<anforande>
<dok_hangar_id>2347873</dok_hangar_id>
<dok_id>GT09125</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2005/06:125 Onsdagen den 17 maj</dok_titel>
<dok_rm>2005/06</dok_rm>
<dok_nummer>125</dok_nummer>
<dok_datum>2006-05-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Internationella frågor om hållbar utveckling och miljö</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>758D60D7-0EB9-42C6-BA87-A4E61DAEAD36</anforande_id>
<anforande_nummer>86</anforande_nummer>
<talare>ALICE ÅSTRÖM (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>
Fru talman! I dag debatterar vi ett betänkande som bygger på motioner från allmänna motionstiden om internationella frågor, om hållbar utveckling och miljö. Ett flertal av de frågor som tas upp i detta betänkande har tidigare behandlats i andra betänkanden och i andra sammanhang i utrikesutskottet. Om man nu läser detta betänkande kan det kanske ses som lite hugget och lite otydligt. Men då är det viktigt att man också ser att de internationella miljöfrågorna har lyfts in i sitt sammanhang i flera andra betänkanden. 
Fru talman! Katastroferna som vi ser i dag skapade vi i går. Det är dessa stora utmaningar som vi står inför. 
Hur ska resten av världen och utvecklingsländerna kunna utveckla sin ekonomi och sin levnadsstandard utan att genomföra samma miljöförstöring som vi har gjort? Det är viktigt att man i detta sammanhang, där vi ställer viktiga krav på miljöåtgärder och viktiga krav när det gäller utsläpp, också inser att den ekonomiska utvecklingen i väst genom historien skedde genom en skövling av råvaror, genom en skövling av miljön och genom utsläpp som nu har skapat de katastrofer som vi ser i dag. Då har självklart västvärlden ett stort ansvar när vi nu inser de misstag som vi har gjort. Och den ekonomiska tillväxt som vi skapade skapades inte på ett hållbart sätt. 
Kraven på utvecklingsländerna att de ska ha en miljöriktig och hållbar utveckling kan ibland kännas som hopplösa krav från oss i väst som redan har gjort alla våra misstag. Men vi tillåter inte utvecklingsländerna att skövla sina råvaror och sin skog och att ha utsläpp som påverkar klimatet och som skulle leda till en katastrof för oss alla. Det är ett stort ansvar som vi har när vi ställer dessa krav.
Ungefär 10 % av jordens befolkning utnyttjar ungefär 80 % av jordens resurser. Därför handlar mycket av en miljöomställning inte bara om de internationella frågorna, utan den handlar också om en omställning i vår egen vardag och i vårt eget levnadssätt. 
Jag kan jämföra mitt vardagsliv med vardagslivet för en kvinna i något av de fattigaste länderna i Afrika. Då är det ganska lätt att se att om alla skulle leva på samma sätt som vi gör skulle det inte vara hållbart. Det handlar om bilar, flyg, hur vi använder vattenresurserna, hur vi handlar mat, om snabbmatskulturen, om förpackningskulturen och om ett energislöseri som är enormt. 
Därför är det viktigt att inte bara se detta som en biståndsfråga. Och jag vill ändå poängtera att i och med att biståndet har höjts riktas också mer till miljöinsatser. Förutom det har det också avsatts 1 miljard till miljöbistånd i denna budget plus att Sida använder ytterligare 1 miljard till miljöinriktat bistånd när det handlar om möjligheten till tekniksprång. Sedan är det ytterligare 235 miljoner som satsas på vissa riktade insatser. Men det är lätt att säga att detta är biståndspengar. Det är en stor summa, och det är en stor del. 
Men för oss i Vänsterpartiet är det tydligt att detta inte kommer att vara tillräckligt. Det måste bli mer inriktning på miljösatsningar när det gäller biståndet. Och där är det viktigt att koppla ihop frågan om bistånd som emellanåt dyker upp - om biståndet är för stort eller litet. Har vi råd med så mycket bistånd till de fattigare länderna när vi har behov på vår egen hemmaplan? Då är det återigen bara att titta på hur vi byggde upp vårt välstånd och vilken skyldighet som vi har att se till att dessa länder inte upprepar våra misstag. Så det är ett sätt att återbetala en skuld, och det är ett sätt att försöka se till att vi också förändrar fördelningen att 10 % av jordens befolkning utnyttjar 80 % av jordens tillgångar. 
Fru talman! Jag vill också beröra frågan om hur vi ska kunna följa upp alla internationella konventioner. Det har berörts tidigare från talarstolen av Birgitta Ohlsson från Folkpartiet. Vänsterpartiet delar i mångt och mycket den uppfattning som finns i reservationen om detta. Men vi i Vänsterpartiet tycker att det fortfarande är för tidigt att säga att vi ska skapa en egen internationell miljödomstol. Vi tror fortfarande att det är möjligt att utveckla den internationella domstolen i Haag när det gäller konflikter om internationella konventioner om miljö och när det gäller konflikter om andra konventioner.
Anledningen till att vi fortfarande tror på möjligheten att utveckla Haagdomstolen är att vi är rädda att det skulle ta alldeles för lång tid att skapa en helt ny domstol med helt nya förutsättningar. Vi tror inte att den tiden finns. Därför ser vi det som en möjlig väg att utveckla den avdelning som finns inom Haagdomstolen och det arbetet som bedrivs där. Men i grund och botten är vi helt överens om att det behövs en förstärkning inom domstolsväsendet när det gäller internationella miljöfrågor.
Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservation 2. Men är det inte möjligt att komma fram när det gäller Haagdomstolen är vi i Vänsterpartiet också beredda att se om det kommer att behövas en särskild domstol.
</anforandetext>
<intressent_id>042839539117</intressent_id>
<rel_dok_id>GT01UU17</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>99168</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GT09125/#anf86</protokoll_url_www>
</anforande>
