeringen i uppdrag att agera på eftersom vi ser att det finns problem. Frågan är viktig, men den inrymmer också stora avvägningar mellan intresset av effektiv konkurrens och andra samhälleliga intressen till nytta för medborgare och kommuninvånare. Vissa aktiviteter inom den kommunala verksamheten har till exempel olika sociala funktioner. De måste kunna fortsätta att finnas. Vi socialdemokrater inser att frågan rymmer många olika aspekter och infallsvinklar. Utskottsmajoriteten delar därför regeringens bedömning att den här frågan bör bli föremål för en utredning som kan behandla frågan om konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor i ett bredare perspektiv. Det viktiga i sammanhanget är att kommunerna följer kommunallagen; där kan vi alla hjälpas åt. Jag vill också ta upp konkurrensen inom dagligvaruhandeln. Den här frågan har varit föremål för en utredning av riksdagens utredningstjänst. Vi har i utskottet också lyssnat till både Konkurrensverket och Konsumentverket i den här frågan. Den svenska dagligvaruhandeln karakteriseras av hög koncentrationsgrad i samtliga förädlingsled. Handelsblocken hålls samman genom direkt ägande, samarbetsavtal, köptrohetsklausuler, hyresavtal med mera. Vi kan också se en ökande andel av egna märkesvaror. Sammantaget ser jag detta som oroande för konkurrensen, för kvalitet, säkerhet och mångfald ur ett konsumentperspektiv. Håkan Larsson har redogjort för situationen för Vihandlarna. Vi socialdemokrater anser att man inte bara kan fokusera på prisnivå och prisutveckling när det gäller dagligvaruhandeln. I ett konsumentperspektiv är också service, kvalitet, säkerhets- och miljöaspekter viktiga, och regeringen bör noga följa utvecklingen inom dagligvaruhandeln både vad gäller konkurrens och tillgänglighet. För att man ska se helheten är det viktigt med ökad myndighetssamverkan mellan Konsumentverket, Boverket och Konkurrensverket just för att få till stånd konkurrens till nytta för konsumenterna. Otvivelaktigt är att konkurrenspolitiken kan utvecklas och att det finns mer att göra. Vilka förslag finns då i borgarnas reservationer som kan gynna konsumenterna? Ja, läser man dem så finner man att det handlar om ökad avreglering, om privatisering av statliga och kommunala företag och om att bryta upp statliga monopol som sjukvård, skola och åldringsvård. Innebär det också att man vill konkurrensutsätta utbildning och forskning? Ser man detta som vilka varor som helst som kan köpas och säljas, och finns det någon tanke på konkurrens till nytta för konsumenterna i de borgerliga alternativen? Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer. 0708565346310 GT01NU16 N 2010-01-01 00:00:00 99702 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09131/#anf94