2347879 GT09131 Riksdagens protokoll 2005/06:131 Tisdagen den 30 maj 2005/06 131 2006-05-30 00:00:00 (forts.) Vissa konkurrenspolitiska frågor (forts. NU16) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt FB317F8C-EB47-4364-9A91-8AD5F5373953 92 LARS LINDÉN (kd) kd Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 3. Det finns en handlingsförlamning i vänsterblocket när det gäller frågor om förbättrad konkurrens och åtgärder mot kartellbildning som oroar oss kristdemokrater - och även hela alliansen. En granskning som tidningen Fokus presenterade i sitt senaste nummer visar att kartellbildningar och bristande konkurrens kostar de svenska konsumenterna mellan 65 och 130 miljarder kronor varje år i förhållande till jämförbara länder inom EU. Till exempel betalar vi, var och en varje år, 772 kr för mycket för den mat vi köper i affären. Bankerna tar ut 3 308 kr för mycket i avgifter och räntor. Byggkostnaderna är 2 206 kr högre än de borde vara - per person och år alltså enligt den här tidningen. Konkurrensverket har konstaterat att genomsnittligt betalar svenska barnfamiljer 30 000 kr mer om året för sina nödvändiga hushållskostnader än barnfamiljer i jämförbara EU-länder. Barnfamiljerna skulle bli de stora vinnarna på förbättrad konkurrens. Inte helt oväntat är det Socialdemokraternas politiska klåfingrighet som bland annat sätter käppar i hjulen för konkurrensen. I Konkurrensverkets rapport berättas bland annat om hur stängningen av Barsebäck försämrat konkurrensen på elmarknaden. Rapporten berättar om svårigheter för småföretag att delta i offentliga upphandlingar och om de problem som den nya stopplagen skapar inom hälso- och sjukvården. Det behövs en politisk kursändring för att förbättra konkurrensen och sänka priserna i Sverige. Det finns också konkurrensproblem inom den privata sektorn. Till exempel behöver det bli lättare för den enskilda konsumenten att överblicka olika erbjudanden från banker och försäkringsbolag samtidigt som steget att byta bank måste göras mindre. Om inget oförutsett inträffar när kammaren senare röstar om detta betänkande kommer vänsterblocket att rösta nej till alla de förslag som bland annat Konkurrensverket lagt fram för att göra det billigare att leva och bo i Sverige och för att höja kvaliteten på de varor och tjänster vi erbjuds som medborgare och konsumenter. Det är ett stort ansvar som majoriteten tar när den säger nej till besparingar på 2 500 kr per månad för en barnfamilj - 30 000 kr per år, som jag sade. Det är många, framför allt LO-familjer, som hindras från att åka på semester på grund av vänsterblockets styvnackade motstånd mot alla åtgärder som kan vidtas för att öka konkurrensen och sänka priserna i Sverige. Det finns alltför många brister i konkurrensen i dag i vårt land. Trots att det gjorts många studier som visar att de privatdrivna sjukhusen haft övervägande positiva effekter på vården, och att de inte skapat några gräddfiler, väljer vänsterblocket, av enbart dogmatiska skäl, att sätta stopp för den entreprenörsanda som uppskattats av både personal och patienter. Samtidigt visar Konkurrensverkets granskning av konkurrensen i Sverige att det snarare är bristen på privata alternativ som är ett problem för den svenska vården. De två vårdcentraler i min hemkommun Timrå som det röda landstinget i Västernorrland tvingats lägga ut på entreprenad - tvingats - efter en flerårig katastrofal utveckling till ett fullständigt kaos, skulle aldrig den röda majoriteten av timråbor vilja lämna tillbaka driften av till landstinget igen. Man har fått nog av det. Nu ser man vad man kan få ut av skattepengarna med en entusiastisk entreprenör och en numera lika entusiastisk personal. "Vi jobbar mycket mer nu men det är dubbelt så roligt", sade en distriktssköterska till mig när jag intervjuade henne om nyordningen på våra vårdcentraler. Det behövs alternativ och möjligheter för olika typer av företag att organisera och bedriva verksamhet med hälso- och sjukvård, konstaterar Konkurrensverket i sin senaste rapport. Men landstinget ska kontrollera, självklart! Sverige är det enda land i hela OECD som har monopol på apoteksverksamheten. Detta monopol kostar också våra medborgare stora pengar. Plan- och bygglagen nämndes tidigare här. Tyska Lidl ville etablera sig i Åre. De hittade den perfekta tomten: 6 600 kvadratmeter nära järnvägsstationen. De bjöd 6,6 miljoner kronor, men Åre kommun tackade nej. Kommunen hade ett nära samarbete med Konsum och hade gett dem löfte om att få köpa tomten för 1 kr. Sedan fallet tagits upp i länsrätten tvingades Konsum höja budet men fick ändå tomten för 2 miljoner kronor jämfört med Lidls 6,6 miljoner. Vad plan- och bygglagen kostade åreborna i uteblivna prissänkningar på mat förtäljer inte historien. Asfaltskartellen är Konkurrensverkets största fall hittills i byggbranschen men anses bara vara toppen av ett isberg, som nämndes av en talare tidigare. Elva företag har stämts i härvan, och Konkurrensverket kräver 1,6 miljarder kronor i konkurrensskadeavgift. Sedan kartellen avslöjades har priserna sjunkit med 15 %, men asfalten är fortfarande dubbelt så dyr som på kontinenten. Regeringens egen byggsamordnare gör bedömningen att priserna inom byggbranschen ligger 30 % för högt. Branschen sägs skapa en god grogrund för karteller. Det finns få aktörer och gott om regelkrångel. Vi kristdemokrater föreslår i detta betänkande bland annat startlag i stället för stopplag inom vården, att kriminalisera kartellsamverkan, avveckling av snedvridande företagsstöd och ökad transparens kring kommunala företag. De stora offentliga monopol som för närvarande svarar för tjänsteproduktionen inom sjukvård, skola, åldringsvård etcetera bör stegvis avregleras så att en privat tjänsteproduktion inom dessa områden kan utvecklas. Det är också viktigt att kommunal eller annan offentlig verksamhet inte konkurrerar ut jobb eller hindrar tillväxt i privat verksamhet. Vi anser att de bestämmelser i olika lagar som förhindrar uppkomsten av konkurrerande alternativ till det rådande monopolet i det allmännas regi bör ses över. Detta skulle skapa möjligheter för en mängd småföretagare att utveckla och expandera egna verksamheter inom tjänstesektorn i form av kooperativ eller egna företag. Inte minst för de kvinnor som nu till stor del svarar för den offentliga välfärdsproduktionen vore det positivt att övergå från att vara anställd till att bli egen företagare. Om fler aktörer tillåts komma in på områden som nu är stängda för privata alternativ kommer det att leda till ökad konkurrens, vilket innebär en effektivare användning av skattemedel. Enligt vår uppfattning skulle det dessutom leda till en förstärkt småskalig företagsamhet, närhet i omsorgen, ökad valfrihet och en förbättrad välfärd för medborgarna. Privata företag måste förtjäna sina kunder, annars får de ta ned skylten, till skillnad från offentliga verksamheter som ibland drivs med stora underskott i både kvalitet och ekonomi, vilket då får betalas av medborgarna via högre skatter och låg kvalitet. Fru talman! Det finns, som jag sa i min inledning, en handlingsförlamning i vänsterblocket när det gäller frågor om förbättrad konkurrens och åtgärder mot kartellbildning som oroar oss kristdemokrater och alliansen. Fru talman! För övrigt anser jag, med tanke på de brister jag påtalat inom regeringspolitiken i detta ämnesområde och de andra brister som finns, att regeringen bör bytas ut den 17 september. 0393583311409 GT01NU16 N 2010-01-01 00:00:00 99700 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09131/#anf92