<anforande>
<dok_hangar_id>2347879</dok_hangar_id>
<dok_id>GT09131</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:131 Tisdagen den 30 maj</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>131</dok_nummer>
<dok_datum>2006-05-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts.) Vissa konkurrenspolitiska frågor (forts. NU16)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>A54A10B5-EB85-40B6-96D1-D21FACC9890A</anforande_id>
<anforande_nummer>93</anforande_nummer>
<talare>HÅKAN LARSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 5. Jag står självfallet även bakom övriga reservationer där Centerpartiet finns med. 
En väl fungerande konkurrens är av stor betydelse för att samhällsekonomin ska fungera väl. Olika typer av karteller och oligopol kostar samhället, och därmed medborgarna, mycket stora summor. Det är därför det är så viktigt med en fungerande konkurrenspolitik. 
Som Lars Lindén sade i det tidigare anförandet hade tidskriften Fokus i sitt senaste nummer en serie artiklar om karteller inom olika branscher. Det var inom dagligvaruhandeln, bankerna, byggbranschen och energibranschen. Enligt artikelförfattarna kan man beräkna att konsumenterna betalar mellan 65 och 130 miljarder kronor mer än vad de kanske borde göra. Summan kan säkert diskuteras, men att det krävs en väl fungerande konkurrenspolitik understryks av det här, liksom vikten av att bekämpa karteller och oligopol och att pressa ned överpriserna.
Nyligen fick utskottet en utmärkt rapport som vi beställt från Riksdagens utredningstjänst om konkurrensen inom dagligvaruhandeln. Den tänkte jag ta upp lite grann i det här anförandet.
Uppdelningen av marknaden mellan de tre stora detaljhandelsblocken Ica, KF och Axfood gör det svårt för nya aktörer att ta sig in och få del av marknaden. Det har inte minst Vihandlarna fått erfara under senare tid sedan de valde att lämna Axfood och i stället använda Bergendal som sin grossist. Genom att de i många fall har andrahandskontrakt på de lokaler som de finns i och Axfood har förstahandskontraktet har de hamnat i något som liknar en utpressningssituation. Om de inte köper sina produkter från Axfood åker de ut ur sina affärslokaler.
Det är ett exempel på att vi måste få regler som gör det lättare för fria handlare och uppstickare av olika slag på det här området att etablera sig så att vi får en reell konkurrens. Man bör analysera hur det ska ske.
Man kan fråga sig om det är rimligt att en enskild handlare ska kunna sägas upp av hyresvärden om han eller hon inte köper sina varor av hyresvärden. Det är inte rimligt. Ett starkare besittningsskydd för andrahandshyresgäster av kommersiella lokaler kan vara en väg att gå, vilket framgår av rapporten från utredningstjänsten.
Det borde vara viktigt att vi genom ett tillkännagivande anmodar regeringen att vidta åtgärder så att vi får en bättre konkurrens på det här området. Annars är risken stor att maktkoncentrationen till de tre stora grossisterna förstärks ytterligare. Då blir det ännu svårare att få en bra konkurrens som gör att priserna hamnar på rätt nivå.
</anforandetext>
<intressent_id>0899795917517</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01NU16</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>99701</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09131/#anf93</protokoll_url_www>
</anforande>
