2347874 GT09126 Riksdagens protokoll 2005/06:126 Torsdagen den 18 maj 2005/06 126 2006-05-18 00:00:00 Kommunal demokrati och kompetens föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 79245445-6CE6-4B94-9D43-E083F3E5FAE7 115 GUSTAV FRIDOLIN (mp) mp Fru talman! Efter den föregående klasskampsdebatten känns kanske den här debatten mer avstämd, men den handlar faktiskt om själva förutsättningen för varje kamp, nämligen möjligheten till demokrati. Det sägs att Winston Churchill en gång sade att demokrati är det sämsta styrelseskicket bortsett från alla andra. När jag hör det tänker jag att också stora män kan tänka förvånansvärt små tankar. Jag vill nog säga att demokrati inte alls är ett dåligt styrelseskick, även om man ibland kan hamna i minoritet. Det är ett väldigt bra styrelseskick, både eftersom det är det enda anständiga sättet att styra en förening, ett företag eller ett land - alla får vara med och bestämma och allas röst får höras - och eftersom det är det mest effektiva sättet att styra en organisation eller ett land på. Det är effektivt så till vida att när allas röst får höras tar man också de bästa besluten. Vi kan se detta i vårt eget tämligen demokratiska land. Vi kan se bostadsområden där man har glömt att planera in dagis eller lekplatser helt enkelt för att barnfamiljerna inte varit med i planerandet av området. Allas röst fick inte höras, och resultatet blev att allas behov inte blev tillgodosedda. Vi kan se det när den demokratiska förankringen saknas i ett beslutsfattande. I konstitutionsutskottet har vi fått följa historien om Heby kommuns länstillhörighet. Vi som inte bor i Heby har kanske då och då förvånats över att denna praktiska fråga har vållat så stor debatt i kommunen att den till och med har lett till bildandet av ett parti som ställt majoriteter på ända i kommunen. Men när man tänker på att det hela inte bara handlar om vilket län man ska tillhöra utan också om känslan att någon annan bestämde över en - att man blev överkörd och att beslutet inte gick demokratiskt rätt till - förstår man varför frågan har haft så stor sprängkraft. I ett effektivt beslutsfattande låter man alla höras. Det kan leda till att vissa hamnar i minoritet och att någon blir överkörd, men i så fall får man veta varför. Man har fått möta argumenten, och man har förlorat i en demokratisk omröstning. Då har man också en helt annan möjlighet att acceptera att man har förlorat - som en del kommer att få göra efter folkomröstningen om trängselskatt i den här staden senare i år. Det blir en sann demokratisk process. Fru talman! Efter dessa inledande lovord över demokratin vill jag konstatera att det här betänkandet behandlar ganska få frågor substantiellt. Anledningen är att det finns två stora utredningar som tittar på den kommunala demokratin: Ansvarskommittén och Grundlagsutredningen. Flera av de här frågorna har vi också debatterat här i kammaren förut, och därmed kan vi avstyrka ett rätt stort antal motioner som behandlas i förenklad ordning. Låt mig orda något om tre av de punkter som vi trots allt behandlar i det här betänkandet. Om punkt 2, minoritetsåterremiss, har vi haft debatt förut. Om man nu har ett instrument för att en minoritet i en kommun ska kunna återremittera ett förslag måste det instrumentet också innebära att minoriteten får formulera anledningen, motivet, till att förslaget återremitteras. Därför har vi reservation 1, som jag härmed yrkar bifall till. En likadan reservation hade vi också under förra årets behandling, men omständigheter i kammaren gjorde att den inte vann bifall då. Jag hoppas vi har mer tur med oss i morgon. Punkt 3 handlar om kommuners rätt att besluta sitt eget namn. Det är ett typexempel på en fråga som, om man vill, kan aktualiseras såväl i Ansvarskommittén som i Grundlagsutredningen. Jag blev lite förvånad när utskottets majoritet ville avstyrka frågan substantiellt och inte bara hänvisa den till de utredningar som faktiskt finns och låta dem få titta på detta. Därför har jag gjort en motivreservation, där jag avstyrker motionen men hänvisar till utredningarna och inte till argument mot motionen. För tids vinnande yrkar jag dock inte bifall till den. Punkt 4 handlar om brukarinflytande för äldre. Den motion, K439, av Jan Björkman med flera socialdemokrater, som är skriven och behandlad i det här sammanhanget är mycket intressant. Den handlar om hur äldre ska kunna få mer brukarinflytande på äldreboenden och inom andra omständigheter och verksamheter som direkt berör dem. Jag tror att de frågorna bäst avgörs på lokalplanet. Min slutsats, som jag vill framföra i det här korta inlägget, är nämligen att det är just där som man kan värna demokratin. Jag tror på en demokrati där makten kommer underifrån och där varje beslut fattas på en så låg nivå som möjligt. Då ska också den här typen av frågor avgöras på kommunalplanet eller kanske ännu lägre, på det berörda äldreboendet. 0238588409223 GT01KU26 N 2010-01-01 00:00:00 99388 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09126/#anf115